Vågkraftverket i Sotenäs är inkopplat, men utsikterna för att få lönsamhet i elproduktionen är små.
”Vi ser det som ett sätt att följa teknikutvecklingen”, säger Jens Bjöörn, kommunikationschef på Fortum Kraftproduktion.
Bakom projektet i Sotenäs på svenska västkusten står Fortum, vågkraftsbolaget Seabased och Energimyndigheten som har gått in med ekonomiskt stöd.
”Det finns en enorm potential i vågkraften, men vi är i bästa fall där vindkraften var för 20 till 25 år sedan”, säger Jens Bjöörn.
Fortum fortsätter till skillnad mot flera konkurrenter försöken med vågkraft.
”Det ligger i vår strategi att fortsätta utveckla nya tekniker, och det är viktigt att skilja mellan sådant som inom en rimlig tid ska bidra till elförsörjningen och sådant som kan bidra på längre sikt”, säger Jens Bjöörn.
Vågkraften verkar höra till den senare gruppen, även om Jens Bjöörn säger att han ser fördelar med Sotenäs jämfört med tidigare projekt.
”Åtminstone teoretiskt är det mer driftsäkert då det inte bara har en stor generator utan flera enheter”, säger han.
Sotenäs är det första vågkraftverket som är uppkopplat till det svenska elnätet. Sex olika transformatorer är placerade på havsbotten och i anslutning på ytan finns bojar som tar till vara rörelserna i vågorna. Verket uppges vara det i första i världen med flera enheter och transformatorer under vattnet. Om försöken faller väl ut är det möjligt att koppla in fler enheter än i dag.
Räknar ni med att Sotenäs ska bli ekonomiskt lönsamt?
”Med tanke på de låga energipriserna och de alternativ som finns i Sverige så är det nog svårt i dag. Seabased har emellertid flera utländska projekt på till exempel öar där elpriserna är högre och där det är ont om land, och där kan vågkraft bli ett konkurrenskraftigt alternativ”, säger Seabaseds vd Mats Leijon.
Mats Leijon är även professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet, men är tjänstledig för att kunna ägna sig åt Seabased.
Vattenfall tog nyligen ett beslut om att lägga ned satsningarna på vågkraft.
”Det finns flera skäl, men framför allt såg vi att tekniken har mycket långt kvar innan den kan bli kostnadsmässigt konkurrenskraftig”, säger Karl Bergman, forskningsdirektör vid Vattenfall Research.
Det låga elpriset har, enligt honom, gjort att pressen på kostnaderna har ökat samtidigt som det finns mindre utrymme för energibolagen att satsa på forskning och utveckling.
”Tills vidare är vår sammantagna bedömning att vågkraft är mycket långt ifrån att kunna konkurrera med till exempel offshorevindkraft”, säger Karl Bergman.
Vattenfall följer, enligt honom, utvecklingen inom området vågkraft, men planerar inte att dra i gång något nytt projekt.