1515
Annons

Så blir drönaren en ubåt

Flygplanstillverkaren Boeing har fått patent på en särskild drönarmodell som kan förvandlas till en ubåt. Farkosten ska både kunna skickas på spaningsuppdrag och vara beväpnad, skriver Business Insider.
Foto:Boeing

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från VismaAnnons

Svenska företag måste vara mer innovativa i sin digitalisering för att överleva

Kriser och regleringstryck sätter allt större fokus på compliance. Samtidigt blir cyberhoten fler och digitalisering en allt viktigare konkurrensfaktor. För en del företag kan det kännas som att de här frågorna tar allt för mycket kraft. –Då är det till stor hjälp med en stark systemlösning i botten, säger Carola Lissel, Strategy Director på Visma.

För många är Visma mest kända för sina affärssystem, men företaget arbetar brett med standardiserade systemlösningar. Digitalisering, automatisering och AI finns på agendan och enkelhet och integration är ledorden.

Digitalisera Sverige!

– Med dagens osäkerhet kring både ekonomi och cyberhot, ser vi att digitaliseringen blir allt viktigare. Med rätt systemlösningar kan en verksamhet göra stora kostnadsbesparingar och förenkla arbetet men också få en säker IT-miljö, säger Carola Lissel.

– Vi vill vara med och driva digitaliseringen i Sverige! Men vi ser att företagen är konservativa och inte vågar satsa på ny teknik. Jämför vi med våra grannländer är skillnaden stor, speciellt inom stora företag och organisationer. 

Cyberhot är något som alla utsätts för, även mindre företag. Carola Lissel menar att det är viktigt att utbilda personalen, men att en riktigt stark och stabil systemlösning är allra viktigast. Här gäller det att vara medveten i sitt val av lösningar. Vad är säkrast för verksamheten?  Och inte minst, vilka leverantörer kan stötta, snabbt och effektivt, om hoten blir verklighet?

Molnet skapar nya möjligheter

I dag är det fortfarande många svenska bolag som inte valt en molnlösning och även om transformationen ökar så borde det gå snabbare. Molnet är det resurseffektivaste och säkraste sättet att lagra information på. Men molnet öppnar också upp för nya lösningar baserat på tillgänglig data, inom bland annat AI .

– AI kommer att frigöra tid, ge snabbare tillgång till rätt information och öka kvaliteten på svar och analyser. Jättespännande!

Visma tror på öppna lösningar, tillgängliga för integration så att kunden kan välja vad som passar dem bäst och här är molnet en förutsättning.

– Vi tillhandahåller system för många olika behov, men inte för allt. Våra system går därför ofta att integrera med andra applikationer och lösningar, vilket är kostnadseffektivt för kunderna, ger dem en frihet samt att en högre grad av automatisering uppnås. Vi stänger inga dörrar!

160 spjutspetsar 

Totalt erbjuder Visma ett hundratal standardsystem för småföretag, nyföretag, stora företag och olika offentliga verksamheter, inte minst inom vård och omsorg. Vissa system är bara att ladda ner, andra anpassas till kunden av Vismas konsulter eller via ett nätverk av duktiga partners.

Sedan starten 1996 har Visma vuxit organiskt, men också genom förvärv av intressanta företag. Dessa drivs ofta vidare som självständiga enheter med entreprenören kvar. 

– Vi kan ofta behålla spetskompetensen när bolagen får fortsätta som egen enhet, men med Vismas stora nätverk av kunskap och erfarenhet i ryggen. 

Idag har Visma ca 160 ”företag i företaget” runt om i Norden, Europa och Latinamerika och ambitionen för de närmaste åren är tydlig. Visma ska fortsätta växa och ”spjutspetsarna” ska bli fler. 

Visma i Sverige:

2 400 anställda 

4 miljarder kronor i omsättning 2021

30+ bolag

Visma i världen:

15 000 anställda

21 miljarder kronor i omsättning 2021

1,3 miljoner kunder

29 förvärvade bolag under 2022

Läs mer på visma.se 

Besök Visma på Linkedin! 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visma och ej en artikel av Dagens industri

Riksåklagare sågar Lundinadvokaters miljonkrav

Över 90 miljoner kronor vill Lundintoppen Alex Schneiters tre advokater ha i ersättning för sitt arbete med krigsbrottsutredningen mot honom.

Ett rejält saltat arvode – där kostnadsräkningen dessutom är oklar kring vad försvararna egentligen vill ha betalt för, enligt en starkt kritisk riksåklagare.

Den över ett årtionde långa utredningen mot Lundin Oils tidigare vd Alex Schneiter och styrelseordförande Ian Lundin om medhjälp till grovt folkrättsbrott i södra Sudan har lett till en rejäl rad juridiska turer.

Nu är det dags för ännu en, som rör notan för Schneiters tre privata försvarare – advokaterna Per E Samuelson, Johan Rainer och Olle Kullinger – samt ersättning för det som kallas ”utlägg och bevisning”.

Åtalet mot Schneiter har blivit en fråga för Högsta domstolen, och dit har den förre Lundin-vd:n nyligen lämnat in ett underlag om hur mycket ersättning han anser sig ha rätt att få från staten, för bland annat advokatkostnaderna. Sammanlagt rör det sig om drygt 94 miljoner kronor, varav 91 miljoner utgörs av advokatarvodet. 

Under onsdagen lämnade riksåklagare (RÅ) Petra Lundh in ett yttrande över detta, och bakom ”juridiskan” rör det sig på ren svenska om en redig känga mot försvaret.

RÅ konstaterar att det försvararna begär motsvarar en timkostnad på i snitt 4 000 kronor, vilket är nästan tre gånger så mycket som offentliga försvarare normalt får. Hon skriver samtidigt att det försvararna haft att göra utgör ”sedvanliga försvararuppgifter i en omfattande förundersökning” men noterar att det sätt de jobbat på varit ”påfallande resurskrävande” sett till vad advokaterna faktiskt haft att göra.

Som exempel nämner Lundh att Schneiter vid förhören alltid haft minst två svenska försvarare med sig, och att olika skrivelser som arbetats fram varit mer omfattande än vad som hade behövts.

”Försvararna har alltså, redan utifrån det som går att granska, överarbetat målet”, skriver RÅ. 

Hon ifrågasätter också att försvaret anlitat olika sakkunniga som skrivit expertutlåtanden för höga kostnader. Exempelvis nämns ett 23-sidigt yttrande från en professor, som utslaget per sida kostat 17 000 kronor. Behovet av olika expertutlåtanden rimmar dessutom illa med advokaternas argument om att fallet krävt särskilt kvalificerade försvarare, konstaterar RÅ.

Slutligen pekar Petra Lundh även på brister i advokaternas kostnadsräkning. RÅ beskriver hur flera månaders arbete kan redovisas övergripande och kortfattat, med beskrivningar som ”ett stort antal egna utredningsåtgärder” eller ”flertalet genomgångar”.

”Sammanfattningsvis är det min uppfattning att kostnadsräkningen är alltför bristfällig för att läggas till grund för ett beslut om ersättning av allmänna medel men att det, såvitt det går att granska, står klart att ersättningsanspråket vida överstiger det som varit skäligen motiverat för att Schneiter skulle kunna ta tillvara sin rätt”, skriver hon.

Advokat Olle Kullinger säger till TT att de kostnader som fakturerats är skäliga.

”Skälet till att kostnaderna är så omfattande beror inte på vår klient eller på oss utan på att åklagaren drivit en utredning i snart 13 år som varit långsam och vidlyftig. Det är självklart att ingen hade velat att de här kostnaderna skulle uppkomma”, säger Olle Kullinger.

Advokat John Rainer skriver till TT att han hänvisar till Olle Kullingers kommentar vilken han skriver att han också står bakom.

TT har även sökt Per E Samuelson för en kommentar.

Både Alex Schneiter och Ian Lundin nekar till brott.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera