1515

Räntor och valutor: Kronan stärks<br />

Europaräntorna och euron tar en andhämtningspaus på fredagsförmiddagen efter torsdagens kraftiga uppgång i spåren av ECB-beskeden, och inför nästa viktiga hållpunkt: den amerikanska jobbrapporten.

Europabörserna följer USA och Asien ned. Tyska räntor är oförändrat till 1 punkt ned, med den tioåriga statsobligationen på 0,65 procent. På torsdagen steg den drygt 20 punkter. Periferin visar en blandad utveckling men med relativt små nettoförändringar, USA-räntorna sjunker svagt.

Finansmarknaderna reagerade kraftig på torsdagen på ett QE-besked som de upplevde som ett brutet "löfte".

JP Morgan skriver i ett kundbrev att en tolkning är att Mario Draghi ville göra mer, men att han helt enkelt inte lyckades få med sig ECB-rådet. En annan tolkning är att han fick exakt vad han ville, men att hans mål var mycket mer modest än marknaden trodde.

ECB-rådsledamoten och Bundesbankchefen Jens Weidmann sa till Bild Zeitung att han inte såg något behov av att utvidga ECB:s stimulanser, och hänvisade till att de nya prognoserna inte visar någon oroande ekonomisk utveckling.

Bundesbank gör samtidigt en rejäl nedrevidering av sin tyska inflationsprognos på grund av lägre oljepriser, och sänker till 1,1 procent för 2016 (1,8 procent i juni). För 2017 ser de en inflation på 2 procent. ECB spådde på torsdagen 1,0 respektive 1,6 procent för euroområdet.

ECB-chefen ska tala igen på fredagen (klockan 17.45), denna gång inför Economic Club of New York.

Euron stärktes på torsdagen med drygt 4 procent till 1,0980 som högst, för att därefter tappa något till 1,0890 på fredagen.

"Det som ECB levererade var inte ens hälften av vad marknaden förväntade, vilket ger ett tillfälle för de som vill lösa upp sina korta europositioner. För Draghi är detta troligen ändå ok eftersom euron befinner sig i en miljö att driva lägre ändå då Fed vill börja höja räntan", sa Daisuke Karakama på Mizuho Bank till Bloomberg News.

Fokus skiftar nu till eftermiddagens amerikanska arbetsmarknadsrapport för november, efter en genomgående mycket stark rapport i oktober som stärkte förväntningarna om en Fed-höjning i december.

Nu väntas sysselsättningen ha ökat med 200.000 personer medan arbetslöshetsnivån antas ligga kvar på 5,0 procent. Timlönerna väntas öka 0,2 procent under månaden.

Detta blir en av de sista tyngre dataposterna inför nästa FOMC-möte den 15-16 december. Prissättningen i Fed funds-terminerna indikerar fortsatt en sannolikhet på 74 procent för en höjning i december.

Fed-chefen Janet Yellen sade i onsdags (upprepat inför kongressen på torsdagen) att den ekonomiska och finansiella informationen sedan oktobermötet på det stora hela legat i linje med Feds förväntningar om en fortsatt förbättring på arbetsmarknaden, vilket i sin tur väntas leda till att inflationsmålet på 2 procent nås på medellång sikt.

Hon lade dock samtidigt till brasklappen om att de före decembermötet kommer får ytterligare data som påverkar de ekonomiska utsikterna, inklusive jobbdata.

Även om den första höjningen på nio år är en stor händelse har fokus mer skiftat mot den kommande räntebanan ("dot plot"), och flera ledamöter med Fed-chefen i spetsen har försökt hamra in budskapet att höjningarna kommer att bli gradvisa och databeroende.

Under eftermiddagen kommer från USA även handelsbalans för oktober, som väntas visa att något minskat underskott.

Den svenska industriproduktionen sjönk 1,1 procent i oktober jämfört med september, väntat var -0,8 procent. I årstakt steg produktionen 4,0 procent, ned från 6,5 procent i september.

Tjänsteproduktionen steg 3,0 procent i årstakt, ned från uppreviderade +3,6 procent föregående månad (+1,4).

Orderingången till industrin sjönk 19,2 procent (under månaden) efter en uppgång om 22,9 procent i september, drivet av en stor flygplansorder.

Nordea skriver i en kommentar att den generella bilden är att såväl produktion som orderingång trendar uppåt.

"Totalt sett stödjer dagens data vår uppfattning att den svenska ekonomin för närvarande växer brett och i en hög takt", skriver Nordea.

Svenska räntor stiger 2-5 punkter på fredagen och hämtar därmed igen den europeiska ränteuppgången efter svensk stängning på torsdagen. Kronan har stärkts ytterligare 6 öre till 8,49 mot dollarn men även stärkts 2 öre till 9,25 mot euron. På torsdagen tappade euron som mest 10 öre mot kronan.

Swedbank noterar, liksom flera andra bedömare, att ECB:s besked på torsdagen var positivt för Riksbanken då det minskar trycket på kronan och därmed pressen på att ytterligare lätta på penningpolitiken. Fed-chefen Janet Yellens relativt tydliga signal om en decemberhöjning ökar manöverutrymmet ytterligare.

Den fortsatta konjunkturförstärkningen i Sverige är ytterligare ett argument för Riksbanken att avvakta, och inflationen utvecklas i linje med Riksbankens prognoser.

Kronan utgör alltjämt en joker och så sent som igår uttryckte Per Jansson åter en oro för en fortsatt kronappreciering. För närvarande noteras kronan ungefär på Riksbankens prognos.

"Vid en sammanvägd bedömning kvarstår vår syn att Riksbankens kommer att lämna penningpolitiken oförändrad den 15 december", skriver Swedbank i ett marknadsbrev.

 

 

fredag kl 10.45 (torsdag kl 16.15) =================================== USD/SEK 8:4942 (8:5538) Statsobl 2y -0,41 (-0,42)EUR/SEK 9:2501 (9:2767) Statsobl 10y 0,93 ( 0,88)EUR/USD 1:0889 (1:0844) Räntegap/ty 28 (27)US obl 10y 2,28 (2,27) Tysk obl 10y 0,65 (0,61)


Innehåll från HSBAnnons

HSB Malmö ska bygga och förvalta klimatneutralt redan 2030

Helt klimatneutralt byggande och förvaltning till år 2030. Det ambitiösa målet har HSB Malmö satt upp inom ramen för den lokala färdplanen, LFM30 – 15 år tidigare än den nationella färdplanen för fossilfritt byggande.

– Det kommer att driva nytänkande i hela vår affär. Samverkan med andra aktörer kommer även vara avgörande, säger Maria Nilsson, hållbarhetschef på HSB Malmö.

Så känner du igen en miljöbyggnad

I dag står bygg och fastighetssektorn för mer än 20 procent av de svenska koldioxidutsläppen, vilket innebär stora möjligheter att påverka de totala utsläppen.

Sverige har som mål att senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser för att därefter uppnå negativa utsläpp. I Malmö har näringslivet i samråd med kommunen tagit det flera steg längre och i sin lokala färdplan siktar man på att klara samma sak redan 2030.

– Tidigare har bygg- och fastighetssektorn främst fokuserat på att bygga energieffektivt. Nu har vi adderat målet att minimera koldioxidutsläppen från såväl byggnation som förvaltning, säger Marcus Altengård, projektledare nyproduktion på HSB.

Betong en klimatbov

Den stora boven historiskt har varit betong. Betong till grund och stomme utgör den största utsläppsposten på grund av sitt cementinnehåll. Det sker nämligen mycket utsläpp av koldioxid i den kemiska process som uppstår när kalksten bränns.

– Vi har börjat använda klimatförbättrad betong, vilket ger upp till 40 procent lägre klimatpåverkan jämfört med traditionell betong. I vår strategi ingår även återbruk, till exempel tegel och byggnation med trästomme.

Bygg- och fastighetssektorns höga koldioxidutsläpp ställer stora krav på hela branschen att samarbeta för att nå uppsatta mål.

– För att nå målet om att bli klimatneutrala 2030 arbetar vi nu fram ett koncepthus där vi optimerar byggnadens klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. Det konceptet kommer HSB sen att kunna använda i hela Sverige.

Maria Nilsson är hållbarhetschef på HSB Malmö.
Maria Nilsson är hållbarhetschef på HSB Malmö.

HSB är en av Sveriges största fastighetsförvaltare och därför är klimatomställningen i befintliga fastigheter minst lika viktiga.

– Sedan tidigare installerar vi solceller och laddstolpar, samt upphandlar förnybar el och fjärrvärme, säger Maria Nilsson, hållbarhetschef på HSB Malmö.

”Tar tag i utmaningarna tillsammans”

Nu arbetar HSB även med att göra sina renoveringar, ombyggnationer och fastighetsskötsel klimatneutrala. Bland annat är det stort fokus på återbruk av befintliga byggnadsmaterial, samt en omställning till fossilbränslefria fordon och arbetsverktyg, säger hon och fortsätter.

– Ska man göra så här stora förändringar kan man inte göra det själv, utan allt det här sker när vi tar tag i utmaningarna tillsammans.

Så känner du igen en miljöbyggnad

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?