Annons

Räntor och valutor: Europaräntorna nedåt<br />

Europaräntorna handlas svagt ned under onsdagsförmiddagen, med tyska räntor oförändrat till en 1 punkt lägre.

Börserna i Kina föll återigen kraftigt på morgonen men avslutade ändå på plus, samtidigt som övriga Asien påverkades negativt. Europabörserna är också överlag ned.

På valutamarknaden har dollarn tappat till 1:106 mot euron och 124:25 mot yenen under förmiddagen.

Fokus för Europas del ligger på omröstningen i det tyska parlamentet om det grekiska stödpaketet. Det är ett av de sista "hindren" för att pengarna ska kunna betalas ut med början på torsdagen, då också en ECB-räkning förfaller.

Parlamentet väntas rösta ja med bred marginal men frågan är hur många av Angela Merkels egna partivänner som opponerar sig. Stödfonden ESM väntas sedan senare på onsdagen formellt säga ja till paketet.

I övrigt ligger fokus på Federal Reserve. Två ledtrådar om de ska höja i september kan komma på onsdagen: juli-KPI och protokollet från FOMC-mötet i juli, då Fed talade om att det nu bara krävs en "viss" ytterligare förbättring på arbetsmarknaden för att den delen av villkoren för en höjning ska vara uppfyllda.

Återstår därmed inflationsvillkoret (med eventuellt förändrad syn utifrån fallande oljepris), samt att Fed inte ser Kinaoron som en faktor för att avvakta.

Morgan Stanley skriver i en analys, citerad av Bloomberg News, att kortare räntor i USA har utrymme på uppsidan om det kommer tydligare signaler om en närstående räntehöjning.

"Om investerare tolkar FOMC-protokollet på onsdagen som en signal om en 'liftoff' i september är ett troligt utfall, så kan två- och femåriga obligationer säljas av", skrev Morgan Stanley.

De tycker att investerarna bör fokusera på hur Fed beskriver förtroendet för att inflationen kommer att nå målet på medellång sikt, givet att FOMC-uttalandet i juli redan indikerat att framsteg gjorts vad gäller jobbsidan i Feds mandat", skrev Morgan Stanley.

Hideaki Kuriki på Sumitomo Mitsui Asset Management konstaterade att Fed troligen vill börja höja räntan i år för att skapa en buffert om ekonomin åter skulle börja bromsa in.

"Tvåårssektorn har i mycket prisat in en första höjning, men räntan kan stiga än mer när timingen för den första höjningen verkligen närmar sig", sade Hideaki Kuriki till Bloomberg News.

Juli-KPI väntas visa en stigande inflationstakt till 0,2 procent från 0,1 procent i juli, medan kärninflationen väntas ha legat kvar på 1,8 procent.

Det senaste utfallet för Feds föredragna prismått (core-PCE) var samtidigt en inflationstakt på 1,3 procent i juni, oförändrat från föregående månad.

USA-räntorna har i stort rört sig sidledes på onsdagen, med den tioåriga räntan på 2,18 procent.

Svenska räntor handlas svagt ned, medan kronan tappat några öre mot euro och dollar sedan svensk stängning på tisdagen.

SCB rapporterade att bostadsbyggandet (preliminärt) ökade med 33 procent i årstakt under andra kvartalet. För lågt byggande har varit en faktor som av flera pekats ut som delförklaring till de kraftigt stigande bostadspriserna, och på lång sikt kanske detta kan vara till glädje för Riksbanken och andra oroade myndigheter.

Erik Penser Bank inleder med höstsäsongens första svenska konjunkturprognos, och ser en BNP-ökning på 2,8 procent i år men endast 2,4 procent nästa år, dämpat av minskat konsumtionsutrymme på grund av stigande priser och högre skatter.

onsdag kl 10.25 (tisdag kl 16.15)

USD/SEK 8:5356 (8:5186) Statsobl 2y -0,48 (-0,47)
EUR/SEK 9:4429 (9:4049) Statsobl 10y 0,66 (0,67)
EUR/USD 1:1062 (1:1040) Räntegap/ty 3 (2)
US obl 10y 2,18 (2,18) Tysk obl 10y 0,63 (0,65)







Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?