1515
Annons

Transcom: Altor har inte köpt storpost<br />

Altor hälsar via sin presschef Tor Krusell att det inte är de som har köpt den aktiepost i Transcom som i storlek motsvarar Kinneviks kvarvarande aktiepost och som mäklades på fredagen. "Nej, det är inte vi", säger han.

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från Mullvad VPNAnnons

HUR FRITT ÄR ETT INTERNET DÄR DU ÄR HANDELSVARAN?

Flera svenska företag har under 2022 avslöjats med att läcka personliga uppgifter på internet. Men egentligen är läckaget konstant och sker dagligen – det räcker i princip med att du besöker en vanlig hemsida.

– Man säger att datan är anonym, men mängden data som samlas in gör det omöjligt, säger Mullvad VPN:s vd Jan Jonsson.

Du går in på en webbplats. Du trycker på ”acceptera cookies”. Du gör det på rutin eftersom alla webbplatser har samma fråga.

 – Det är det här som kallas för cookie hell, säger Mullvad VPN:s vd Jan Jonsson. Vem orkar ta sig igenom 25 sidor cookieinställningar för att handla kläder online? Själva frågan i sig är en varningssignal. En del cookies kan användarna förvänta sig. De som sparar vad du lägger i varukorgen till exempel. Den typen av cookies behöver man inte varna för. Utan varningen gäller cookies som har andra syften.

Du går in på en webbplats. Du trycker på ”hantera cookies”. Du gör det för att du läst en text om datainsamling. Du får upp en lista på alla de aktörer som samlar in data om dig. På flera av webbplatserna du besöker är listan flera hundra företag lång.

– Man brukar säga att datan är anonym, men mängden data som samlas in gör det omöjligt att hålla den anonym, säger Jan Jonsson. Det kan räcka med fyra anonyma mätpunkter i någons beteende på internet för att identifiera vem det är. Det har byggts en infrastruktur som kan spåra i princip vad som helst när som helst: politiska åsikter, sexuell läggning, om du är gravid eller inte. Data som potentiellt kan användas till något sämre på en sekund.

Cookiefrågan dyker upp så fort du besöker en webbplats, men det finns även en mängd andra spårningstekniker.

 – Som det ser ut idag finns det ingen lättanvänd helhetslösning mot den enorma datainsamlingen. En trovärdig VPN är en bra start, men vi rekommenderar alltid våra användare att läsa igenom våra guider för att minimera massövervakningen och insamlingen av personlig data.

SÅ MINSKAR DU INSAMLINGEN AV PERSONLIG DATA

Använd en trovärdig VPN

När du surfar på internet registrerar din internetleverantör alla webbplatser du besöker. De gör det via din (för tillfället) personliga IP-adress som internetleverantören tilldelar dig för att du ska kunna komma ut på nätet. När du använder en VPN (virtuellt privat nätverk) maskerar du din IP-adress och döljer din aktivitet. 

Välj en webbläsare med fokus på integritet

Även din webbläsare lämnar ifrån sig en mängd information som går att koppla till just dig och ditt surfande. Välj en webbläsare som har fokus på integritet – vi rekommenderar Mozilla Firefox. 

Stoppa kakmonstret

För att minska det enorma dataläckaget som sker via cookies och andra trackers kan du ladda ner ett plug-in till din webbläsare. På mullvad.net hittar du The Mullvad Privacy Companion som ser till att du har rätt inställningar i Firefox.

Hitta nya sökvägar

Fundera också på vilken sökmotor du använder och hur den tjänar pengar. DuckDuckGo är ett bra alternativ om du vill minska insamlingen av personlig data. 

Läs våra guider

På mullvad.net kan du lära dig mer om hur du kan börja surfa med mer integritet.

Läs mer på mullvad.net 

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mullvad VPN och ej en artikel av Dagens industri

Konjunkturinstitutet sprider lite ljus i räntemörkret

Nya besked från Konjunkturinstitutet och hård motvind för handeln pekar med hela handen mot sämre tider. Men prognosmyndighetens förväntan på Riksbanken skickar en strimma ljus i räntemörkret.

Erik Spector, enhetschef realekonomisk analys, presenterar Konjunkturinstitutets prognos under en presträff i Stockholm.
Erik Spector, enhetschef realekonomisk analys, presenterar Konjunkturinstitutets prognos under en presträff i Stockholm.Foto:Hanna Franzén/TT; Jessica Gow/TT

Hårdare ekonomisk inbromsning och högre inflation jämfört med juniprognosen var minst sagt väntat i Konjunkturinstitutet KI:s nya uppdatering. Aktivitets- och prisdata har tvingat mängder av andra analytiker till liknande revideringar de senaste månaderna.

Svensk BNP väntas nu lägga i backen och krympa 0,1 procent nästa år samtidigt som arbetslösheten vänder uppåt redan i höst, och stiger drygt en halv procentenhet till nära 8 procent i slutet av nästa år. Det är lika med lågkonjunktur 2023, enligt KI.

Onsdagens färska KI-barometer understryker inbromsningen. Samtliga branscher i näringslivet sänkte temperaturen betydligt i september och tidigare mycket offensiva anställningsplaner började skalas ned.

Även i den länge oväntat muntra industrin falnar nu optimismen. Inte minst orderingången fortsatte att tunnas ut. Det skvallrar om ytterligare nedväxling under kommande månader.

De redan dystra hushållen blev ännu deppigare om framför allt den egna ekonomin, under trycket av stigande räntor och inflation. Humöret är nu nere i nivå med 1990-talskrisens mörkaste stunder.

Framför allt handlarna känner av hushållens snabbt snörpta munnar. Detaljhandelns försäljning i augusti rasade med 5 procent jämfört med ett år tidigare - för första gången sedan 1993.

Däremot sticker KI ut med bedömningen att Riksbanken redan inom ett år tvingas byta fot igen och inleda en serie räntesänkningar med start nästa höst, efter att först ha höjt styrräntan till 2,5 procent under vintern.

Räntan är tillbaka nere på 1,75 procent till sommaren 2024 ”för att inflationen 2024-2025 inte ska falla långt under inflationsmålet samt för att motverka konjunkturnedgången”, skriver KI.

Dykande konjunktur, avtagande globala flaskhalsproblem och förväntat fallande energipriser från hysteriska nivåer - då slocknar inflationsbrasan lika snabbt som den har blossat upp. Efter en inflationstopp på 11 procent i februari nästa år (KPIF), är KI:s bästa bedömning att prisökningstakten rasar ned under Riksbankens inflationsmål 2 procent redan nästa sommar, och fortsätter ned mot noll nästa höst.

Det skulle innebära en betydligt mjukare ränteresa jämfört med Riksbankens egna färska räntebana. 

Ännu större är kontrasten mot marknadens förväntningar. Enligt terminsprissättningen väntas Riksbanken fortsätta att höja under 2023 till en topp omkring 3,75 procent, och möjligen sänka försiktigt först i slutet av 2024.

Mellan raderna bedömer KI att Riksbankens räntehöjningar biter betydligt hårdare än vad Riksbanken själv och ännu mindre ränteinvesterarna räknat med. 

Svensk ekonomi når en form av smärtgräns, där efterfrågan vänder tvärt ned under tyngden av höga räntor i kombination med högre konsumentpriser och iskyla på både bostads- och aktiemarknaden. Vikande exportefterfrågan när även omvärlden bromsar in kommer som lök på laxen.

Såväl de sedan i mars dalande bostadspriserna och den sedan halvårsskiftet krympande privatkonsumtionen fortsätter nedåt under 2023, bedömer KI.

Med vägrundade argument tecknar Sveriges kanske allra tyngsta prognosmakare ett förlopp som trots allt liknar ett slags guldlockscenario, möjligen frånsett de sjunkande bostadspriserna. Smällen mot BNP och jobb blir begränsad, inflationsvågen ebbar äntligen ut och räntesmärtan uppe på 2,5 procent blir kortvarig.

Men en påtagligt risken stavas förstås Vladimir Putin. En rysk upptrappning av invasions- och energikriget hotar att förvandla den milda lågkonjunkturen till en djupare kris. 

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera