Annons

Räntor och valutor: Svenska räntor föll

Svenska statsobligationsräntor noterade nya bottenrekord på måndagen, med stöd av utvecklingen i internationella räntor efter svensk stängning på fredagen, men avslutade dagen något över bottenoteringarna. Kronan handlades samtidigt påtagligt svagare mot euron.

Den femåriga svenska statsräntan sjönk 4 punkter, till -0,06, efter att ha noterat -0,08 procent som lägst. Tioårsräntan sjönk 6 punkter, till 0,58 procent (0,55 som lägst). Det tioåriga svensk/tyska räntegapet minskade samtidigt till 28 punkter (30).

Euron stärktes 6 öre mot kronan, till 9:40, medan dollarn stärktes 2 öre, till 8:28. TCW-index steg till 130,89 (130,08)

Mats Hydén, analytiker på Nordea, noterade i ett kundbrev det danska beslutet att ställa in alla emissioner av statspapper, i ett försök att pressa ner långa räntor och på så sätt dämpa köptrycket på danska kronor. Beskedet bör ha bidragit till ökat köpintresse på svenska statspapper.

Mats Hydén konstaterade att utbudet av statspapper med AAA-betyg minskar, och lägre räntor i euroområdet och Danmark gör därmed svenska obligationer mer attraktiva. En relativt sett svag svensk krona kan samtidigt öka köpintresset.

I Danmark sjönk femåriga statsobligationsräntor 12 punkter, till -0,29 procent, medan tioårsräntan sjönk 17 punkter, till 0,18 procent.

Nordeas danske chefekonom Helge Pedersen tror dock att den danska centralbanken kan tvingas till ytterligare åtgärder för att rädda valutapeggen mot euron, kanske ett program med kvantitativa lättnader.

De finansiella marknaderna pressar också på Riksbanken ganska hårt om nya penningpolitiska lättnader nästa vecka, korta till medellånga räntor handlas väl in i negativt territorium vilket kan tala för att ett besked om oförändrad hållning från Riksbanken nästa vecka i praktiken kan innebära en åtstramning av de finansiella förhållandena.

Silf/Swedbanks industri-PMI sjönk svagt i januari, till 55,1 från 55,4 i december. Orderingången dämpades svagt, men noterades ändå till goda 56,1. Sysselsättningen sjönk från 53,7 till 50,4 medan produktionsindex steg till 60,4 från 58,3. Index över rå- och insatsvarupriser noterades till 44,8, den lägsta nivån sedan sommaren 2013.

Silf/Swedbank konstaterar att industri-PMI har noterats över 50 i 21 månader i sträck, vilket tyder på en "solid" industrisektor och "fortsatt stigande orderläge och produktionsplaner inger viss optimism för 2015".

Europeiska statspappersräntor noterade i övrigt små rörelser på måndagen, efter att ha sjunkit efter den svenska marknadens stängning på fredagen. Euron handlades oregelbundet mot dollarn men stärktes i eftermiddagshandeln efter något svaga amerikansk konjunkturindikatorer.

Definitiva industri-PMI för euroområdet steg marginellt till 51,0 i januari, från 50,6 i december, vilket var i linje med det preliminära utfallet. Förbättringar noteras i Italien och Frankrike, där index dock fortsatt ligger under 50-nivån, medan tyska indexet sjönk till 50,9 från 51,2. I Spanien steg indexet till 54,7 från 53,8.

I Storbritannien steg industri-PMI till 53,0 i januari, från 52,7 i december. Analytiker hade väntat 52,7, enligt Bloomberg News enkät. Markit noterar att den inhemska ekonomin fortsatt driver den brittiska tillväxten.

Från Kina kom besked i helgen att officiella industri-PMI sjönk till 49,8 i januari, från 50,1 i december. Det var första gången sedan september 2012 som indexet noterades under 50.

Amerikanska statspappersräntor sjönk efter den svenska marknadens stängning på fredagen, men vände upp i måndagens handel när investerare tog vinster efter den snabba räntenedgången de senaste dagarna.

I USA sjönk ISM:s industri-PMI till 53,5 i januari, från 55,1 i december. Det var väl under de 54,5 som väntades enligt Bloomberg News enkät. ISM:s Bradley J Holcomb tyder dock svaren i undersökningen på att många sektorer upplever en god efterfrågan i början av 2015, men fortsatta problem vid hamnarna på västkusten innebär problem för såväl export/import som för lagernivåerna.

USA-data visade vidare att privata inkomster steg 0,3 procent i december medan konsumtionen sjönk 0,3 procent, konsumtionen var därmed något svagare än väntat medan inkomsterna steg något mer än väntat. Kärn-PCE-inflationen sjönk till 1,3 procent i december, från 1,4 procent i november, vilket var i linje med prognos.

Bygginvesteringarna steg vidare 0,4 procent i december, vilket var svagare än väntade +0,7 procent.

Den överlag svagare USA-statistiken bidrog till att USA-räntorna åter vände ned inför den svenska stängningen. Tioårsräntan noterades till 1,66 procent, 2 punkter lägre än vid samma tid på fredagen.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera