1515
Annons

SKF säljer Canfield Technologies för 196 miljoner<br />

SKF har slutfört försäljningen av Canfield Technologies, ett bolag verksamt inom metallsammanfogning, till Gen Cap America.

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från InyettAnnons

Håll koll på EU:s sanktionslista i höst: ”Därför bör svenska företag bry sig”

Efter Rysslands invasion av Ukraina pratar alla om EU:s sanktioner, men samtidigt finns det inget stöd för det enskilda företaget att faktiskt följa sanktionslistan – och det är svårt att ens veta i vilken ände man ska börja.

– Därför har vi lanserat en sanktionskontroll som är en automatiserad kontroll mot EU:s sanktionslista. På bara några sekunder får man reda på om företaget man gör eller ska göra affärer med är med på listan, förklarar Magnus Månsson, vd på fintech-bolaget Inyett.

Läs mer om vad EU:s sanktioner innebär för din verksamhet 

Sanktioner är ett verktyg för att sätta press på en stat eller en aktör – och om man bryter mot dem kan straffet bli böter eller fängelse. Utvecklingen i omvärlden har gjort det allt viktigare för svenska företag och organisationer att kontrollera vilka företag och personer man faktiskt gör eller ska göra affärer, men det är också en utmaning. 

– Vad är det egentligen som behöver kontrolleras? Handlar det bara om leverantörer och kunder? Eller bör även associerade företag i en koncern eller associerade personer bakom ett bolag kollas upp? Hur ofta ska man titta igenom listan – och vad gör man med svaret man får? Många företag med verksamheter som normalt inte är förknippad med risk när det kommer till sanktioner, finner sig nu osäkra och frågande till hur man bör agera på bästa sätt, säger Magnus Månsson.

– Bara att hitta vilka listor man ska ha koll på är svårt och att sedan gå igenom alla namn på listorna varje gång man gör en betalning eller skriver på ett avtal är nästintill omöjligt.

Magnus Månsson är vd på Inyett.
Magnus Månsson är vd på Inyett.

”Det handlar om människoliv”

Om man gör affärer med en individ eller ett företag som finns med på en sanktionslista stöttar man allt från krig till terrorverksamhet och penningtvätt. 

– I slutändan handlar det om människoliv, vilket gör själva incitamentet att bry sig om sanktioner enormt stort. De allra flesta företag vill göra rätt för sig, men då måste det också vara enkelt att göra det. 

Gör en koll i realtid

Hela idén med Inyetts automatiserade lösning är att se till att användarna gör affärer med rätt aktörer och att deras pengar inte hamnar i fel händer. Tjänsten flaggar inte bara för aktörer som är med på EU:s sanktionslista utan varnar även för andra typer av risker, misstag och bedrägerier kopplade till leverantörsbetalningar. 

– Om man betalar in många fakturor per dag är det omöjligt, eller i alla fall extremt tidskrävande, att exempelvis kontrollera om leverantören har gått i konkurs, blivit av med sin F-skatt eller är ett aktivt bluffbolag. Men vår lösning kan göra det på ett ögonblick. 

Läs mer om vad EU:s sanktioner innebär för din verksamhet 

 

Mer från Inyett

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Inyett och ej en artikel av Dagens industri

Danska statsministern: Medveten handling bakom gasläckagen

Det är en medveten handling som ligger bakom gasläckagen vid Nord Stream 1 och 2, säger Danmarks statsminister Mette Frederiksen vid en pressträff.

Två kraftiga undervattensexplosioner har registrerats i området.

En anmälan har upprättats om grovt sabotage, uppger svensk polis.

En av sprängningarna hade en magnitud på 2,3 och registrerades på 30 mätstationer i södra Sverige. Den första explosionen registrerades klockan 2.03 natten mot måndagen och den andra vid 19-tiden på måndagen.

– Det är tydligt utifrån vågformerna att det är en sprängning. Enligt vad vi kan se har explosionerna inträffat nära botten men inte i bergen, säger Björn Lund, lektor i seismologi vid Institutionen för geovetenskaper (SNSN), som mäter svenska jordbävningar och sprängningar.

Även norska och danska institut som övervakar seismologisk aktivitet meddelar under tisdagen att de har registrerat explosionerna.

Enligt Björn Lund motsvarar den första explosionen ungefär ett par hundra kilo dynamit eller en mindre dynamitladdning som påverkats av gas. Men man kan inte med hundra procents säkerhet säga att explosionerna har skett på precis samma platser som Sjöfartsverket angett för läckagen.

– I nuläget kollar vi på vad explosionerna kan ha berott på. Vi jämför nu datan med den data vi har sedan tidigare på exempelvis minor. Vi får se om det är några avvikelser.

Information till försvaret

 

SNSN har vidarebefordrat sina iakttagelser till Försvarsmakten.

– De var mycket intresserade, säger Lund.

Försvarsmakten analyserar tillgänglig information och jobbar i dialog med berörda myndigheter, enligt Försvarsmaktens pressekreterare Therese Fagerstedt.

– Vi får se vad vi kommer fram till, just nu utesluter vi ingenting, säger hon.

Kustbevakningen flyger över området och har ett stort fartyg på väg till platsen.

– Just nu går det inte att begränsa eller bekämpa gasen. Den löses upp relativt snabbt i både luft och vatten, säger Malin Roth, operatör hos Kustbevakningens ledningscentral, vid 18-tiden på tisdagen.

Anmälan om grovt sabotage

 

En anmälan om grovt sabotage har upprättats hos polisen med anledning av händelsen.

”Rubriceringen är i nuläget grovt sabotage, men denna kan komma att ändras. Polismyndigheten samverkar med andra berörda myndigheter och lägesföljer utvecklingen”, skriver polisens nationella mediecenter i ett mejl till TT.

Statsminister Magdalena Andersson (S) kommenterar utvecklingen:

– Jag förstår att många svenskar nu känner sig oroliga hur det här ska hanteras samtidigt som vi har en övergångsregering. Där kan jag lämna lugnande besked – även en övergångsregering kan agera med full kraft i en sådan här situation.

– Vi har löpande kontakt med ansvariga myndigheter, vi har också kontakt med regeringar i andra länder, inte minst den danska regeringen, säger hon till TT.

Om kontakter även tagits med ryska myndigheter är oklart.

– Exakt vilka kontakter vi har med olika länder kan vi återkomma till om vi bedömer att det är lämpligt.

Plötsligt tryckfall

 

TT: Är du oroad att det här kan vara någon typ av hybridkrigföring?

– Det är precis den typen av frågor som nu behöver undersökas ordentligt av ansvariga myndigheter, säger Andersson.

Läckaget på Nord Stream 2 upptäcktes på måndagseftermiddagen efter ett plötsligt tryckfall i ledningen, som är dragen från Ryssland till Tysklands norra kust. Även Nord Stream 1, med ungefär samma sträckning, rapporterade tryckfall. Svenska Sjöfartsverket konstaterar att båda ledningarna skadats.

– I går kväll runt åttatiden kom rapporter om ytterligare läckage från Nord Stream 1 på två olika platser, från ett passerande fartyg, säger Sara Eriksson, presschef på Sjöfartsverket, till TT.

Två av läckagen har enligt Kustbevakningen skett i svensk ekonomisk zon och ett i dansk ekonomisk zon, nordöst om Bornholm.

Skadorna på gasledningarna är ”utan motstycke”, skriver operatören Nord Stream enligt nyhetsbyrån Bloomberg. Enligt uttalandet är det omöjligt att uppskatta hur lång tid det kommer att ta att återuppta driften av infrastrukturen för gastransport.

Utesluter inte sabotage

 

Det är svårt att tro att de tre läckagen på Nord Streams gasledningar är en slump, säger Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) vid en presskonferens.

– Jag skulle vilja säga att vi från regeringen och myndigheterna tar den här situationen på största allvar, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov hävdar under tisdagen att Ryssland är ”extremt oroat” över tryckfallet och säger att situationen måste hanteras omgående. På en fråga om läckaget kan ha orsakats av ett sabotage svarar Peskov att ”inget alternativ kan uteslutas i nuläget”.

Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy vid Chalmers tekniska högskola och tidigare generaldirektör för Energimyndigheten, konstaterar att det teoretiskt kan hända att fartyg som kastar ankare kan förstöra den här typen av infrastruktur, men att den förklaringen inte är sannolik då flera rör drabbats i princip samtidigt.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera