Annons

Räntor och valutor: Grekiska räntor rusade

Europaräntorna var överlag stabila på måndagen, med en svag dragning uppåt samtidigt som euron stärktes mot dollarn.

Grekiska räntor steg dock kraftigt efter läckta dokument i helgen om att IMF-företrädare ska ha övervägt att initiera en grekisk "kredithändelse" för att sätta press på Tyskland att acceptera en nedskrivning av Greklands statsskuld.

Den tyska tioårsräntan låg stilla på 0,14 procent, från svensk stängning i fredags, medan den grekiska tioårsräntan steg ca 35 punkter till 8,95 procent.

IMF-chefen Christine Lagarde kallade det för "nonsens" att IMF-företrädare skulle överväga en kredithändelse, men bekräftade samtidigt att det är ganska långt kvar till ett avtal om saneringsprogram för Grekland som hon kan presentera för IMF:s styrelse.

Peter Praet, ledamot av ECB: direktion, varnade i ett tal i Rom för att den låga inflationen kan bli mer beständig, vilket djupt skulle kunna skada ekonomin.

Han sa att ECB kommer att reagera "kraftfullt" mot låg inflation om det skulle behövas, och att det är viktigt att undvika lägre inflationsförväntningar.

Oroande för ECB var kanske då att producentpriserna i euroområdet sjönk lite mer än väntat i februari, med -4,2 procent från februari i fjol (väntat -4,0), och att januariutfallet dessutom reviderades ned svagt.

Samtidigt visade dock ECB:s totala indikator (composite) att kostnaderna för nya lån till företag sjönk till 1,98 procent i februari, jämfört med 2,09 procent i januari. Det är första gången nivån ligger under 2 procent.

Nordea skrev i en kommentar att detta innebär en lättnad för ECB, som vill se att deras lätta penningpolitik överförs till den reala sektorn. I januari steg kostnaderna oväntat i vissa länder.

En annan positiv nyhet var att arbetslösheten i euroområdet sjönk till sin lägre nivå sedan 2011, till 10,3 procent.

Här hemma tecknade LO-förbundet Handels och Svensk Handel på söndagen ett nytt ettårigt löneavtal i linje med industrins avtal, och på måndagen gick LO och Svenskt Näringsliv ovanligt nog ut i en gemensam rekommendation om att de parter som ännu inte tecknat löneavtal i år ska betrakta de avtal som tecknats som normerande. Överenskommelsen välkomnades av bland annat 6F och Kommunal.

Enligt Danske Bank går avtalsförhandlingarna tydligt åt fel håll för Riksbanken. Halvvägs igenom avtalsförhandlingarna för den privata sektorn står det klart att det kommer att krävs en rejäl uppväxling av löneglidningen för att Riksbankens löneprognos ska slå in, skrev chefekonomen Roger Josefsson i ett kundbrev.

Danske Bank räknar med att Riksbanken kommer att utöka sitt program för obligationsköp och skjuta kommande höjningar längre in i framtiden. Dessutom ser de "en uppenbar risk för ytterligare stimulanser".

Och enligt Skop har hushållens ränteförväntningar efter en längre tids stigande förväntningar brutits. Index för ränteförväntningarna på ett års sikt sjönk i februari/mars till +29,5 från 51,5 vid årsskiftet.

Svenska räntor gick mot strömmen och sjönk på måndagen, den tioåriga räntan stängde 2 punkter lägre på 0,48 procent.

Även USA-räntorna sjönk svagt på måndagen, med tioårsräntan ned 2 punkter till 1,77 procent, från svensk stängning i fredags.

Statistik visade att orderingången till den amerikanska industrin sjönk med 1,7 procent i februari, vilket var precis som väntat. Samtidigt reviderades januariutfallet ned till +1,2 procent, från preliminära +1,6 procent.

Exklusive transport sjönk orderingången i februari med 0,8 procent, vilket var en lite större nedgång än väntade -0,5 procent, enligt Bloomberg News analytikerenkät.

Senare i veckan publiceras protokollet från FOMC-mötet i mars, och det står också en rad Fed-ledamöter på talarlistan under hela veckan.

På förhand är intresset utan tvekan störst inför en tillställning i New York på torsdagskvällen, där nuvarande Fed-chefen Janet Yellen ska delta i en debatt med sina tre företrädare Ben Bernanke, Alan Greenspan och Paul Volcker.

På valutamarknaden har euron stärkts mot dollarn till 1,139, jämfört med 1,134 i fredags, och dollarn har även tappat mot yenen till 111,4, från 112,4.

Kronan var på måndagen stabil kring 9,25 mot euron och blev knappt 3 öre starkare till 8,12 mot dollarn.

Innehåll från FolksamAnnons

Så kan du få bättre kontroll på ditt sparande

Det finns likheter mellan att spara och träna. Det kan vara svårt att komma igång och svårt att hålla uppe motivationen tills resultaten kommer – men det är värt det på längre sikt, tycker Fredrik Nyberg, rådgivningschef på Folksam.

Passa på att få kunnig hjälp – läs mer om personlig rådgivning här

– Det är skönare att ligga i soffan och äta choklad än att träna och det är skönare att spendera lönen varje månad än att spara till pensionen. Men det är inte kul att senare i livet sitta i en situation som är svår att rädda. Därför är det viktigt att komma igång med sparandet, säger Fredrik Nyberg, som är rådgivningschef på Folksam.

För att få koll och kontroll på sitt sparande och försäkra sig om att man ska kunna nå sina sparmål kan det vara bra att lägga upp en långsiktig plan som passar de egna förutsättningarna och önskemålen.

– Problemet är ofta att man överskattar effekten som sparandet ska ha till imorgon. Men man underskattar gravt vilken effekt sparande har på sikt genom ränta på ränta-effekten. Om du väljer traditionell förvaltning kan du ringa en rådgivare och få en plan som håller i både med- och motgångar. Sedan ska du lita på din plan och inte tappa sugen när det går ned, säger han.

Fredrik Nyberg är rådgivningschef på Folksam.
Fredrik Nyberg är rådgivningschef på Folksam.

Ekonomisk nedgång ändrar relationen till pengar

Fredrik Nyberg tror att den ekonomiska nedgången kommer att ändra mångas relation till pengar.

– Vi har levt i ett samhälle som hyllar kortsiktig konsumtion. Förhoppningsvis leder krisen till en mer sund syn och mer planering. Ett av de största mervärdena med ett rådgivningsmöte är att man får en sorts besiktning av den egna ekonomin. Många har ganska dålig koll på sina utgifter. När vi tar ett helhetsgrepp runt kundens ekonomi hittar vi ofta kronor som kan sparas istället för konsumeras. På samma tema finns ofta mycket att göra med befintliga placerar och lösningar som i många fall varken passar kundens behov eller den konjunktur vi befinner oss i just nu.

Tjänstepensionskunder har ett särskilt stort behov av rådgivning. Frilansare, gig-arbetare och egenföretagare är anställningsformer som ökar i dag. Fredrik Nyberg påpekar att om man inte har en fast anställning kan man behöva ta ett större eget ansvar för pensionen än om man omfattas av kollektivavtal.

– Glömmer man tjänstepensionen kan man få en väsentligt sämre pension än man annars skulle ha fått eftersom den utgör en allt större del av den pension man erhåller. Men om man börjar i tid kan man få en vettig pension även som frilansare eller egenföretagare.

Dra nytta av att samla pensionen

Även de som har en upparbetad tjänstepension från flera anställningar kan dra nytta av att samla den på ett ställe. Dels för att det blir enklare att hålla koll på tjänstepensionen och dels för att det blir enklare att anpassa risknivån.

– Även för tjänstepensionen bör man göra egna val, annars hamnar man i ett standardval som kan vara bra eller dåligt. Också i det här fallet kan man ta hjälp av en rådgivare som balanserar valen utifrån det liv man vill leva. Att samla sin tjänstepension på ett och samma ställe är något som kan göra stor skillnad när det är dags för pension.

För de som har bolån gäller det också att nå en balans mellan sparande och amorterande.

– En bra tumregel är att räkna på hur mycket din amortering kommer att sänka dina boendekostnader om 10-20 år, jämfört med den pension du skulle ha byggt upp om du hade sparat pengarna istället. Ett generellt tips kan vara att att man inte ska sätta sig i en situation där man är skuldfri men har en låg pension och därmed inte har ekonomisk frihet.

Vad är bäst för din tjänstepension? Boka ett gratis digitalt möte här. 

Mer från Folksam

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Folksam och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera