1515
Annons

USA-börsen: Hälsovård dagens höjdare<br />

USA-börserna har under tisdagen gått i olika riktningar. Hälsovårdbranschen toppade indexen på hopp om ökad aktivitet i sektorn, efter Tevas bud på Mylan.

Omkring klockan 21.00 noterades Dow Jones Industrial Average ned 0,4 procent. S&P 500 var ned 0,1 procent medan tekniktunga Nasdaq Composite var upp 0,5 procent.

"Resultaten har varit lite bättre än de sänkta förväntningarna, och med räntorna på så låga nivåer som nu kan företag som Teva öka sin skuldsättning nästan gratis", sade Andrew Brenner, ansvarig för ränteprodukter på National Alliance Capital Markets, till Bloomberg News.

Mylan har under dagen stigit kraftigt efter att det israeliska läkemedelsbolaget Teva bekräftat att det lägger ett kombinerat kontant- och aktiebud på Mylan. Aktien steg 9,1 procent.

Kimberly-Clark lyckades överträffa analytikernas förväntningar och tillverkaren av bland annat näsdukar och blöjor steg 4,6 procent.

Kemitillverkaren DuPont varnade för att den starkare dollarn kommer påverka negativt under 2015. Aktien föll därmed 2,7 procent.

Facebook annonserade under kvällen att företaget kommer att förändra hur tjänsten presenterar användarnas nyhetsflöden. Ändringarna görs enligt Facebook med hänsyn till hur användarna upplduever sina nyhetsflöden i dag. Aktien var 0,8 procent upp.

Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Altors plastjätte rekordinvesterar i Sverige

Plastföretaget Trioworld, som ägs av riskkapitalbolaget Altor, har beslutat att miljardinvestera i en rad anläggningar, med sikte på att fördubbla omsättningen. Bland storsatsningarna som fått grönt ljus och stort statligt stöd är bygget av en Sveriges största anläggningar för återvinning av plast.

Harald Mix, Altor och Andreas Malmberg, vd Trioworld. Plast från lantbruket ska återvinnas i Trioworlds anläggning utanför Vetlanda.
Harald Mix, Altor och Andreas Malmberg, vd Trioworld. Plast från lantbruket ska återvinnas i Trioworlds anläggning utanför Vetlanda.

”Det känns förstås väldigt positivt att kunna bekräfta att vi beslutat om att göra en rekordstor satsning med samlade investeringar på över 1 miljard kronor i bland annat Sverige, Danmark och Frankrike”, säger Andreas Malmberg, vd för Trioworld, som är ett av Sveriges största plastföretag. 

Det är flera skäl som ligger bakom beslutet om en investeringsoffensiv. Bland annat ska den bidra till visionen att Trioworld, som ägs av en av riskkapitalbolaget Altors fonder, ska bli dubbelt så stort inom fem år och då nå 15 miljarder kronor i årlig omsättning. Samtidigt är målet att bli ledande inom återvunnen plast. 

”Det var inget lätt beslut med tanke på de många mörka moln som finns med energikris, hög inflation och försämrade konjunkturutsikter. Men vi har ett starkt stöd från vår ägare Altor som fullt ut stödjer vår vision om kraftig tillväxt och att ta ledartröjan i klimatomställningen i vår bransch”, säger Andreas Malmberg.

En av de enskilt största investeringarna som nu beslutats är att satsa totalt 340 miljoner kronor i Korsberga, utanför Vetlanda i Jönköpings län. 

”Vi ska kraftigt bygga ut en återvinningsanläggning vi köpte i fjol. Konkret handlar det om att öka återvinningen av bland annat ensilageplast, som används i stora volymer i jordbruket. När vi är klara 2024 kommer anläggningen att bli av av de största i Europa i sitt slag och bidra till att minska koldioxidavtrycket från bland annat det svenska jordbruket”, säger Andreas Malmberg.

Investeringen, som enligt Trioworld är en av de största satsningarna på plaståtervinning i Sverige hittills, genomförs också med hjälp av ett stort statligt stöd.

”Projektet har beviljats 113 miljoner kronor via Klimatklivet, vilket är oerhört betydelsefullt”, säger Andreas Malmberg. 

Di har tidigare rapporterat om att Trioworld vill investera flera hundra miljoner kronor i att bygga ut anläggningen i Korsberga. Bolaget varnade dock för att investeringen hängde i luften på grund av de rekordhöga elpriserna. 

”Vi är fortsatt väldigt oroade över elpriserna, och den pågående energikrisen i Europa som är ett allvarligt hot mot både företag och hushåll”, säger Andreas Malmberg.

”Men precis som exempelvis bilindustrin måste storsatsa på elektrifiering för att klara klimatmålen, måste vi i plastindustrin helt enkelt ställa om och bli cirkulära. Och stora miljösatsningar som i Korsberga kan därför inte vänta utan är helt nödvändiga för att vi på sikt ska kunna fortsätta vara framgångsrika”, säger Andreas Malmberg.

Men årets rekordhöga elpriser och farhågor om nya elprischocker är ett stort orosmoln för Trioworld, inte minst inför den kommande vintern, fortsätter han.

”Våra elkostnader har ökat kraftigt, men utan våra omfattande elsäkringar så hade det varit rena katastrofen. Hittills har vi kunnat föra över kostnadsökningarna genom prishöjningar. Men det har varit svåra diskussioner och blir allt tuffare”, säger Andreas Malmberg, och tillägger att skyddet från elprissäkringar kommer att löpa ut efterhand.

Och i likhet med andra näringslivsföreträdare anser han att svenska politiker måste ta krafttag för att möta elkrisen.

”Det måste snabbt till reformer som skyndar på och underlättar för storskalig utbyggnad av ny elproduktion och stärkta elnät, inte minst i södra Sverige där det är stor brist på kapacitet och priserna ofta är skyhögt högre än i norr”, säger han.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera