1515

Räntor och valutor: Nedåt för Europaräntorna

Europaräntorna sjunker något på onsdagen, med tyska räntor 1-2 punkter ned.

Oljan har sjunkit tillbaka något, med Brent på 44:20 dollar per fat efter att ha varit uppe på 44:80 som högst på tisdagen. Uppgifter om att Saudiarabien och Ryssland kan vara redo att frysa oljeproduktionen oavsett hur Iran ställer sig i frågan gav på tisdagen betydande uppgång i oljepriset.

Asienbörserna steg och risksentimentet var relativt positivt i inledningen på onsdagen. Europabörserna är också överlag upp.

Kinas export steg 11,5 procent i årstakt i mars. Det var mer än väntade +10,0 procent, den första ökningen sedan juni 2015. Nyårets placering brukar störa jämförelserna i februari och mars, vilket försvårar tolkningen även om detta problem är bekant hos prognosmakarna.

"Även om denna positiva överraskning bidrog till ett positivt momentum om att den kinesiska ekonomin stabiliseras, så intar vi en mer försiktig inställning", skriver Nordea i en kommentar.

De är inte helt säkra på att den underliggande exporttillväxten var lika stark, bortrensat säsongsmässiga faktorer. På kort sikt väntas den globala efterfrågan förbli under nivåerna från före krisen och fortsatt förmörka exportutsikterna. På lång sikt står Kina inför ökad konkurrens vad gäller de arbetsintensiva industrierna.

"Kinas tillväxttrend för exporten kommer till stor del bero på regeringens förmåga att genomföra reformer som tillåter landet att transformera sig själv till den högre änden (av förädlingskedjan)", skriver Nordea.

På valutamarknaden har dollarn stärkts något till 108:80 mot yenen, och stärkts till 1:135 mot euron.

USA-räntorna har sjunkit tillbaka något efter en successiv uppgång under tisdagen och början av onsdagen. Den tioåriga statsobligationen ligger på 1,78 procent, 2 punkter upp från tisdagens svenska stängning.

Onsdagens USA-agenda bjuder på detaljhandel samt PPI för mars, klockan 14.30, och Federal Reserve publicerar sin regionala konjunkturrapport, Beige Book, klockan 20.00.

Vidare ska IMF publicera vårens globala finansiella stabilitetsrapport, klockan 15.00.

Svenska räntor är i stort oförändrade samtidigt som kronan stärkts cirka 1 öre mot dollarn och lika mycket mot euron från tisdagen.

I fokus på onsdagen var regeringens vårbudget, ett omfångsrikt dokument med tillhörande pressträffar som dock inte brukar har någon påtaglig initial marknadspåverkan, så heller inte denna gång.

Starkare investeringar och högre offentlig konsumtion gör att regeringen drar upp BNP-prognosen till +3,8 procent i år, från +3,1 procent i december. Därefter väntas tillväxten sjunka till 2,2 procent 2017 och 1,8 procent 2018.

Finansminister Magdalena Andersson sade att den svenska ekonomin går mycket starkt, och såväl hushållens som den offentliga konsumtionen, liksom investeringar och nettoexporten, bidrar nu till den goda utvecklingen.

Samtidigt finns en rad risker som turbulens på finansmarknaderna, geopolitik, Kina och Brexit.

Regeringen presenterade reformer för 1 miljard kronor, bland annat åtgärder för snabbare etablering av nyanlända och mer till polisen. Dessutom utvidgas RUT-avdraget. Mer kommer i höstbudgeten, bland annat ökade bidrag till kommunerna om 10 miljarder kronor.

Den kraftiga ökningen av människor som söker asyl förra året innebär tillfälliga kostnader, vilket påverkar de offentliga finanserna. Regeringen utgår från Migrationsverkets huvudscenario men det är en stor osäkerhetskälla.

Stark ekonomi förbättrar de offentliga finanserna men det finansiella sparandet väntas ändå uppgå till -0,4 procent av BNP i år, -0,7 procent 2017 och -0,4 procent 2018. Först 2019 väntas det vara balans i det finansiella sparandet, med ett överskott på 0,1 procent av BNP.

Bruttoskuldens andel av BNP sjunker dock under prognosperioden.

Budgetmarginalen är 21 miljarder kronor i år och 10 miljarder kronor nästa år, men om det framöver finns risk för att utgiftstaket överskrids kommer regeringen vidta åtgärder.

Regeringen konstaterar att BNP-gapet nu är positivt, men det finns fortsatt lediga resurser på arbetsmarknaden. KPI-prognosen dras ned något för nästa år, och Riksbanken väntas börja höja, i långsam takt, under 2017.

Swedbank noterar att regeringen släppt kravet på fullt finansierade reformer och att balans inte nås förrän om tre år.

"På kort sikt kommer behovet av ökade emissioner av statsobligationer att vara litet. Men vi ser uppåtrisker eftersom kostnaderna förenade med flyktingkrisen och högre kostnader för sjukersättning innebär en allvarlig utmaning för att nå budgetöverskott de kommande åren", skriver Swedbank.

Totalt sett målar regeringen en ljus bild av den svenska ekonomin på kort sikt och de presenterade reformerna är viktiga för tillväxten.

"Men vi kan inte annat än fråga oss själva: var är de omfattande strukturreformer som säkrar Sveriges tillväxt även på lång sikt?", skriver Swedbank i en kommentar.

Noteras på onsdagen kan också att TNS Prosperas enkät bland penningmarknadens aktörer visade på stabila inflationsförväntningar under hela perioden, och ligger kvar på 1,9 procent på fem års sikt.

Onsdag kl 10.10 (tisdag kl 16.15)
USD/SEK 8:0844 (8:0895) Statsobl 2y -0,63 (-0,63)
EUR/SEK 9:1791 (9:1913) Statsobl 10y 0,54 (0,53)
EUR/USD 1:1354 (1:1360) Räntegap/ty 40 (39)
US obl 10y 1,78 (1,76) Tysk obl 10y 0,15 (0,14)


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?