1515

Räntor och valutor: Svenska räntor upp<br />

Svenska statspappersräntor steg påtagligt på tisdagsförmiddagen på misstankar om ökat obligationsutbud framöver. Kronan försvagades samtidigt ytterligare något när marknadsaktörer fortsatte anpassa positioner inför nästa veckas räntebesked från Riksbanken.

Tioårsräntan steg 8 punkter, till 0,74 procent, medan räntegapet mot den tyska motsvarigheten vidgades till 12 punkter (10).

Euron stärktes drygt 2 öre mot kronan, till 9:42, medan dollarn handlades nära oförändrat, till 8:30. TCW-index steg till 130,41 (130,23).

Riksgälden kickade i gång ränteuppgången med ett meddelande om att man senarelägger en lånebehovsprognos, som ursprungligen skulle ha publicerats på onsdagen, till nästa onsdag, den 28 oktober. Anledningen är att man vill avvakta Migrationsverkets nya prognos, som publiceras på torsdag.

Åke Gustavsson, analytiker på Swedbank, konstaterade att räntorna steg som ett resultat av en rimlig ryggmärgsreflex, baserat på antagandet att lånebehovet framöver kan bli högre än vad som tidigare har antagits.

Swedbank har antagit att det ökade flyktingmottagandet kan innebära att Gälden får justera upp lånebehovet för 2016 med cirka 20 miljarder kronor, men den prognosen är naturligtvis osäker före migrationsverkets rapport, som publiceras på torsdag.

Åke Gustavsson noterade vidare att finansministerns kommentarer på måndagen om att flyktingmottagandet kan finansieras via underskott i budgeten, utan tilläggsbudget, förstärker intrycket av att utbudet av statsobligationer kommer att öka framöver. Finansieringen via biståndsbudgeten kan ha nått sin gräns.

"Det fungerar inte i all oändlighet. Biståndsministern har ju börjat knorra", konstaterade Åke Gustavsson.

En stund efter att svenska räntor hade ställts upp pressades också den svenska kronan ytterligare nedåt, och mätt som KIX-index noterades kronan endast en dryg procent starkare än vad Riksbanken antog för fjärde kvartalet i september.

Stefan Mellin, valutastrateg på Danske Bank, instämde i att räntemarknadens reaktion kan ha varit rimligt, men noterade samtidigt att månadsutfallen sedan Riksgäldens förra prognos har kommit in omkring 20 miljarder kronor bättre än väntat. Det kan trots allt innebära att Riksgälden kan sänka prognosen för 2015 något samtidigt som den höjs för 2016, vilket eventuellt kan balansera prognosjusteringen något sett över båda åren.

Han tror att kronförsvagningen möjligen kan koppas till ränteuppgången, med antagande om att stramare förhållanden kan öka sannolikheten för att Riksbanken behöver lätta på penningpolitiken ytterligare.

"Det är klart att det går att göra den kopplingen, eller så kan kronan försvagas på antagandet om att statsfinanserna blir svagare", sade han.

Enligt Stefan Mellin handlades kronan på en nivå som eventuellt hade kunnat motivera nya lättnader från Riksbanken strax efter inflationsutfallet för september, den 13 oktober, cirka 3 procent starkare än Riksbankens inflationsbana. Detta till följd av att inflationsutfallet i sig antydde lågt behov av nya lättnader.

Nu handlas euron i stället nära mitten av en "rimlig range" (ett tänkt "toleransintervall") på 9:30-9:60, vilket i sig minskar behovet av nya Riksbankslättnader men samtidigt visar att marknaden prisar in en högre sannolikhet för nya lättnader.

Den mer konspiratoriskt lagde kanske också anar ett visst myndighetssamarbete; Riksgälden publicerar först en höjd lånebehovsprognos varefter Riksbanken en halvtimme senare annonserar utökade obligationsköp som kan moppa upp det ökade utbudet.

Eventuella konspiratörer kan hänvisa till att när Riksbanken den 12 februari för första gången annonserade köp av statsobligationer så följde Riksgälden upp den 19 februari med en högre lånebehovsprognos, och höjda volymer vid auktionerna av statsobligationerna.

Riksbanken fattar dock nu sitt beslut dagen före Riksgälden nya prognos, och det är knappast troligt att man får några förhandsbesked. Men beskedet från Riksbanken har redan tidigare varit att det finns utrymme för ytterligare obligationsköp, och det vore ju knappast orimligt om Riksbanken nu gör ett antagande om att det utrymmet kan öka.

Statspappersräntorna i övriga Europa handlades nära oförändrat på förmiddagen, men steg senare något i takt med att även USA-räntorna handlades något uppåt vid lunchtid. Euron handlades samtidigt på högre nivåer mot andra valutor två dagar före nästa räntebesked från ECB.

Enligt Reuters noterade marknadsaktörer att ECB:s återkommande "Bank Lending Survey" på tisdagen indikerade att bankerna nu börjar använda överskottslikviditeten till ökad utlåning, vilket kan tala för att ECB:s kvantitativa lättnader börjar få avsedd effekt.

Data från USA visade att takten i bostadsbyggandet ökade 6,5 procent i september, från en något uppreviderad nivå i augusti. Det var klart bättre än väntade +1,4 procent, men samtidigt sjönk byggloven oväntat med 5,0 procent.

Det var främst byggandet av flerfamiljsbostäder som ökade, vilket åtminstone tidigare setts som en mer volatil konjunkturindikator. RDQ Economics noterar dock att det har märkts en allt starkare trend för flerfamiljsbostäder sedan några år, och byggandet ligger nu på den högsta nivån sedan mitten av 1986.

Datautfallet bidrog till att bromsa uppåttrenden i euro/dollarkursen och amerikanska statspappersräntor pressades ytterligare något uppåt.

Vid stängning noterades tioårsräntan till 2,07 procent, 3 punkter högre än vid samma tid på måndagen.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?