1515

Räntor och valutor: Marknaden inväntar besked<br />

USA-räntorna har stigit något medan dollarn gått i stort sidledes inför Fed-beskedet klockan 19 i kväll. För svensk del riktas fokus mot besked från Riksgälden och Riksbanken på morgonen.

Den tioåriga statsobligationen handlas på 2,03 procent, 1 punkt upp från svensk stängning på tisdagen.

Dollarn har stärkts marginellt till 1:1035 mot euron och till 120:40 mot yenen.

Australiendollarn tappade betydligt från 0:7195 till 0:7120 mot USA-dollarn efter lägre KPI-utfall än väntat tredje kvartalet. Inflationstakten var oförändrad på 1,5 procent, väntat var en uppgång till 1,7 procent.

"Om man kom in till dagens händelser och väntade sig en räntesänkning från RBA, så har data troligen adderat ett visst förtroende för detta. Det har varit svagheten på råvarumarknaden som har guidat mig mot att tro på fortsatt svaghet i australiendollarn", sade Robert Rennie på Westpac Banking till Bloomberg News.

Centralbanken, RBA, har sitt nästa policymöte tisdagen den 3 november.

Den svenska kronan handlas fortsatt runt 8:50 mot dollarn och strax under 9:40-nivån mot euron, inför Riksbankens räntebesked klockan 9.30.

I SME Direkts prognosenkät väntar sig två av elva tillfrågade ekonomer att räntan kommer att sänkas nu, med tio punkter till -0,45 procent, medan resten spår oförändrat.

Däremot tror en majoritet av ekonomerna att räntan kommer att ha sänkts efter decembermötet. Det är mer troligt att Riksbanken väljer att öka programmet för obligationsköp, fem av elva ekonomer väntar ett sådant besked nu.

SEB:s handlarenkät visade på relativt små förväntningar om sänkt ränta nu, medan en majoritet spår att de antingen sänker eller utökar tillgångsköpen. Inom sex månader tror nästan 80 procent att Riksbanken har lättat i någon form.

Morgan Stanley skriver att efter ECB:s mjuka besked så tror de att Riksbanken förlänger sitt nuvarande QE-program till första kvartalet 2016. Basscenariot är att de köper statsobligationer för ytterligare 45 miljarder kronor, med viss öppning för utvidgning till kommunobligationer.

Beroende på vad ECB beslutar i december så finns det en risk för att Riksbanken behöver fortsätta köpa än längre.

"En förlängning in på andra kvartalet 2016 och bortom det skulle skapa ytterligare likviditetsproblem på marknaden för statsobligationer och därmed tvinga Riksbanken att gå in på den mycket större marknaden för säkerställda obligationer", skriver Morgan Stanley.

Vad gäller räntan tror de att Riksbanken kommer att lämna oförändrat och senarelägga ett beslut att sänka till decembermötet. Beslutet kommer då troligen att vara avhängigt huruvida ECB sänker depositräntan, och Riksbanken väntas sänka 10 punkter till -0,45 procent.

De konstaterar att inflationen kommit in i linje med Riksbankens prognos två månader i rad och att den underliggande inflationen exklusive energi nu ligger på 1,8 procent.

Framåtblickande väntas inflationen stiga betydligt på grund av främst baseffekter från energipriserna, men också skattehöjningar och genomslag från tidigare kronförsvagning.

"Men vi fortsätter att vara mindre optimistiska än Riksbanken om inflationsbanan genom nästa år och tror att den starka uppgången i inflationen kommande månader kommer att bromsa in betydligt. Dessutom har risken för Riksbankens inflationsbana ökat på grund av oro för tillväxtmarknaderna och riskerna för en betydande valutaförstärkning", skriver Morgan Stanley.

Först ut på onsdagen är dock Riksgäldens nya prognos. I juni såg Riksgälden ett lånebehov på 71 miljarder kronor i år och 25 miljarder kronor 2016. Utfallen sedan dess har visat bättre saldo än prognos, men ökade kostnader för migration väntas ändå leda till ökat lånebehov.

Bara sen i juni har prognosen för migrations- och integrationskostnaderna reviderats upp med 132 miljarder kronor fram till 2019.

Swedbank noterar att om de ökade kostnaderna betraktats som tillfälliga hade det naturliga varit att i första hand öka statsskuldväxelvolymen. Men prognoserna pekar nu alltså på en förhöjd upplåningsnivå under flera år vilket talar för att obligationsvolymerna behöver öka.

De antar att emissionsvolymerna ökar till 4,5-5 miljarder kronor per auktion jämfört med dagens 4 miljarder kronor. Det är i linje med Riksgäldens riktlinjeförslag med förlängd löptid, skriver Swedbank, som också ser ökad upplåning i realobligationer för att behålla realandelen i statsskulden.

I USA avslutar Federal Reserve sitt tvådagarsmöte och klockan 19 svensk tid väntas besked från policykommittén, FOMC.

Bedömare är eniga om att styrräntan lämnas oförändrad. Förändringarna i FOMC-uttalandet väntas också bli relativt små och Fed antas hålla dörren fortsatt öppen för en räntehöjning i december. Sannolikheten för detta är cirka 35 procent enligt prissättningen i fed funds-terminerna.

Deutsche Bank skriver i ett marknadsbrev att bedömningen om såväl den totala ekonomin, arbetsmarknaden som investeringarna kommer att ha skruvats ned något jämfört med septembermötet.

Finansmarknaderna kommer att tolka en sådan neddragning av de kortsiktiga utsikterna som duvaktig, och ytterligare dra ned på sannolikheten för en höjning i december 2015, eftersom data helt enkelt inte är tillräckligt starka för att övertyga finansmarknaderna om att Fed verkligen kan börja höja.

"Och om Fed är övertygade om att de verkligen vill börja höja i år, så kommer den troliga åtstramningen i finansiella förhållanden som åtföljer en sådan önskan tvinga de policyansvariga till en paus. Vi tror därför inte på en höjning förrän tidigast i mars 2016", skrev Deutsche Bank,

Wall Street Journals Fed-bevakar Jon Hilsenrath konstaterar att det råder skilda meningar inom Fed om hur långt ekonomin har kommit på vägen att rättfärdiga en höjning, vilket gör att kommunikationen inte blir så tydlig.

Fed-chefen Janet Yellen indikerade i ett anförande den 24 september att gamla samband mellan arbetslöshet och inflation ständigt måste ifrågasättas utifrån inkommande data, vilket kan vara en ledtråd för investerare.

"Om data kommande veckor inte bekräftar Feds prognos om solid tillväxt och jobbtillväxt, och om utfallen inte antyder en gradvis uppgång i inflationen, så kommer hon och hennes kollegor inte att höja räntan mycket, om ens alls", skriver Jon Hilsenrath.

onsdag 6.10 (tisdag kl 16.15)

Dag MÅN TIS ONS TOR FRE
Räntor/valutor 26-10 27-10 28-10 22-10 23-10
Statsobl 2 år -0,47 -0,47
-0,46 -0,45
Statsobl 5 år 0,06 0,03
0,08 0,09
Statsobl 10 år 0,67 0,64
0,69 0,70
Räntediff 10y SV /TY    17 19
19 19
Jp obl 2 år 0,02 0,01 0,01 0,01 0,02
Jp obl 10 år 0,32 0,31 0,31 0,31 0,30
Ty obl 2 år -0,32 -0,34 -0,34 -0,31 -0,32
Ty obl 10 år 0,50 0,45 0,44 0,50 0,51
US obl 2 år 0,63 0,62 0,63 0,60 0,63
US obl 10 år 2,06 2,02 2,03 2,03 2,08
TCW-index 130,85 130,70
130,80 131,32
USD/SEK 8:5043 8:5031 8:5059 8:4038 8:5159
EUR/SEK 9:3943 9:3912 9:3852 9:3871 9:3904
EUR/USD 1:1046 1:1044 1:1033 1:1170 1:1027
USD/JPY 120:96 120:37 120:43 120:41 121:15


Innehåll från ImpactfondenAnnons

Här är fonden som ger investerare en möjlighet att finansiera omställningen till hållbarhet

Magnus Rosén, förvaltare av Impactfonden och Marko Rado, assisterande fondförvaltare.
Magnus Rosén, förvaltare av Impactfonden och Marko Rado, assisterande fondförvaltare.

FN:s klimatpanel pekar tydligt på ett brådskande behov av att ställa om till långsiktig hållbarhet och begränsa den globala uppvärmningen. 

Nu lanseras Impactfonden – en högräntefond – som finansierar utvalda företags önskan att bedriva hållbara verksamheter och projekt.

Läs mer om Impactfonden 

Idag arbetar många företag aktivt med hållbarhet, men det räcker inte. Magnus Rosén, förvaltare av Impactfonden, menar att en viktig väg framåt är att öka finansieringen av hållbara projekt och verksamheter – men minska den för fossilindustrin och kravställa den för byggindustrin. 

– Byggindustrin står för cirka 38 procent av globala koldioxidutsläpp. Att via kravställd finansiering hjälpa de bolag som vill förändra detta och agera hållbart är centralt för fonden – även om det bara blir som en droppe i havet, säger han.

Hållbara obligationer ska finansiera projekt och verksamheter med positiv påverkan på miljö och samhälle och i förlängningen även klimatet. 

– Fonden investerar i företag med långsiktiga och ansvarsfulla ägare som vill vara med att driva på en hållbar utveckling, säger Magnus. 

Sker via obligationslån

Fonden följer de FN-stödda PRI-riktlinjerna och beaktar de 17 Globala Hållbarhetsmålen varav en utvald grupp av dessa som hållbara samhällen och energi, jämlikhet och välbefinnande premieras. Alla investeringar följer praxis för ESG. 

– Investeringarna sker via obligationslån till stora och företrädelsevis börsnoterade företag, där kapitalet ska användas i hållbara projekt och verksamheter. Följer företagen inte lånevillkoren ska lånen återbetalas eller innehaven avyttras, säger Marko Rado, assisterande fondförvaltare. 

Marko berättar att fonden handlas på alla fondplattformar och via PAM Capital som är det förvaltande bolaget. Fonden har relativt fria placeringsregler gällande ratingbetyg men inte avseende företagens ambitioner att bidra till hållbarhet! 

– Impactfonden är öppen för alla som söker ett hållbart investeringsalternativ där avsikten är att göra investeringar för framtiden, avslutar han.

Läs mer om PAM Capital   

Historiskt förvaltningsresultat är ingen garanti för framtida avkastning och de pengar som investeras i fonden - efter att investerare tagit del av fondbestämmelserna - kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka investerat kapital.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Impactfonden och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?