Annons

Räntor och valutor: Nedåt för Europaräntorna

Europaräntorna sjunker något på onsdagen, med tyska räntor 1-2 punkter ned.

Oljan har sjunkit tillbaka något, med Brent på 44:20 dollar per fat efter att ha varit uppe på 44:80 som högst på tisdagen. Uppgifter om att Saudiarabien och Ryssland kan vara redo att frysa oljeproduktionen oavsett hur Iran ställer sig i frågan gav på tisdagen betydande uppgång i oljepriset.

Asienbörserna steg och risksentimentet var relativt positivt i inledningen på onsdagen. Europabörserna är också överlag upp.

Kinas export steg 11,5 procent i årstakt i mars. Det var mer än väntade +10,0 procent, den första ökningen sedan juni 2015. Nyårets placering brukar störa jämförelserna i februari och mars, vilket försvårar tolkningen även om detta problem är bekant hos prognosmakarna.

"Även om denna positiva överraskning bidrog till ett positivt momentum om att den kinesiska ekonomin stabiliseras, så intar vi en mer försiktig inställning", skriver Nordea i en kommentar.

De är inte helt säkra på att den underliggande exporttillväxten var lika stark, bortrensat säsongsmässiga faktorer. På kort sikt väntas den globala efterfrågan förbli under nivåerna från före krisen och fortsatt förmörka exportutsikterna. På lång sikt står Kina inför ökad konkurrens vad gäller de arbetsintensiva industrierna.

"Kinas tillväxttrend för exporten kommer till stor del bero på regeringens förmåga att genomföra reformer som tillåter landet att transformera sig själv till den högre änden (av förädlingskedjan)", skriver Nordea.

På valutamarknaden har dollarn stärkts något till 108:80 mot yenen, och stärkts till 1:135 mot euron.

USA-räntorna har sjunkit tillbaka något efter en successiv uppgång under tisdagen och början av onsdagen. Den tioåriga statsobligationen ligger på 1,78 procent, 2 punkter upp från tisdagens svenska stängning.

Onsdagens USA-agenda bjuder på detaljhandel samt PPI för mars, klockan 14.30, och Federal Reserve publicerar sin regionala konjunkturrapport, Beige Book, klockan 20.00.

Vidare ska IMF publicera vårens globala finansiella stabilitetsrapport, klockan 15.00.

Svenska räntor är i stort oförändrade samtidigt som kronan stärkts cirka 1 öre mot dollarn och lika mycket mot euron från tisdagen.

I fokus på onsdagen var regeringens vårbudget, ett omfångsrikt dokument med tillhörande pressträffar som dock inte brukar har någon påtaglig initial marknadspåverkan, så heller inte denna gång.

Starkare investeringar och högre offentlig konsumtion gör att regeringen drar upp BNP-prognosen till +3,8 procent i år, från +3,1 procent i december. Därefter väntas tillväxten sjunka till 2,2 procent 2017 och 1,8 procent 2018.

Finansminister Magdalena Andersson sade att den svenska ekonomin går mycket starkt, och såväl hushållens som den offentliga konsumtionen, liksom investeringar och nettoexporten, bidrar nu till den goda utvecklingen.

Samtidigt finns en rad risker som turbulens på finansmarknaderna, geopolitik, Kina och Brexit.

Regeringen presenterade reformer för 1 miljard kronor, bland annat åtgärder för snabbare etablering av nyanlända och mer till polisen. Dessutom utvidgas RUT-avdraget. Mer kommer i höstbudgeten, bland annat ökade bidrag till kommunerna om 10 miljarder kronor.

Den kraftiga ökningen av människor som söker asyl förra året innebär tillfälliga kostnader, vilket påverkar de offentliga finanserna. Regeringen utgår från Migrationsverkets huvudscenario men det är en stor osäkerhetskälla.

Stark ekonomi förbättrar de offentliga finanserna men det finansiella sparandet väntas ändå uppgå till -0,4 procent av BNP i år, -0,7 procent 2017 och -0,4 procent 2018. Först 2019 väntas det vara balans i det finansiella sparandet, med ett överskott på 0,1 procent av BNP.

Bruttoskuldens andel av BNP sjunker dock under prognosperioden.

Budgetmarginalen är 21 miljarder kronor i år och 10 miljarder kronor nästa år, men om det framöver finns risk för att utgiftstaket överskrids kommer regeringen vidta åtgärder.

Regeringen konstaterar att BNP-gapet nu är positivt, men det finns fortsatt lediga resurser på arbetsmarknaden. KPI-prognosen dras ned något för nästa år, och Riksbanken väntas börja höja, i långsam takt, under 2017.

Swedbank noterar att regeringen släppt kravet på fullt finansierade reformer och att balans inte nås förrän om tre år.

"På kort sikt kommer behovet av ökade emissioner av statsobligationer att vara litet. Men vi ser uppåtrisker eftersom kostnaderna förenade med flyktingkrisen och högre kostnader för sjukersättning innebär en allvarlig utmaning för att nå budgetöverskott de kommande åren", skriver Swedbank.

Totalt sett målar regeringen en ljus bild av den svenska ekonomin på kort sikt och de presenterade reformerna är viktiga för tillväxten.

"Men vi kan inte annat än fråga oss själva: var är de omfattande strukturreformer som säkrar Sveriges tillväxt även på lång sikt?", skriver Swedbank i en kommentar.

Noteras på onsdagen kan också att TNS Prosperas enkät bland penningmarknadens aktörer visade på stabila inflationsförväntningar under hela perioden, och ligger kvar på 1,9 procent på fem års sikt.

Onsdag kl 10.10 (tisdag kl 16.15)
USD/SEK 8:0844 (8:0895) Statsobl 2y -0,63 (-0,63)
EUR/SEK 9:1791 (9:1913) Statsobl 10y 0,54 (0,53)
EUR/USD 1:1354 (1:1360) Räntegap/ty 40 (39)
US obl 10y 1,78 (1,76) Tysk obl 10y 0,15 (0,14)

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera