1515

Räntor och valutor: Dollarn svagare

Räntorna steg samtidigt som börserna visade en blandad utveckling på tisdagen. Oljan var upp medan dollarn tappade inför viktiga centralbanksbesked senare i veckan.

Tyska räntor var vid svensk stängning 1-3 punkter upp, medan USA-räntorna stigit 2-3 punkter, med tioåringen på 1,92 procent.

På valutamarknaden har dollarn tappat till 1:1330 mot euron, men i stort gått sidledes runt 111-nivån mot yenen.

Fokus i närtid ligger på centralbanksbesked, från Federal Reserve på onsdagen och Bank of Japan på torsdagen. Fed väntas lämna oförändrat, medan BOJ kan lätta mer.

"Sannolikheten är låg för att Fed gör något, men vi tror att de senare i år kommer att återvända till att strama åt penningpolitiken. Policyskillnaden är nu mindre uttalad givet att Fed blivit mer försiktiga. Det kommer att leda till en mer dämpad dollarutveckling", sade Eric Viloria på Wells Fargo till Bloomberg News.

Enligt Bloomberg News indikerar marknadens prissättning en ökad sannolikhet för en räntehöjning i år, men fullt inprisat är detta först i februari 2017. Fed-ledamöternas egna prognoser ("dot plot") har tidigare sänkts, men indikerar ändå två höjningar i år.

I en Reuters-enkät bland 80 bedömare i förra veckan trodde nästan samtliga på en höjning i år, men cirka två tredjedelar tror att den kommer först i juni medan en femtedel tror på september. Ingen förväntar sig en förändring i morgon.

Vad gäller BOJ spår ungefär hälften i Bloomberg News enkät att de lättar mer på torsdag.

"Svag tillväxt, låg inflation och det imponerande rallyt i yenen har höjt förväntningarna om lättnader i Japan. Vi tror att BOJ ska ligga 'on hold', men om de lättar har de en rad verktyg tillgängliga", skrev Deutsche Bank i ett marknadsbrev.

Faktorer som talar för en lättnad är att yenen stärkts 10 procent mot dollarn sedan november 2015, och då Fed avvaktar med höjning kan yenen stärkas ytterligare. Ekonomin befinner sig i recession och inflationen ligger långt under målet.

Faktorer som talar emot är att BOJ redan gjort en betydande lättnad i januari, att aktiemarknaden återhämtat sig, en viss vändning i yenförstärkningen, bättre globala förhållanden samt att mer lättnader skulle ha begränsad effekt.

Oavsett vilken åtgärd BOJ skulle välja innebär det ingen "silverkula". Mer troligt är att de kan öka obligationsköpen eller ETF-köpen, men med liten inverkan. De kan också sänka räntan ytterligare eller erbjuda långa lån (LTRO), men inte heller detta antas ge någon större effekt.

Mer inverkan kan köp av värdepapperiserade produkter ha, det har en högre riskprofil men omfånget i den marknaden är begränsad. Direkta valutainterventioner har lagliga restriktioner och antas inte vara effektivt givet att yenen stärks av fundamenta, skrev Deutsche Bank.

Pundet fortsätter att stärkas, till 1:462 mot dollarn, på minskad sannolikhet för att britterna ska rösta för en Brexit den 23 juni.

"Pundet går bättre på grund av Bremain. Vi har blivit så fixerade vid vad som kommer att hända om Brexit blir verklighet, att vi glömt huruvida Brexit kommer att ske överhuvudtaget", sade Neil Jones på Mizuho Bank till Bloomberg News.

Enligt en opinionsmätning från ORB/Daily Telegraph har stödet för att stanna kvar i EU minskat med 2 procentenheter till 51 procent, medan Brexit-stödet har ökat lika mycket till 43 procent.

Under eftermiddagen kom en del svaga USA-data som fick dollarn att tappat ytterligare och uppgången i USA-räntorna att stanna av.

Order varaktiga steg 0,8 procent i mars, väntat var 1,9 procent. Leveranserna av kapitalvaror exklusive försvar och flygindustrin, som har bäring på BNP-bidraget, steg 0,3 procent, väntat +0,9 procent.

Wells Fargo noterar att utfallet adderar till en rad besvikelser för industrin i mars.

"Medan PMI, inklusive ISM, har pekat mot en dämpad återhämtning, så har industriproduktionen och nu order varaktiga varor kommit in betydligt under förväntningarna vilket reser frågetecken om styrkan i den väntade vändningen", skrev Wells Fargo i en kommentar.

Markits preliminära tjänste-PMI steg till 52,1 i april från 51,3 månaden före, vilket tillsammans med en liten nedgång i industri-PMI gav en total uppgång (composite) till 51,7 från 51,3.

Hushållens konfidensindikator sjönk mer än väntat, till 94,2 från 96,1. Nettotalen för synen på arbetsmarknaden förbättrades dock något, medan inflationsförväntningarna var oförändrade.

Svenska räntor steg 1-2 punkter medan kronan stärktes 3 öre mot dollarn till 8:08 men tappade 1 öre mot euron till 9:16.


Innehåll från NetsAnnons

Ny mätning: E-handelns framtid är ljus – men fraktkris och bristande betalningslösningar kan påverka negativt

Patrik Müller, e-handelsexpert på betalleverantören Nets.
Patrik Müller, e-handelsexpert på betalleverantören Nets.

Den pågående pandemin har lett till förändringar i konsumtionsmönsteret hos svenskarna. Betydligt fler uppger att de handlar mer på nätet numera på grund av Covid-19: 37 procent för första halvåret i år jämfört med 22 procent andra halvåret ifjol.

Men störningar i de globala försörjningskedjorna kan hota den positiva trenden, liksom webbutikers brister i betalningsmodellen till konsumenterna.

– Att överraskas av ett högt fraktpris eller andra oväntade kostnader i kassan upplevs som väldigt negativt och leder till att många köp på nätet avbryts, säger Patrik Müller, e-handelsexpert på betalleverantören Nets.

Nets mäter varje år den svenska e-handelsmarknaden och kan nu visa resultatet för det första halvåret, januari till juni 2021. Under den här perioden har svenskarna handlat tjänster, resor och produkter för totalt 105 miljarder kronor på nätet, vilket kan jämföras med drygt 215 miljarder för helåret 2020. E-handeln går nu in i en positiv period – men det finns faktorer som kan påverka. 

Nets rapport ger insyn i branschen

Mätningen, som genomförs löpande per månad av Sifo/Kantar och bygger på intervjuer med totalt 1 500 svenskar, visar att e-handeln i Sverige har fått en positiv skjuts av den pågående pandemin. Undantaget är resor som minskat dramatiskt. 

Men fler svenskar uppger att de handlar mer på nätet numera och av andra anledningar än förut. Traditionellt har pris, bekvämlighet och tidsbesparing varit viktigast, men nu är även social distansering en faktor. Nästan en fjärdedel av svenskarna som handlar på nätet gör detta för att undvika folksamlingar.  

Produkthandeln på nätet går fortsatt starkt men den pågående fraktkrisen kan hota nya rekord. Hittills i år har svenskarna handlat produkter för totalt 70,4 miljarder kronor på nätet, vilket kan jämföras med 150,5 miljarder för helåret ifjol. 

Tjänster noterar 19,1 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 33,2 miljarder för helåret ifjol. Den historiskt största enskilda tjänsten på nätet är biljetter till evenemang, vilket lidit mycket på grund av restriktionerna – men som nu ser ljus i mörkret i och med att dessa lyfts.

Resekategorin som varit klart störst på nätet i alla år innan pandemin noterar 15,8 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 31,4 miljarder för helåret ifjol. Då var detta dock en minskning med hela 100 miljarder jämfört med 2019, eftersom resandet decimerades mycket kraftigt på grund av Covid-19.

– Försäljning av alla typer av biljetter till evenemang lär explodera i och med att restriktionerna nu lyfts. Hur resor kommer att utvecklas återstår att se, det är ett fortsatt intensivt klimatfokus men fler vaccinerade och lättade restriktioner i allt fler länder kommer nog innebära att även resandet tar fart, säger Patrik Müller.

Containerbrist kan hota e-handeln

Men det finns orosmoln på e-handelshimmelen: just nu är en faktor den globala fraktkrisen och bristen på containrar. Kapacitetsbrist och trängsel i hamnar och farleder världen över har gjort att priset på containerfrakt mångdubblats det senaste året. Det har gjort att priser hos konsumenterna skjutit i höjden samtidigt som leveranser från producenter till webbutiker uteblivit.

En annan generell faktor är bristande prisinformation och komplicerade betallösningar som får många konsumenter att avbryta köpet på nätet, vilket påverkar den totala försäljningen negativt. 

– Den absolut största anledningen, som en tredjedel av svenska uppger som förklaring till att de avbrutit ett pågående köp, är att slutpriset när fraktkostnaden inkluderats blivit för högt. Att överraskas av ett högt fraktpris i kassan upplevs som väldigt negativt. Vill man motverka detta så måste webbutikerna kommunicera slutpriset i ett tidigare skede, eller baka in det i försäljningspriset så att produkten kan erbjudas fraktfritt, säger Patrik Müller.

Fler äldre personer uppger också att de avbrutit ett köp eftersom betalningsprocessen varit för krånglig.

– Var femte person säger att de skulle handla mer på nätet om deras kortuppgifter sparades hos webbutiken tills nästa gång. Vill e-handlarna öka sin försäljning kan det vara värt att förenkla sin betalningslösning säger Patrik Müller.

Rapporten Svensk E-handel har publicerats årligen sedan 2007. Rapporten för 2020 kan laddas ner här.

Om Nets 

Med en tro på enkelhet och säkerhet som grunden för tillväxt och framsteg driver Nets betallösningar för en enklare morgondag för både banker, företag och konsumenter i hela Europa. För mer information www.nets.eu. 

Nets är en del av den ledande europeiska betalleverantören Nexi Group. 

För mer information se: www.nets.se

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nets och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?