1515

Räntor och valutor: Riksgäldsbesked driver upp räntor<br />

Svenska statsobligationsräntor handlades påtagligt uppåt. Detta efter att Riksgälden meddelat att den lånebehovsprognos som egentligen skulle publiceras på onsdagen senareläggs. Riksgälden vill invänta uppdaterat underlag för beräkning av migrationsutgifter.
Riksgäldsdirektör Hans Lindblad.
Riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Nu valde Riksgälden visserligen att flytta prognosen till den 28 oktober, klockan 9.30 - samtidigt som Riksbanken redovisar räntebesked och penningpolitisk rapport. Gälden ändrade senare tidpunkten till klockan 9.00, men det är ändå knappast någon optimal tajming.

Åke Gustavsson, analytiker på Swedbank, konstaterar att räntorna stiger som ett resultat av en rimlig ryggmärgsreflex, baserat på antagandet att lånebehovet framöver kan bli högre än vad som tidigare har antagits.

"Det är ju det man kan förmoda i och med att man vill ha in data från Migrationsverket", säger han.

Swedbank har antagit att det ökade flyktingmottagandet kan innebära att Gälden får justera upp lånebehovet för 2016 med cirka 20 miljarder kronor, men den prognosen är naturligtvis extra osäker före migrationsverkets rapport, som publiceras på torsdag.

Åke Gustavsson noterar vidare att finansministerns kommentarer på måndagen om att flyktingmottagandet kan finansieras via underskott i budgeten, utan tilläggsbudget, förstärker intrycket av att utbudet av statsobligationer kommer att öka framöver. Finansieringen via biståndsbudgeten kan ha nått sin gräns.

"Det fungerar inte i all oändlighet. Biståndsministern har ju börjat knorra", konstaterar Åke Gustavsson.

Den svenska kronan återhämtar sig på tisdagsmorgonen efter en påtaglig försvagning i USA-handeln på måndagskvällen, då euron handlades nära 9,43 som högst.

I takt med att Riksbankens nästa penningpolitiska möte, den 27 oktober (räntebesked dagen efter), börjar vissa marknadsaktörer ta höjd för möjliga nya lättnadsåtgärder. Kronan har handlats starkare än Riksbankens prognosbana ända sedan föregående räntebesked, den 3 september, men för närvarande är prognosfelet betydligt mindre än tidigare.

Inflationsutfall i linje med Riksbankens prognos talar i sig inte för några nya lättnader nästa vecka, men utan nya lättnader är risken å andra sidan uppenbar för att kronan börjar stärkas på nytt i en snabbare takt än vad Riksbanken hoppas på. Flera ekonomer har också noterat att utan den tidigare kronförsvagningen hade Riksbanken knappast fått se den "tydliga uppåttrend" i inflationen man har hänvisat till, och utan fortsatt kronförsvagning kan den effekten snart ebba ut.

Kronans växelkurs bara en del av de osäkerhetsfaktorer direktionen har att ta ställning till nästa vecka. Det kanske grundläggande problemet för Riksbanken att den optimistiska vy som förmedlades i samband med förra räntebeskedet, den 3 september, grundligt sköts i sank redan samma eftermiddag av ECB-chefen Mario Draghi, som i stället talade om förnyade nedåtrisker.

Därefter har Federal Reserve valt att skjuta upp en av många väntad räntehöjning med hänvisning till omvärldsrisker, och allt som allt borde Riksbankens prognos om omvärldsräntorna nu behöva justeras ned jämfört med i september - vilket borde få konsekvenser för kronans växelkurs i den mån det inte motverkas med lägre svensk ränta, alternativt andra åtgärder.

SEB:s valutastrateg Carl Hammer noterar dock samtidigt i bankens morgonbrev att det kan vara dags att köpa kronor. Han hänvisar till starkare svensk tillväxt än väntat, inflation i linje med Riksbankens mål, allmänt växande kritik mot de långsiktiga problem och utmaningar som de låga boräntorna medför samt "framför allt" att kronan nu handlas nära Riksbankens egen prognos, enligt KIX-index.

Han skriver vidare att med en euro/sek-kurs över 9,40 är sannolikheten för en räntesänkning den 28 oktober strax under 50 procent.

"Om/när KPIF närmar sig den nedre delen av Riksbankens implicita toleransintervall (1,5 procent i årstakt enligt Per Jansson) bör EUR/SEK etablera sig närmare 9,00", skriver Carl Hammer.

Statspappersräntorna i övriga Europa stiger svagt två dagar före nästa räntebesked från ECB. Spekulationerna går varma om det eventuella behovet av förstärkta kvantitativa lättnader, men enligt de flesta kommentarerna lär det bli aktuellt först i december. En joker på torsdag skulle däremot enligt vissa bedömare kunna bli en sänkning av depositräntan, från -0,20 procent, för att bromsa en fortsatt euroförstärkning.

Japanska yen har försvagats, först mot USA-dollarn och senare även mot euron, som i sin tur stärks mot dollarn och brittiska pund.

Eftermiddagens USA-agenda bjuder på data över bostadsbyggandet i september, där takten väntas ha vänt upp med 1,4 procent efter en nedgång med 3,0 procent i augusti.

Tre tunga Fedledamöter, William Dudley, Jerome Powell och Janet Yellen står på talarlistan i eftermiddag, men dörren för nya penningpolitiska signaler kan eventuellt redan vara stängd givet att nästa FOMC-möte hålls den 27-28 oktober, det vill säga om en vecka.

Jämför olika bolån - hitta bästa möjliga ränta här (Extern tjänst)


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?