1515

Räntor och valutor: Kronan svagare<br />

Ränte- och valutamarknaderna var relativt avvaktande inför Federal Reserves räntebesked senare på onsdagskvällen. Börserna steg överlag medan oljepriset åter letade sig nedåt.

Den tvååriga statsobligationen i USA hade vid svensk stängning stigit 1 punkt till 0,97 procent och tioåringen lika mycket till 2,28 procent. Tyska räntor var 1-3 punkter upp.

Euro/dollar gick i stort sett sidledes med handel strax över 1,09, medan dollarn stärktes något till 121,80 mot yenen.

Att Fed ska höja styrräntan för första gången sedan 2006 är nu givet, 102 av 105 bedömare i Bloomberg News enkät spår en höjning med 25 punkter till intervallet 0,25-0,50 procent.

"Det är den mest förannonserade Fed-höjningen i historien och nyckeln är nu hur de presenterar det. Det kommer att bli volatilt. Det är ett agerande på hög lina och det är svårt att säga om de kommer att lyckas eller inte", sa Barra Sheridan på Bank of Montreal till Bloomberg News.

Fokus har mer kommit att skifta till Feds signaler om kommande räntehöjningar, där kommunikationen varit att de kommer att gå försiktigt fram. Bedömare kommer därmed att leta i FOMC-uttalandet, detaljgranska "dot plot" (ledamöternas enskilda prognoser om fed funds) och noga höra vad Fed-chefen Janet Yellen säger vid pressträffen.

HSBC tror liksom flera andra på en "duvaktig höjning", med en 25-punkters räntehöjning som följs av sänkta prognoser i "dot plot" och ett uttalande med betoning på gradvist agerande framöver.

SEB noterade att mönstret från starten på tidigare höjningscykler är att dollarn stärks inför beskedet men sedan sjunker igen under de påföljande månaderna.

Samtidigt ligger marknadens "räntebana" lägre än Feds.

"Fed kommer att fortsätta att trycka in budskapet att höjningarna kommer bli gradvisa och de kommer gå försiktig och gradvist fram. Om man tittar på tidigare cykler så tycks vi ha samma mönster med att marknaden underprissätter hur mycket Fed kan göra de första tolv månaderna", sa Peter Dragicevich på Commonwealth Bank of Australia till Bloomberg News.

USA-data på onsdagen visade att bostadsbyggandet steg mer än väntat, med 10,5 procent i november, efter en nedgång med 12,0 procent föregående månad. Den än mer volatila serien för flerfamiljshus ökade med 16,4 procent.

Industriproduktionen sjönk mer än väntat, och för tredje månaden i rad, i november. Markits industri-PMI sjönk till 51,3 från 52,8, med orderindex ned till sexårslägsta.

RDQ Economics noterade att det varma vädret och lägre aktivitet i oljesektorn har tyngt industriproduktionen, men även tillverkningsindustrin visar en dämpad utveckling, där bilar står för en betydande del av uppgången.

"Utan tvekan har dollarn och svag aktivitet utomlands varit en kraftig motvind för tillverkningsindustrin, men den står bara för en åttondel av den totala aktiviteten i USA och än mindre andel av sysselsättningen", skrev RDQ Economics.

Chris Williamson, chefekonom på Markit, framhöll däremot att industri-PMI visat en hög korrelation med BNP eftersom industriaktiviteten har en viktig cyklisk effekt på andra delar av ekonomin.

I euroområdet sjönk det preliminära inköpschefsindexet (composite) till 54,0 i december från 54,2 föregående månad, väntat var 54,2. Industri-PMI steg medan tjänste-PMI sjönk.

Nordea skrev i en kommentar att tjänstesektorn i Frankrike har tyngts av Parisdåden. De starka delarna av rapporten var en fortsatt uppgång i sysselsättningsindex och uppgången i order i tillverkningsindustrin. PMI indikerar en BNP-tillväxt på 0,4 procent under fjärde kvartalet, vilket skulle vara en uppväxling från tredje kvartalet 0,3 procent.

Inflationstakten i euroområdet steg till 0,2 procent i november jämfört med 0,1 procent i oktober, högre än preliminärt rapporterade 0,1 procent efter att tjänstepriserna reviderats upp.

Kärninflationen sjönk dock till 0,9 procent, från 1,1 procent i oktober, i linje med snabbestimatet. Nedåttrycket från energipriser lättar men i övrigt är dämpningen bred.

Svenska räntor steg 1-4 punkter medan kronan tappade cirka 3 öre mot såväl dollarn som euron. Jämfört med före Riksbankens besked är kronan ändå 5 öre starkare mot euron.

Pundet har tappat något. Jobbdata visade på fallande arbetslöshet, men löneökningarna kom in lägre än väntat och tycks inte vilja ta fart.

Unicredit skrev i ett marknadsbrev att den åter svaga lönetillväxten gör att Bank of Englands policykommitté, MPC, inte har någon brådska med att följa upp Fed i en räntehöjning.

BOE-chefen Mark Carney sade i intervju med Financial Times att årsskiftet inte längre är aktuellt som tidpunkt för att överväga en räntehöjning (vilket han indikerat i somras), eftersom kostnadstrycket inte utvecklats som väntat.

Detta följer på BOE-protokollet i förra veckan som noterade att löneökningarna planat ut. Vicechef Minouche Shafik sade också nyligen att hon vill vänta med en höjning tills hon känner sig övertygad om att löneökningarna ligger på en nivå som är förenliga med att inflationen rör sig mot målet. Hon vill gå försiktigt fram.

"Vid denna tidpunkt så behåller vi vår prognos o matt den första BOE-höjningen kommer i maj 2016, med riskerna nu främst mot en senarelagd höjning", skrev Unicredit, som dock noterade att de lediga resurserna snabbt försvinner på arbetsmarknaden och att löneökningarna antas tillta framöver.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?