Annons

Räntor och valutor: Kronan starkare<br />

Euron försvagades något på fredagen efter nya mjuka kommentarer från ECB-chefen. Europeiska räntor sjönk, med svenska räntor ned mer än övriga.

Vid svensk stängning var den tyska tioårsräntan 2 punkter ned till 0,47 procent, från samma tid dagen före, medan den svenska tioåringen stängde 5 punkter lägre till 0,82 procent.

ECB-chefen Mario Draghi sa i ett tal i Frankfurt att ECB-kommer att göra vad som krävs för att snabbt höja inflationen.

"Om vi beslutar oss för att vår nuvarande policyhållning inte räcker för att uppnå målet, så kommer vi att göra vad vi måste för att höja inflationen så snabbt som möjligt. Det är vad vårt mandat för prisstabilitet kräver av oss", sa han.

Enligt ECB-chefen har nedåtriskerna för ekonomin ökat på senare tid grund av externa faktorer. ECB ska se om riskerna mot prisstabiliteten påverkats negativt.

Vid mötet i december kommer ECB-rådet att noga granska "varaktigheten och styrkan" i de faktorer som bromsar en återgång av inflationen till 2 procent. Penningpolitiken kommer att vara ackommoderande så länge som det krävs för att säkra en varaktig justering i inflationsbanan, enligt Mario Draghi.

ECB-rådsledamoten och Bundesbankchefen Jens Weidmann varnade vid samma tillställning för att ultralätt penningpolitik förlorar sin effektivitet och medför risker. Han såg heller inga skäl att måla en dyster bild av den ekonomiska återhämtningen i euroområdet.

Greklands regering reviderade upp sina BNP-prognoser för både 2015 och 2016. De spår nu att ekonomin kommer att visa nolltillväxt i år (tidigare prognos -2,3 procent) och endast sjunka med 0,7 procent nästa år (tidigare -1,3). Vidare räknar de med att kunna återvända till obligationsmarknaden redan under andra halvåret 2016.

Här hemma redovisade SCB investeringsenkäten som visade att industrins planerade investeringar väntas öka med 7 procent i år för att sedan minska med 6 procent nästa år. Företagens egna bedömningar över investeringarna är mer optimistiska och pekar mot en ökning med 10 procent i år och en nedgång med 2 procent nästa år.

Enligt SCB-enkäten väntas företag inom byggverksamhet, varuhandel samt bank och försäkring öka sina investeringar med mellan 11 och 34 procent under 2015 medan fastighetsförvaltande företag tror på en mer försiktig volymökning på 5 procent.

Swedbank skrev i en kommentar att de tycker det är för tidigt att dra några slutsatser om nästa års investeringar. Deras egna prognoser pekar mot att sektorn kommer att öka sina investeringar med 4,4 procent mätt i volym, efter en uppgång med 3,6 procent i år.

Annan SCB-statistik visade att hushållens finansiella sparande uppgick till noll under tredje kvartalet, det vill säga att transaktionerna i finansiella tillgångar var lika stora som transaktionerna i skulder.

Främst börsnedgången bidrog till att hushållens finansiella förmögenhet minskade med 64 miljarder kronor under kvartalet.

USA-räntorna gick i olika riktning på fredagen, tvåårsräntan var upp 2 punkter till 0,89 procent, medan tioårsräntan sjönk 1 punkt till 2,23 procent.

James Bullard, Fed-chef i St Louis, sa i ett tal på fredagen att den globala osäkerheten har minskat, de finansiella förhållandena i USA förbättrats och arbetsmarknaden är sund.

"Den marknadsbaserade sannolikheten för ett avslut på nollräntepolicyn i närtid har ökat", noterade James Bullard, som inte är röstande i FOMC i år.

På torsdagen fortsatte Fed-ledamöterna Dennis Lockhart och Stanley Fischer sina ansträngningar att förbereda marknaderna på en snar "liftoff", men var försiktiga gällande direkta åtaganden om decembermötet.

Dennis Lockhart sade att han räknar med att Feds första räntesteg kommer att vara 25 punkter, och han förklarade formuleringarna om "gradvisa" höjningar med att räntan inte ska höjas vid varje möte.

Stanley Fischer talade om att Fed gör sitt bästa för att förbereda internationella marknader om att det snart kan vara dags att höja räntan. Budskapet tycks i många stycken ha gått fram, enligt Stanley Fischer får Fed höra från flera centralbanksföreträdare i tillväxtmarknader: "Just do it".

På valutamarknaden försvagades euron till 1,068 mot dollarn, från 1,071 vid svensk stängning dagen före, medan dollarn i sin tur blivit marginellt svagare mot yenen till 122,84 (122,92).

Kronan har tappat 1 öre till 8,68 mot dollarn och stärkts 4 öre till 9,27 mot euron.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Fortum Sverige ABAnnons

Vi måste få in plasten i cirkulära ekonomin

Många aktörer jobbar hårt med att ersätta plasten, inte minst i förpackningar. Det räcker med att gå in i en mataffär för att konstatera att plast används i stor utsträckning. Det är kanske inte så konstigt – det är ett mångsidigt, billigt och lätt material. Kanske kommer det även vara så i framtiden. 

”Det är svårt att se hur det moderna samhället skulle klara sig utan plast även om den i vissa delar kan ersättas, därför måste vi bli mycket bättre på att göra hela livscykeln längre och mer hållbar”, säger Per-Oscar Hedman, kommunikationschef på Fortum. 

För energiföretaget Fortum, som även är en stor aktör inom återvinning, handlar frågan om plasten främst om utmaningen att lyfta in den i cirkulära ekonomin. ”Vi kan inte längre producera, använda och dumpa plast som vi gör idag, det står i konflikt med målen om ett hållbart samhälle. Samtidigt är det också ett enormt mångsidigt material som används i alla samhällssektorer och på sitt sätt är en förutsättning för hållbara lösningar i andra led. Vi ser att det går att göra mycket genom att ta ett helhetsperspektiv både i hur plast kan material- och energiåtervinnas och hur bioplaster kan ta en allt större roll”, fortsätter Per-Oscar Hedman. 

Rätt sorterat kan flera plaster återvinnas upp till tio gånger  

Även i en cirkulär ekonomi kommer restmaterial att uppstå som sedan kan energiåtervinnas, men förlänger vi livslängden på materialet minskar förstås behovet av helt nytt material. Plast är ett utmärkt exempel på hur val av plastsort och sorteringen dramatiskt påverkar möjligheten att materialåtervinna – från inte alls till tio gånger.

När det gäller återvinning av just plast är Finland ett av de ledande länderna i Europa. Till Fortums plastraffinaderi i Riihimäki skickas all insamlad hushållsplast. Tre fjärdedelar av den kan materialåtervinnas för nya användningsområden. Det plastgranulat som tillverkas heter Circo och används redan som råvara i produktionen av allt från diskborstar till lock för elektriska kopplingsboxar. Den kvarvarande fjärdedelen energiåtervinns och blir till el och värme. ”Circo är förstås inte den enda lösningen, men den visar att även plast har en plats i cirkulära ekonomin, det som behövs är ett fungerande ekosystem för återvinning”, säger Per-Oscar Hedman, Fortum.

Gör plasten återvinningsbar

Vi använder plast till mycket - från tunn hushållsplast för engångsanvändning till avloppsstammar som håller i 70 år. Runt 500 olika sorters plast används idag och de allra flesta fungerar dåligt att blanda med varandra om målet är materialåtervinning. ”Fokus har inte legat på återvinningsbarhet, men ska vi kunna skapa effektiva återvinningskedjor så behöver kunskapen om vilka sorter som går att återvinna, för sig eller tillsammans, bli bättre på en mer generell nivå. Sedan kommer det behöva vägas mot de egenskaper som materialet behöver ha”, säger Per-Oscar Hedman.

Han tror att vi som samhälle kommer fortsätta använda plast men att vi får se fler slutna materialloopar i framtiden: ”Större volymer av färre sorter ökar möjligheterna till återanvändning av materialet, men det finns även ett behov av ekonomiska incitament som styr mot ökad återanvändning”.  

Läs mer om Fortums innovationsprojekt här.

Dagens styrmedel verkningslösa 

”Nuvarande regering har infört såväl en avfallsförbränningsskatt som en plastpåseskatt och ingen av dessa bidrar tyvärr till smartare materialflöden och ökad materialåteranvändning”, säger Per-Oscar Hedman som vill se ett omtag inom området. ”Vi har fått en skatt i det absolut sista ledet när hushållsavfallet energiåtervinns i kraftvärmeverket, det vi skulle ha behövt är regelverk som fokuserar på produktion, konsumtion och insamling.” 

Byt till ren el idag.

Mer från Fortum Sverige AB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fortum Sverige AB och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?