1515

Räntor och valutor: Svenska räntor föll<br />

Svenska statsobligationsräntor noterade nya bottenrekord på måndagen, med stöd av utvecklingen i internationella räntor efter svensk stängning på fredagen, men avslutade dagen något över bottenoteringarna. Kronan handlades samtidigt påtagligt svagare mot euron.

Den femåriga svenska statsräntan sjönk 4 punkter, till -0,06, efter att ha noterat -0,08 procent som lägst. Tioårsräntan sjönk 6 punkter, till 0,58 procent (0,55 som lägst). Det tioåriga svensk/tyska räntegapet minskade samtidigt till 28 punkter (30).

Euron stärktes 6 öre mot kronan, till 9:40, medan dollarn stärktes 2 öre, till 8:28. TCW-index steg till 130,89 (130,08)

Mats Hydén, analytiker på Nordea, noterade i ett kundbrev det danska beslutet att ställa in alla emissioner av statspapper, i ett försök att pressa ner långa räntor och på så sätt dämpa köptrycket på danska kronor. Beskedet bör ha bidragit till ökat köpintresse på svenska statspapper.

Mats Hydén konstaterade att utbudet av statspapper med AAA-betyg minskar, och lägre räntor i euroområdet och Danmark gör därmed svenska obligationer mer attraktiva. En relativt sett svag svensk krona kan samtidigt öka köpintresset.

I Danmark sjönk femåriga statsobligationsräntor 12 punkter, till -0,29 procent, medan tioårsräntan sjönk 17 punkter, till 0,18 procent.

Nordeas danske chefekonom Helge Pedersen tror dock att den danska centralbanken kan tvingas till ytterligare åtgärder för att rädda valutapeggen mot euron, kanske ett program med kvantitativa lättnader.

De finansiella marknaderna pressar också på Riksbanken ganska hårt om nya penningpolitiska lättnader nästa vecka, korta till medellånga räntor handlas väl in i negativt territorium vilket kan tala för att ett besked om oförändrad hållning från Riksbanken nästa vecka i praktiken kan innebära en åtstramning av de finansiella förhållandena.

Silf/Swedbanks industri-PMI sjönk svagt i januari, till 55,1 från 55,4 i december. Orderingången dämpades svagt, men noterades ändå till goda 56,1. Sysselsättningen sjönk från 53,7 till 50,4 medan produktionsindex steg till 60,4 från 58,3. Index över rå- och insatsvarupriser noterades till 44,8, den lägsta nivån sedan sommaren 2013.

Silf/Swedbank konstaterar att industri-PMI har noterats över 50 i 21 månader i sträck, vilket tyder på en "solid" industrisektor och "fortsatt stigande orderläge och produktionsplaner inger viss optimism för 2015".

Europeiska statspappersräntor noterade i övrigt små rörelser på måndagen, efter att ha sjunkit efter den svenska marknadens stängning på fredagen. Euron handlades oregelbundet mot dollarn men stärktes i eftermiddagshandeln efter något svaga amerikansk konjunkturindikatorer.

Definitiva industri-PMI för euroområdet steg marginellt till 51,0 i januari, från 50,6 i december, vilket var i linje med det preliminära utfallet. Förbättringar noteras i Italien och Frankrike, där index dock fortsatt ligger under 50-nivån, medan tyska indexet sjönk till 50,9 från 51,2. I Spanien steg indexet till 54,7 från 53,8.

I Storbritannien steg industri-PMI till 53,0 i januari, från 52,7 i december. Analytiker hade väntat 52,7, enligt Bloomberg News enkät. Markit noterar att den inhemska ekonomin fortsatt driver den brittiska tillväxten.

Från Kina kom besked i helgen att officiella industri-PMI sjönk till 49,8 i januari, från 50,1 i december. Det var första gången sedan september 2012 som indexet noterades under 50.

Amerikanska statspappersräntor sjönk efter den svenska marknadens stängning på fredagen, men vände upp i måndagens handel när investerare tog vinster efter den snabba räntenedgången de senaste dagarna.

I USA sjönk ISM:s industri-PMI till 53,5 i januari, från 55,1 i december. Det var väl under de 54,5 som väntades enligt Bloomberg News enkät. ISM:s Bradley J Holcomb tyder dock svaren i undersökningen på att många sektorer upplever en god efterfrågan i början av 2015, men fortsatta problem vid hamnarna på västkusten innebär problem för såväl export/import som för lagernivåerna.

USA-data visade vidare att privata inkomster steg 0,3 procent i december medan konsumtionen sjönk 0,3 procent, konsumtionen var därmed något svagare än väntat medan inkomsterna steg något mer än väntat. Kärn-PCE-inflationen sjönk till 1,3 procent i december, från 1,4 procent i november, vilket var i linje med prognos.

Bygginvesteringarna steg vidare 0,4 procent i december, vilket var svagare än väntade +0,7 procent.

Den överlag svagare USA-statistiken bidrog till att USA-räntorna åter vände ned inför den svenska stängningen. Tioårsräntan noterades till 1,66 procent, 2 punkter lägre än vid samma tid på fredagen.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Bostadspolitisk expert: Saknas dedikerade satsningar för att upprätthålla byggtakten

Johanna Ode, bostadspolitisk expert på Riksbyggen.
Johanna Ode, bostadspolitisk expert på Riksbyggen.

Äntligen ligger byggtakten av nya bostäder på en acceptabel nivå. Men Johanna Ode, bostadspolitisk expert på Riksbyggen, menar att det inte räcker.

– Det krävs dedikerade politiska satsningar för att hålla byggandet uppe över tid, och om vi väntar tills nästa lågkonjunktur slår till med att införa dem är det för sent.

Nästan alla Sveriges kommuner rapporterar bostadsbrist, men, för första gången på många år visar nu Boverkets siffror att bostadsbyggandet 2021 kommer att ligga över den takt som krävs för att på sikt nå balans på bostadsmarknaden.

– Det är så klart jättepositivt att vi har en hög byggtakt generellt sett, men det betyder inte att den bara kommer att rulla på. Det är långa ledtider i bostadsbyggandet och får vi en konjunkturändring är risken att bostadsbyggandet avstannar uppenbar, säger Johanna Ode.

Stödet är avgörande för om det byggs

För att undvika den risken efterlyser hon och Riksbyggen flera åtgärder från politiskt håll, bland annat höjda nivåer och mer långsiktiga besked kring det statliga investeringsstödet för hyresrätter.

– Det här stödet gör det möjligt att bygga nya hyresrätter över hela landet, även på orter där vi inte hade fått ihop kalkylen annars. De orterna behöver också fler bostäder, och stödet är avgörande för om de blir byggda eller inte, men det finns en stor politisk osäkerhet kring hur det kommer att utvecklas, något som hämmar bostadsbyggandet.

Läs mer om Riksbyggens bostadspolitiska opinionsarbete

Men även på bostadsrättsmarknaden efterlyser Johanna Ode fler åtgärder, framförallt statliga garantier innan byggstart.

– I dag vill färre privatpersoner köpa ny bostad på ritning i samma grad som tidigare. Samtidigt kräver bankerna att hälften av lägenheterna i ett nytt projekt ska vara sålda innan de ska bevilja ett lån, och det här glappet ställer till det.

Satsningar som gynnar hela samhället

Därför skulle Johanna Ode gärna se att staten går in och erbjuder statliga garantiåtaganden som kan hjälpa till att överbrygga glappet och möjliggöra för fler projekt att sätta spaden i marken tidigare. Eftersom bostadsbyggandet står för 11 procent av BNP menar Johanna Ode att sådana här och liknande satsningar inte bara gynnar de enskilda personer som äntligen kan skaffa en bostad, utan hela samhället.

– Man brukar säga att varje byggarbetare sysselsätter ytterligare tre personer i nästa led, så att hålla igång bostadsbyggandet ger stora effekter på samhällsekonomin.

Men det är inte bara nybyggnation som löser problemen på bostadsmarknaden.

– Det är jättepositivt att vi har en hög nybyggnadstakt, men ska vi vara ärliga innebär det att bostadsmarknaden är i balans först om ett decennium, och det är lång tid att vänta för den som behöver bostad här och nu.

Läs mer om Riksbyggens förslag om ett startlån för unga vuxna

Vill se startlån för unga vuxna

Därför menar Johanna Ode att det behövs satsningar som gör att vi kan nyttja det befintliga beståndet på bättre sätt, något som dessutom är bra ur hållbarhetsperspektiv, samt satsningar som gör det lättare för unga vuxna att ta sig in på bostadsmarknaden. På Riksbyggen har man därför konceptet Hyrköp av bostadsrätt för unga vuxna, där personer upp till 35 år får hyra sin lägenhet i fem år medan de sparar ihop till kontantinsatsen. Men Johanna Ode vill även här se statliga satsningar.

– Vi på Riksbyggen har tagit fram förslag på något vi kallar Ungbolån, ett startlån för unga vuxna som kan jämföras med CSN-lån, och som gör det möjligt för dem att starta sitt vuxna liv och bidra till samhället med den trygghet en egen bostad innebär. Det finns en statlig utredning som tittar på startlån för förstagångsköpare.

– Nu gäller det att det blir tillräckligt enkelt och attraktivt utformat för att det ska vara användbart och att regeringen ser till att det införs, så fler unga vuxna kan köpa en egen bostad.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?