1515

Räntor och valutor: <br />Krisländers räntor stiger<br />

Statspappersräntorna i euroområdets kärnländer pressas nedåt samtidigt som framför allt grekiska, men också italienska och portugisiska, räntor stiger i förmiddagens handel på måndagen. Även spanska räntor stiger något, men mindre än i Italien och Portugal.

Europeiska marknader reagerar negativt på vad som framstår som ett skärpt läge mellan den nya grekiska regeringen och dess kreditgivare.

Premiärminister Alexis Tsipras lovade i helgen att inte backa från sina vallöften trots att det skulle innebära ett brott mot villkoren för nödlånen till landet. "Grexit" ser återigen ut som ett modeord, men få ledande politiker är redo att diskutera en så drastisk åtgärd.

Finansministrarna i eurogruppen ska nu hålla ett extramöte i Bryssel den 11 februari.

Euron handlas dock samtidigt något högre mot dollarn, efter en försvagning i fredags i spåren på en mycket stark amerikansk arbetsmarknadsrapport för februari.

Svenska statsobligationsräntor sjunker också svagt i förmiddagens handel och euron handlas åter över 9:50 mot kronan efter ett litet försök till återhämtning i morgonhandeln.

Data från SCB visade att näringslivets produktion steg 3,0 procent i december. Stöd kom från bygg, +9,4 procent, tjänstesektorn, +3,6 procent, medan industrin backade 0,7 procent.

SCB rapporterade också att hushållskonsumtionen sjönk 1,3 procent mellan november och december. Jämfört med december 2013 steg konsumtionen 1,0 procent, men trenden i hushållskonsumtionen har varit nedåtriktad de senaste månaderna, något som kan resa frågetecken för om hushållen kan fortsätta vara motorn i svensk tillväxt.

Nordeaekonomen Andreas Wallström noterar dock i ett kundbrev att SCB-statistiken inte inkluderar hushållens konsumtion utomlands, något som inkluderas i BNP. En för hushållen gynnsam decemberkalender kan tala för att den posten eventuellt kan "rädda" totala hushållskonsumtionen i BNP för fjärde kvartalet.

SEB:s boprisindikator visade dock att hushållens tro på en starkare utveckling för bopriserna var högre än någonsin tidigare i februari. Indikatorn steg till 66 i februari, från 59 i januari.

"Hushållens förväntningar på stigande bostadpriser har aldrig varit högre. Med den senaste månadens uppgång passeras den gamla rekordnoteringen från juni 2007", sa SEB:s privatekonom Jens Magnusson i en kommentar.

Veckans svenska huvudnummer blir sannolikt Riksbankens räntebesked och penningpolitiska rapport, på torsdag. Enligt SME Direkts enkät väntas Riksbanken avvakta med nya åtgärder nu medan en minoritet tror på negativ reporänta alternativt negativ inlåningsränta.

En möjlig sista signal inför mötet kom från riksbankschefen Stefan Ingves i bankens årsredovisning för 2014, där han betonade vikten av att få upp inflationen till 2 procent.

"Det är viktigt att inflationen stiger mot målet på 2 procent eftersom inflationsmålet fungerar som ankare för pris- och lönebildningen" framhöll Stefan Ingves.

Amerikanska statspappersräntor vänder ner i europeisk handel efter en markant uppgång på fredagen efter den starka jobbrapporten för januari.

På eftermiddagens USA-agenda märks den utvidgade rapport om förhållandena på arbetsmarknaden, LMCI, som Fed bevakar noga, klockan 16.00.


Innehåll från SavelendAnnons

SaveLend satsar på tillväxt efter lyckad börsnotering

Efter en rekordspäckad vår och en utomordentligt lyckad börsnotering, siktar banbrytande P2P-aktören SaveLend på fortsatt tillväxt och utökad verksamhet. 

– Krediter är på väg att bli det naturliga tredje tillgångsslaget i väldiversifierade portföljer och vi trivs bra med att leda den utvecklingen, säger Ludwig Pettersson, vd och grundare.

Kom igång med dina kreditinvesteringar 

Kreditinvesterings- och sparplattformen SaveLend har under sina sju år gått från klarhet till klarhet. 2021 års första kvartalsrapport visade en omsättningsökning på 57 procent från 2020, en trend som har fortsatt under Q2. För en dryg månad sedan avslutades därtill företagets teckningstid inför börsnoteringen och även här var resultatet långt över förväntan. 

– Intresset var enormt – vi övertecknades med över 600 procent – vilket var oerhört glädjande! Det har verkligen blivit en sporre för oss och i skrivande stund har vi fler än 2000 aktieägare. Majoriteten av andelarna ägs dock fortfarande av våra anställda på ett eller annat sätt, så vi har ett starkt operationellt ägande, säger Ludwig, som själv är största ägare även efter noteringen.

Skapar spännande synergier

Investeringsplattformen fokuserar i korthet på att ge såväl privatpersoner som företag möjlighet att investera i peer-to-peer-lån, för att därmed finansiera krediter till andra användare. Typ av investering är helt valfri och kan inkludera allt från fastighetskrediter och företagslån till konsumentkrediter och inkassoportföljer. Avkastningen kommer investerarna till godo i form av utbetald ränta. 

– Det finns många fruktsamma synergier mellan aktieägare och investerare på plattformen och de två grupperna överlappar varandra allt mer. Vi ser det som ett kvitto på att vi har en modell som verkligen fungerar.

Varför SaveLend? 

Ett förutsägbart komplement

Förutom att Ludwig är majoritetsägare efter börsnoteringen är han även en aktiv investerare på SaveLends plattform. Han är övertygad om att det rör sig om ett tryggt tillgångsslag som passar de flesta, inte minst på grund av dess låga korrelation med börsen. 

– Krediter ger ett mer förutsägbart kassaflöde och via SaveLends plattform behöver investerare inte likvidera sina tillgångar för att få ut sin kredit. Detta gör tillgångsslaget till ett värdefullt komplement till exempelvis aktier och fonder – sedan 2014 har SaveLend i genomsnitt genererat 13,82 procent ränta på investerat kapital, per år.

Varför ska du investera i krediter? 

Siktar på 25 procent organisk tillväxt

Härnäst avser SaveLend att exekvera sina finansiella mål och fortsätta sin expansion, med en målsättning på minst 25 procent organisk tillväxt per år. Siktet är inställt på att växa befintliga marknader och att därtill realisera sin förvärvsagenda. 

– Vi letar efter såväl rena kundstockar som kan lyftas in i vår tekniska plattform och på så vis höja marginalen, som komplement till befintlig verksamhet, såsom nya kredittyper och ett bredare erbjudande. Det är en mycket spännande utveckling, avslutar Ludwig. 

Få svar på dina frågor 

Mer från Savelend

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Savelend och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?