1515

Räntor och valutor: Dollarn kraftigt upp<br />

USA-räntorna steg kraftigt samtidigt som dollarn stärktes rejält på fredagseftermiddagen efter en klart starkare arbetsmarknadsrapport än väntat från USA.

Vid svensk stängning hade den amerikanska tioårsräntan stigit 10 punkter till 1,91 procent, den tyska var ned 1 punkt till 0,36 procent, medan den svenska stängde oförändrat på 0,65 procent.

Antalet sysselsatta utanför jordbrukssektorn i USA ökade 257.000 personer i januari, högre än väntade +228.000. Sysselsättningen de två föregående månaderna reviderades samtidigt upp med sammanlagt 147.000. Sysselsättningsökningen de senaste tre månaderna var den största på 17 år.

Arbetslösheten steg till 5,7 procent från 5,6 procent i november, till följd av ett kraftigt ökat arbetskraftsdeltagande. Väntat var 5,6 procent.

Arbetskraftsdeltagandet steg till 62,9 procent, från 62,7 procent föregående månad, medan timlönerna steg 0,5 procent, väntat +0,3 procent, efter att ha sjunkit med 0,2 procent i december.

"Det här är rätt fantastiska siffror. Januarisiffran är stark, men sen har du stekheta november- och decembersiffror också. Och sen har du löneökningarna", sade Nariman Bejravesh, chefekonom på IHS Inc i Lexington, till Bloomberg News. Han är den som varit bäst på att förutspå sysselsättningsutfallen de senaste två åren enligt Bloombergs sammanställning.

Enligt Joseph Lavorgna, Deutsche Banks chefekonom för USA, innebär sysselsättningsrapporten att Fed är på rätt spår för att ta bort "tålmodig" från sitt FOMC-uttalande i mars.

David Adler, strateg på CRT Capital, skrev i ett kundbrev att rapporten inte har några gömda nyanser eller svagheter och att den placerar "Fed på radarn för räntehöjningar tidigare än vi räknat med helt klart".

Nordeas Johnny Bo Jakobsen konstaterade att styrkan i USA:s ekonomi helt enkelt inte stämmer överens med nollräntor.

"Nu kommer fokus vändas till Fed-chefens halvårsvisa tal i kongressen senare under månaden för tecken på en höjning redan i juni", skrev han.

RDQ Economics skrev i sin kommentar att "detta momentum sannolikt gör att majoriteten i FOMC vill ha flexibiliteten att höja räntorna i juni, vilket skulle peka mot att "tålmodig"-språket slopas vid marsmötet (och förmodligen kommer Fed-chefen Yellen att guida mot den förändringen i sitt Humphrey-Hawkins-tal".

Handelsbankens prognos är en höjning redan i mars.

På morgonen redovisade Tyskland industristatistik som visade att produktionen var något svagare än väntat. men det tyska ekonomidepartementet konstaterade dock att industrin nu lämnar den svaga perioden bakom sig och att en mer positiv utveckling väntar framöver, orderdata för december publicerades på torsdagen och överraskade på uppsidan.

Här hemma offentliggjorde Riksbanken sin företagsenkät, som visade att svenska företag rapporterar om en konjunktur som "står och stampar", där utvecklingen fortsatt hämmas av den långsamma återhämtningen i Europa. För företag med Sverige som hemmamarknad är dock konjunkturen relativt god.

Sjunkande olje- och råvarupriser samt en svagare krona gynnar samtidigt tillverkningsindustrin, men låg global efterfrågan och hård konkurrens gör att företagen jagar kostnader.

Att konkurrensen är hård håller tillbaka priserna och Riksbanken konstaterade att de planerade prisökningarna det kommande året är fortsatt små.

Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson noterade att den ekonomiska aktiviteten har varit i stort sett oförändrad sedan den förra rapporten i september.

"Sammantaget ändrar inte företagsenkäten mycket inför Riksbankens räntebeslut nästa vecka", skrev han i ett kundbrev.

Riksgälden redovisade att statens betalningar visade ett oväntat underskott på 12,4 miljarder kronor i januari, i stället för ett väntat överskott på 2,7 miljarder.

Lägre skatteinkomster, högre nettoutlåning till myndigheter och högre räntebetalningar på statsskulden låg bakom skillnaden mellan utfall och prognos.

Riksgälden bedömer att de lägre skatteinkomsterna (8 mdr lägre än prognos) till stor del beror på omfördelning av betalningar mellan månaderna, och att den ökade nettoutlåningen till myndigheter är en tillfällig effekt.

Att räntebetalningarna på statsskulden var 1,9 miljarder kronor högre än prognos förklaras av högre valutakursförluster.

Från SCB kom bostadsstatistik som visade att småhuspriserna steg med 1 procent under november-januari jämfört med närmast föregående tremånadersperiod, och med 8 procent jämfört med samma period föregående år.

På valutamarknaden hade dollarn vid svensk stängning stärkts till 1:1323 mot euron, från 1:1429 vid samma tid dagen före, och mot yenen hade dollarn stärkts till 118:96 från 117:47.

Kronan blev under fredagen 6 öre svagare till 8:34 mot dollarn och drygt 1 öre starkare till 9:45 mot euron.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?