1515
Annons

Räntor och valutor: Dollarn stärks mot euron

USA-räntorna fortsatte uppåt efter svensk stängning på tisdagen efter en svag emission och efter att Wall Street satt nya rekord, samtidigt som dollarn har tappat något mot yen men stärks mot euron.

Ränteuppgången var den kraftigaste på en dag på åtta veckor för både tioåriga och 30-åriga obligationer.

Svag efterfrågan på finansdepartementets emission av tioåriga statspapper för 20 miljarder dollar satte fart på ränteuppgången. Detta efter att en emission av treårig obligationer fått ett svalt mottagande dagen före.

De tioåriga obligationerna såldes till en ränta på 1,516 procent, vilket var den lägsta räntan sedan i juli 2012. Bid/cover blev 2,33, den lägsta nivån sedan i mars 2009.

Andelen indirekta budgivare, som inkluderar utländska centralbanker, uppgick till 54,3 procent jämfört med 74,6 procent vid den föregående emissionen.

I onsdagens asiatiska handel pekar de amerikanska räntorna svagt nedåt, och tioårsräntan har sjunkit tillbaka till 1,48 procent, samma nivå som vid svensk stängning i går.

I eftermiddag publiceras amerikansk statistik i form av importpriser för juni och klockan 20.00, svensk tid, publicerar Federal Reserve sin regionala konjunkturrapport, Beige Book.

Vidare lämnar Kanadas centralbank räntebesked i eftermiddag.

Japanska räntor pekar svagt uppåt, Tokyobörsen stiger och yenen stärks en aning på onsdagen.

Industriproduktionen i Japan sjönk med definitiva 2,6 procent i maj jämfört med månaden före, och sjönk med 0,4 procent från ett år tidigare. Preliminärt sjönk produktionen med 2,3 respektive 0,1 procent.

På valutamarknaden har dollarn stärkts något till 1:106 mot euron (1:109), och tappat lite mot yenen.

Yenen stärktes efter att Japans chefkabinettssekreterare Yoshihide Suga sagt att det inte finns någon sanning i rapporterna om att regeringen överväger "helikopterpengar" och att BOJ överväger vilka penningpolitiska steg som är önskvärda.

Koichi Hamada, rådgivare åt premiärminister Shinzo Abe, sade att det bästa är att samrodna Japans finanspolitiska och penningpolitiska stimulanser, men att "helikopterpengar" skulle vara riskfyllt. Han sade också att japanska aktier är översålda, enligt Bloomberg News.

Kronan är knappt 3 öre svagare mot dollarn och ett halvt öre svagare mot euron.

På onsdagens europeiska makroschema står definitiv KPI-statistik från Frankrike och Spanien samt industriproduktionen i maj från euroområdet.

Här hemma publicerar TNS Prospera penningmarknadens inflationsförväntningar.

Onsdag 6.35 (tisdag kl 16.15)
USD/SEK 8:5489 (8:5246) EUR/USD 1:1062 (1:1087)
EUR/SEK 9:4566 (9:4506) USD/JPY 104:21 (104:43)
Jp obl 2 -0,34 (-0,35) Jp obl 10 -0,26 (-0,27)
Ty obl 2 -0,67 (-0,67) Ty obl 10 -0,09 (-0,11)
US obl 2 0,67 (0,66) US obl 10 1,48 (1,48)


Plånbokssmäll för semesterfirare: ”Kommer bli betydligt dyrare”

Inflationstakten är den högsta på 32 år, vilket kommer att märkas vid sommarsemestern. Enligt Visita får semesterfirare ta höjd för högre priser på bland annat hotellövernattningar, restaurangbesök och transporter. 

”Det kommer att bli betydligt dyrare än förra året”, säger branschorganisationens chefsekonom Thomas Jakobsson.

Samtidigt kan medlemskap i exempelvis fackförbund och kundklubbar ge rabatter på både resor och boende.

Foto:TT

Den svenska konsumentprisökningen har inte varit så hög sedan 1991. Konsumentprisindex steg med drygt 6 procent mot föregående år, enligt Statistiska centralbyråns senaste mätning i april. Bränsle och energi sticker ut när kommer till de varukategorier som ökat mest i pris under det senaste året, och för svenskar som tänkt semestra på hemmaplan kommer de stigande priserna att kännas i plånböckerna. 

”Man får definitivt räkna med en dyrare Sverigesemester i år, på allt man konsumerar. Det kommer att vara betydligt dyrare än förra året”, säger branschorganisationen Visitas chefsekonom Thomas Jakobsson. 

Di har tidigare rapporterat om att konsultbolaget McKinsey spår att svenska matpriser kan stiga med uppåt 10 procent i år. Priserna för bland annat tomater och kaffe har redan ökat med runt 30 procent, enligt den senaste inflationsmätningen. 

”Inom restaurangbranschen justeras priserna vanligtvis en gång per år, högst två. Med tanke på den prisutvecklingen vi ser på råvaror, framför allt inom restaurangverksamhet, så kommer man att behöva justera priserna betydligt fler gånger det här året. Många restauranger kommer sannolikt att tvingas höja priserna inför semestrarna”, säger Thomas Jakobsson.

I december var inköpspriserna inom restaurang 9 procent högre än föregående år, i mars låg inköpspriserna 15 procent högre. Samtidigt ökar inte försäljningspriserna till konsument i alls lika stor utsträckning, vilket betyder att redan låga marginaler blir ännu mer ansträngda, säger Thomas Jakobsson.

”Det är svårt att se var det kommer att sluta.”

Prissättningen inom hotell- respektive restaurangbranschen ser olika ut. I hotellbranschen justeras priserna dagligen och i hög grad utifrån kapacitetsutnyttjandet. Att priserna på hotell nu stiger handlar inte om inflation utan snarare om att priserna går tillbaka till mer normala nivåer, menar Visitas chefsekonom. 

”Jämfört med förra året kommer man att se stora prisökningar, men just i hotellbranschen beror det på att priserna var så låga förra året. Då kan du få en ganska stor procentuell utveckling, men egentligen blir prisbilden bara mer normal.”

Den mest kännbara effekten blir för resenärer som väljer bilen i sommar, på grund av prisökningarna på drivmedel. 

”Det går mer pengar till själva transporten än till konsumtion på resmålet. De hushåll som väljer att semestra i Sverige kommer att behöva lägga mer pengar på saker som inte har med besöksnäringen att göra, drivmedel är ett exempel. Semesterkassan kan behöva läggas på andra saker.”

Enligt Visitas prognos får besöksnäringen en efterlängtad återhämtning efter pandemin i sommar, trots högre priser för konsumenterna.

”Man sparade ganska mycket pengar under pandemin och än så länge har inte hushållens ekonomi drabbats så tydligt. Vår förhoppning är att sommaren nog ändå kan vara en hyfsad återgång till det normala, kanske till och med något över det.”

Hur stor effekt räntehöjningar, inflation och reallöneminskningar får på svenskarnas plånböcker tror Thomas Jakobsson att vi kommer att se först till hösten.

”Mycket hänger på hur återhållsamma hushållen är. Förhoppningen är att de inte är det ännu, men jag kan tänka mig att det blir en baksmälla i höst när vi fått högre räntor och det börjar kännas i plånboken, samtidigt som vi går mot kallare tider och ett ovisst energipris.”

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?