1515
Annons

Volvo väntas rusa på börsen<br />

Stockholmsbörsen ser ut att börja onsdagen med lätt stigande kurser. Förutom en ström av förväntade rapporter före börsöppning kom dessutom en oväntad, nämligen Volvo som tidigarelade sin rapport och visade upp ett betydligt högre rörelseresultat än väntat. Bolaget slog dessutom till med ett vd-byte och lastvagnsaktien väntas stiga rejält.

Asienbörserna var med undantag för Australien allmänt uppåt och i Japan gick bland annat finans- och tekniksektorerna framåt. Oljan handlades på fortsatt nedpressade nivåer, inför onsdagens lagerdata och efter tisdagskvällens uppgifter om en nedtrappning av Saudiarabiens militära insatser i Jemen.

Med knappt en halvtimme kvar till öppning var Euro Stoxx 50-terminen upp 0,3 procent. IG:s förhandel indikerade omkring klockan 8.10 en öppning på plus 0,2 procent vid indexnivån 1.697 för OMXS30.

Ur morgonens massiva nyhetsflöde:

* Volvos rörelseresultat exklusive engångsposter var 4.595 miljoner kronor, långt över de förväntade 3.460 miljoner kronor analytikerna räknade med enligt SME Direkts prognossammanställning. Även omsättningen var högre än väntat. Aktien väntas stiga kraftigt enligt flera banker.

* Volvo byter dessutom vd i oktober, då Olof Persson byts ut mot Martin Lundstedt som närmast kommer från jobbet som koncernchef för Scania. Så sent som vid Volvos stämma den 1 april sade Olof Persson till Dagens Industri att han inte hade några planer på att lämna bolaget.

* Axfood lär stärkas då bolagets rapport slog förväntningarna enligt SME Direkt på samtliga nivåer. Rörelseresultatet var 16 procent högre än väntat och bland annat gick Hemköp bättre än analytikerna trott. Vd Anders Strålman sade till Nyhetsbyrån Direkt strax efter rapporten att Axfood tog marknadsandelar från Ica och Coop under kvartalet.

* MTG:s resultat före skatt blev 389 miljoner kronor för det första kvartalet. Väntat var 403 miljoner kronor, enligt SME Direkt. Bolaget skriver i sin rapport att det upplever en fortsatt motvind från ogynnsamma valutarörelser, särskilt från ökade innehållskostnader i Norden på grund av den starka dollarn. Dessutom minskas vinsterna i Ryssland av den svaga rubeln.

* Lundin Petroleum kan komma att pressas av ett pressmeddelade som kom före börsöppning. Bolaget kommer bland annat att redovisa en valutakursförlust på runt 204 miljoner dollar i det första kvartalet.

* Millicoms ebitda-resultat efter koncerngemensamma kostnader blev 565 miljoner dollar under första kvartalet, att jämföra med förväntade 541 miljoner dollar. Ebitda-marginalen blev därmed 33,1 procent i stället för väntade 31,3 procent.

* Intrum Justitias rörelseresultat blev 339 miljoner kronor, alltså marginellt lägre än de 351 miljoner kronor analytikerna förutspått enligt SME Direkt. Omsättningen var i linje med förväntningarna.

* It-konsulten HIQ överträffade konsensusprognoserna och redovisade ett kvartalsresultat före skatt på 45,9 miljoner kronor. Förväntat enligt SME Direkt var 42,3 miljoner kronor. Även omsättningen var något högre än förväntat.

* Även IFS, Profilgruppen och Dustin fanns med bland morgonens rapporterande bolag.

Norge vill säkra elförsörjning – planerar exportstopp

Norge måste först och främst säkerställa sin egen elförsörjning och kan komma att begränsa sin elexport. Det budskapet väntas den norska statsministern Jonas Gahr Støre ge Tysklands förbundskansler Olaf Scholz när de två ledarna möts mitt i brinnande energikris – efter att den norska regeringen gjort en u-sväng i frågan. 

Jonas Gahr Støre, Norges statsminister och Olaf Scholz, Tysklands förbundskansler.
Jonas Gahr Støre, Norges statsminister och Olaf Scholz, Tysklands förbundskansler.Foto:Håkon Mosvold Larsen, Johan Nilsson/TT, Michele Tantussi.

Så sent som i juli sa den norska regeringen att man inte kommer att begränsa exporten av el till Europa, där oron för att Ryssland ska strypa leveranserna av naturgas har drivit upp elpriserna kraftigt den senaste tiden. Men torka och omfattande export av el har gjort att de norska vattenkraftsmagasinen nått historiskt låga nivåer. Och förra veckan meddelade energiminister Terje Aasland att man nu tittar på ett förslag om att Norge ska prioritera att fylla på sina vattenmagasin när nivåerna i magasinen faller under en viss nivå. 

”I praktiken kommer det att innebära en kontrollmekanism som begränsar möjligheten till export vid låg magasinfyllning”, sa Terje Aasland. 

Det är också det besked som Jonas Gahr Støre kommer att ge till Olaf Scholz när den norske statsministern träffar förbundskanslern i Oslo sent på måndagen, säger han till Aftenposten

”Varje land måste ta ansvar för att deras energisystem fungerar”, säger Jonas Gahr Støre och tillägger att han förväntar sig att mötas av förståelse för den nya norska linjen.

Mötet mellan de två ledarna äger rum samtidigt som priset på el i Europa har klättrat till nya rekordnivåer. Under måndagen steg priset på den tyska elmarknaden med 3,2 procent till 475 euro, motsvarande 4 966 kronor, per megawattimme, vilket är nästan sex gånger så mycket som vid samma tidpunkt förra året.

Norge är en av Europas största exportörer av el till mottagarländer som Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och övriga nordiska länder. Och begränsningar av den norska exporten riskerar att driva upp priserna ytterligare. 

Runt 90 procent av den norska elproduktionen kommer från vattenkraft och för en dryg vecka sedan var vattennivån i södra Norge nere på 50,4 procent, vilket är den lägsta nivån på tio år, enligt den norska vatten- och energimyndigheten NVE. 

Energianalytikern Christian Holtz hos Merlin & Metis påpekar att Norge är mycket mer beroende av nivåerna i vattenmagasinen än vad Sverige är och säger att den norska debatten har handlat om att upprätthålla leveranssäkerheten, snarare än att hålla priserna nere. Men trots det tror han inte att det nya förslaget kommer att uppskattas av andra länder i Europa.

”Jag tror att det är farligt med alla de här ropen som hörs i många europeiska länder om att begränsa handel”, säger han.

Detaljerna kring hur den nya mekanismen skulle fungera har ännu inte presenterats och en del analytiker har pekat på att den kan bryta mot reglerna på Europas gemensamma energimarknad, där Norge är med, trots att man inte är medlem i EU. 

Enligt reglerna på marknaden får länder inte minska leveranserna till andra länder under längre perioder, såvida man inte har utlyst ett nödtillstånd, skriver Bloomberg. 

Elisabeth Sæther, som är statssekreterare vid det norska olje- och energidepartementet, skriver i ett mejl till Di att arbetet med att utforma den nya mekanismen tar hänsyn till vilket spelrum man har inom det existerande regelverket. 

”Vi är beroende av att våra förbindelser med Sverige, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Finland och Nederländerna fungerar väl. Det vore kortsiktigt och oklokt att avsluta detta energisamarbete, även om situationen nu är krävande”, skriver hon men tillägger:

”Samtidigt är det vår uppgift att säkra vår egen strömförsörjning i osäkra tider.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera