Räntorna inledde brett upp med den tyska tioåriga statsobligationen på årshögsta 0,59 procent, för att därefter tillfälligt sjunka tillbaka när nivåerna lockat nya köpare.

Vid svensk stängning var tyska räntor 1-4 punkter upp och även periferin hade stigit rejält. Den brittiska tioåringen var uppe och vände över 2-procentsnivån för första gången sedan i december, medan svenska räntor sammantaget steg 1-6 punkter.

"Volatiliteten är mycket stor. Styrkan i vändningen har indikerat att det finns mycket motstridiga viljor därute. Det handlar även om chocken över att räntorna kan röra sig så här mycket på några dagar efter den tidigare övertygelsen att ECB förankrat räntorna för gott", sade Jan von Gerich på Nordea till Bloomberg News.

Michael Grahn på Danske Bank konstaterade att ränteuppgången varit global men att den primärt drivits av avsäljningen i tyska statsobligationer. Räntan på den tyska tioåringen har på en vecka stigit 40 punkter.

Han har svårt att se rationella förklaringar, men en utlösande faktor kan ha varit kommentarerna från investerare (som Bill Gross) i förra veckan om att kliva ur positionerna. Det kan ha passat många rätt bra när räntorna varit extremt nedpressade och den tyska tioåringen nere på 5 punkter.

Det finns tendenser till att inflationen bottnar ur och att inflationsförväntningarna stiger, men även om konjunkturbilden är bättre är den fortsatt osäker och man kan fundera på vad som händer när råvarupriserna nu stiger.

"Många investerare har känt sig lite klämda av det faktum att en stor del av avkastningskurvan handlas till negativ yield och de vill inte låsa in en stor del av portföljen med negativ avkastning. Det har blivit lite av ett självspelande piano, men det återstår att se när det stannar av", sade Michael Grahn, som tror att en fortsatt ränteuppgång kan locka ut centralbanksföreträdare på banan.

Silf/Swedbanks svenska tjänste-PMI sjönk till 53,9 i april från 57,2 föregående månad, väntat var en nedgång till 56,7. Nedgången var bred och att samtliga delindex gav negativt bidrag. Index för sysselsättningen noterades under 50-strecket för första gången sedan i januari i fjol.

Tidigare i veckan visade industri-PMI en uppgång och dessa serier går därmed stick i stäv med den senaste KI-barometern.

Tjänste-PMI för euroområdet reviderades upp något för april men innebar ändå en liten nedgång från mars. PMI pekar fortsatt mot en BNP-tillväxt på cirka 0,4 procent.

Grekland betalade en räntebetalning om 200 miljoner euro till IMF. Fokus ligger närmast på måndagens eurogruppsmöte, men gruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem tonade på onsdagen åter ned förväntningarna om ett avtal då.

USA-räntorna gick i stort sidledes med den tioåriga statsobligationen på 2,20 procent vid svensk stängning.

ADP:s jobbrapport visade 169.000 fler sysselsatta i privat sektor i april, mindre än väntade 200.000. Hela uppgången kom i tjänstesektorn, medan tillverkningsindustrin tyngs av lägre aktivitet i energisektorn och starkare dollar.

Delindex i tjänste-PMI och veckosiffrorna över nyanmälda arbetslösa har inte flaggat för en ny kalldusch men möjligen kan ADP något dämpa förväntningarna inför jobbrapporten på fredag, som nu ligger på +230.000 sysselsatta totalt (efter preliminära +126.000 i mars).

Ted Wieseman på Morgan Stanley skrev i en kommentar att ADP varit dåliga på att justera för kraftiga väderförändringar vilket gör att ADP:s överskattning av jobbtillväxten i mars nu kan vändas till en underskattning. Morgan Stanley har ändå reviderat ned sin prognos för fredagen med 10.000 till +240.000 totalt efter ADP-rapporten.

På valutamarknaden tappade dollarn ytterligare efter statistiken, till 1:136 mot euron vid svensk stängning, och tappade även till 119:20 mot yenen.

"Vi befinner oss i någon form av svacka i USA och det kan vara tillräckligt för att få Fed att tänka om vad gäller timingen (för en första räntehöjning). Konsensushandeln hittills i år, att ligga lång i obligationer och dollar, håller på att gradvis luckras upp", sade Charles St-Arnaud på Nomura till Bloomberg News.

Kronan stärktes sammantaget 16 öre till 8:20 mot dollarn och även 2 öre till 9:31 mot euron.

Riksbankschef Stefan Ingves upprepade på onsdagen att syftet med den mycket expansiva penningpolitiken är att bevara trovärdigheten för inflationsmålet som nominellt ankare, och att de är fortsatt redo att "göra mer" vid behov.

Pundet visade relativt små nettoförändringar inför torsdagens parlamentsval, där det enda säkra är ett osäkert parlamentariskt läge. Mycket tyder på att varken Tories eller Labour får egen majoritet, utan tvingas till någon form av bräcklig koalition. En svag regering och utsikterna för en brittisk omröstning om EU-utträde (närmast till hands om Tories bildar regering) kan komma att tynga pundet.

"Pundet ser fortsatt starkt ut inför valet, då opinionsmätningar visar att det kommer att vara omöjligt att bilda en majoritetsregering. Detta bör redan vara inprisat i pundet. Tidigare erfarenhet säger oss att svåra valresultat, oavsett i vilket land, snart glöms bort av marknaderna", skrev Handelsbanken i ett marknadsbrev.