Annons

Debatt: Regeringen missgynnar de svenska företagen

Civilminister Ardalan Shekarabi har lagt ett förslag om att förändra kraven för offentlig upphandling. Regeringens förslag utgör ironiskt nog ett angrepp på den svenska modellen, skriver Ulf Kristersson (M) och Maria Malmer Stenergard (M).
Maria Malmer Stenergard och Ulf Kristersson
Maria Malmer Stenergard och Ulf KristerssonFoto:Jonas Ekströmer, Fredrik Karlsson

Det är i småföretagen som jobben växer fram och det är företagarna som är den svenska tillväxtens verkliga hjältar. Därför är det så allvarligt att regeringens politik försvårar för små och medelstora företag. Nu senast genom ett lagförslag som kommer att utestänga framför allt små företag från den stora och viktiga marknad som omfattas av offentlig upphandling. Dessutom missgynnas svenska företag genom regeringens förslag.

Varje år köper det offentliga Sverige – stat, kommuner och landsting – varor och tjänster för cirka 600 miljarder kronor genom offentlig upphandling. För en effektiv och konkurrensutsatt marknad är det viktigt att så många företag som möjligt kan vara med och lägga anbud.

Men låga priser är inte allt. Upphandlande myndigheter behöver ställa krav på dem som lägger anbud och ska ifrågasätta misstänkt låga anbud. Oseriösa företag får inte tillåtas konkurrera ut seriösa.

Men när regeringen nu presenterar ett lagförslag som i praktiken gör det mycket svårt för företag utan kollektivavtal att delta i offentliga upphandlingar, får det allvarliga konsekvenser.

I ett utkast till lagrådsremiss föreslår regeringen att upphandlande myndigheter ska ställa krav motsvarande kollektivavtal när det gäller lön, semester, arbetstid, försäkringar och tjänstepension.

Det innebär att alla företag som vill vara med och konkurrera tvingas leva upp till de krav som definieras i kollektivavtal, oavsett om de har valt att teckna sådana avtal eller inte. Förslaget är skadligt av flera skäl:

  • Sex av tio företag med färre än 50 anställda saknar kollektivavtal. Många mindre företag anser att avtalen inte ger dem tillräcklig flexibilitet. Konsekvenserna av regeringens förslag blir att ännu fler företag avstår från att lägga anbud vid offentliga upphandlingar, vilket leder till sämre konkurrens och mindre valuta för våra gemensamma skattemedel. Även den administrativa börda som drabbar företag utan kollektivavtal som vill lägga anbud skulle verka hämmande på konkurrensen. De som tecknat kollektivavtal anses däremot enligt lagförslaget leva upp till alla beviskrav.
  • Svenska företag skulle missgynnas jämfört med utländska företag. Företag med utstationerad arbetskraft behöver nämligen bara leva upp till de lägre krav som omfattas av utstationeringslagen. Den rödgröna regeringens förslag gynnar alltså utländska företag på bekostnad av svenska.
  • Förslaget utgör dessutom och ironiskt nog ett angrepp på den svenska modellen, som kännetecknas av att det är upp till parterna själva att definiera villkoren på arbetsmarknaden och att avgöra om man vill teckna avtal eller inte.

I veckan kom civilminister Ardalan Shekarabi till riksdagens finansutskott för att förklara varför regeringen dröjer till den 1 januari 2017 med genomförandet av de tre EU-direktiv på upphandlingens område som skulle ha varit implementerade redan i april i år.

Nyligen lämnade Lagrådet omfattande kritik mot regeringens förslag till implementering. Den kanske allvarligaste kritiken var att regelverket är för komplicerat. Hur ska upphandlande myndigheter och företag som vill lägga anbud kunna sätta sig in i flera lagar med sammanlagt närmare tusen paragrafer?

I stället för att göra regelverket ännu mer omfattande, genom krav enligt kollektivavtal, borde civilministern lägga sitt krut på att anpassa regeringens förslag efter Lagrådets kritik. Ett enkelt och tydligt regelverk är det svenska företag behöver. Inte mer krångel.

Och på en tuff internationell marknad är det oacceptabelt att missgynna de svenska företagen jämfört med utländska. För att värna små företags möjligheter att delta i offentliga upphandlingar och konkurrera på sin hemmamarknad kommer Moderaterna därför att i riksdagen motsätta sig regeringens förslag.

Ulf Kristersson, ekonomisk-politisk talesperson (M)
Maria Malmer Stenergard, riksdagsledamot i finansutskottet (M)


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?