1515
Annons

Vill lånefinansiera flyktingkrisen

Budgetsmällen som kommer till följd av de betydligt fler asylärendena i flyktingkrisens spår kan hanteras med ökad upplåning. Det behövs ingen tilläggsbudget, enligt finansminister Magdalena Andersson (S).
Foto:Christine Olsson/TT

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från Artificial SolutionsAnnons

Automatiserad kundservice beräknas omsätta 240 miljarder dollar 2031

Studier visar att det i dag finns runt 17 miljoner kundservicecenter i världen. Genom att automatisera dessa kan personalkostnader minska och funktionen bli mer effektiv och användarvänlig – men tidigare har tekniken satt stopp för att låta en bot svara i telefon och få användare att tycka att det är en bra service.  

– Men vi har funnit nyckeln till nöjdare användare med hjälp av en bot som svarar i telefon. Nu står vi på tröskeln till ett genombrott med referenser som Swisscom och Telefonica O2, säger Per Ottosson, vd på Artificial Solutions.

Röststyrning genom det som kallas Conversational AI har blivit en naturlig del av vår digitala vardag. Vi använder tekniken genom att be vår telefon eller dator att ringa upp våra kontakter, spela musik eller berätta hur vädret kommer att bli i helgen. Enligt Per Ottosson, vd på det svenska företaget Artificial Solutions, väntas marknaden för detta mångdubblas under de närmaste åren.

– Gartners rapporter visar att AI i samtalsform kommer att minska personalkostnaderna för kontaktcenter med 80 miljarder dollar år 2026. Genom att implementera Conversational AI, alltså automatiserad kundservice, kan bättre resultat uppnås till ett betydligt billigare pris och resultera i högre effektivitet och nöjdare kunder. Detta då användaren får möjlighet att uttrycka sig naturligt i stället för att använda enstaka nyckelord eller kommandon. 

I dag har Artificial Solutions kunder 20 procent av den volym som Gartner anger som globalt omfång för automatiserade samtal 2022. Enligt Ottosson beror det på den starka patenterade teknologin som utvecklats över många år och nu kommer till sin rätt. 

Används av globala bolag

Artificial Solutions är specialister inom AI för samtalsstyrning, en form av artificiell intelligens som möjliggör för människor att kommunicera med applikationer, webbplatser och uppkopplade saker i vardagliga, människolika naturliga språk via röst, text, beröring eller gester. De tillhandahåller SaaS-plattformen Teneo och deras banbrytande patent används nu också av världens största mjukvaruföretag. 

Ett av de många företag som använder lösningen i sin verksamhet är den schweiziska telekommunikationsleverantören Swisscom. De har implementerat en rad lösningar, byggda på vår teknologi, för röststyrning och chatbots med syftet att driva digitalt engagemang, öka försäljningen, minska kostnader och förbättra kundnöjdheten.

Mest använd i världen

Ottosson berättar att Swisscom använder Teneo på två sätt; både som en virtuell assistent och som automatisering av sin kundtjänst.

– Deras virtuella assistent används 200 000 gånger varje dag, vilket gör den till den mest använda virtuella assistenten per användare i världen. På fyra olika språk kan användarna styra exempelvis sina lampor och sin tv, eller fråga om tjänster eller fakturor. Som automatisering i kundtjänst ersätts personalen av en robot som svarar i telefon på ett språk som kunden talar. Det är intressant att notera att de samtal där roboten svarar ger en högre 18 punkter tNPS-poäng – alltså att användaren är mer benägen att rekommendera Swisscom till sina vänner när boten svarar än när människan svarar. 

En av tio interaktioner automatiseras

Swisscom är inte ensamma om att se framtiden i den röststyrda AI-tekniken. Marknaden beräknas omsätta 240 miljarder dollar 2031 och en av tio kundserviceinteraktioner kommer enligt Gartner att ha automatiserats inom fyra år. Ottoson menar att Artificial Solutions kan hjälpa företag och organisationer att hämta hem vinster på flera fronter. Dels genom att öka kundupplevelsen, vilket kan förädla varumärket och marknadspositionen och dels genom att effektivisera både kundtjänst och säljorganisation genom att låta virtuella assistenter hantera delar av kommunikationen.

– Allt pekar på att det här är sättet som kunder vill bli bemötta på i framtiden och det är tydligt att allt fler företag implementerar lösningen. De kommer att kunna fortsätta sin tillväxtresa, minst i takt med marknaden, vilket ger ett enormt försprång på en alltmer digital och global marknad. Marknaden är i sin linda, men de resultat vi ser hos kunder såsom Telefonica O2 med nöjdare medarbetare i kundcenter och nöjdare kunder kommer driva utvecklingen fort. Vi kommer behålla 20 procent av volymen medan marknaden växer med 48 procent per år till 2031 tack vare vårt starka samarbete med Microsoft, som också är en möjliggörare av denna marknad.

Läs mer om Artificial Solutions här!

 

Mer från Artificial Solutions

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Artificial Solutions och ej en artikel av Dagens industri

Flyktingarna fruktar coronavirusets utbrott

Uganda är ett av de länder i världen som tar emot flest människor på flykt. Ett coronautbrott i flyktingbosättningarna som redan går på knäna kan få ödesdigra konsekvenser.

Violette Ndikwishaka från Burundi i flyktingbosättningen Nakivale.
Violette Ndikwishaka från Burundi i flyktingbosättningen Nakivale.Foto:Joey Abrait
Feberkontroll. För att komma in i lägrets hälsocentral mätts allas temperatur innan de släpps in. Många flyktingar kommit från ebolasmittade områden i Kongo.
Feberkontroll. För att komma in i lägrets hälsocentral mätts allas temperatur innan de släpps in. Många flyktingar kommit från ebolasmittade områden i Kongo.Foto:Joey Abrait
Flyktingarna i lägret försöker dryga ut sina matransoner.Foto:Joey Abrait
I Nakivale lever flyktingarna tillsammans med lokalbefolkningen i egna så kallade bosättningar.Foto:Joey Abrait
Entrén till Nakivale.Foto:Joey Abrait
Flyktingarna köar på UNHCR-centrumet för att få dokument.
Flyktingarna köar på UNHCR-centrumet för att få dokument.Foto:Joey Abrait

Flyktingbosättningen Nakivale ligger drygt en och en halv timmes bilfärd från den större staden Mbarara i sydvästra Uganda. Stora delar av vägen dit består av dåligt underhållna grusvägar som gör att det tar tid att ta sig fram. 

By efter by ligger utmed vägarna. Det roströda dammet lägger sig på majskornen som torkar utmed vägen. Vägarna är så dåliga att det kan vara problem att ta sig fram när det har regnat. När vi når de centrala delarna av Nakivale myllrar det av folk, det påminner om andra städer och byar i Uganda: här finns affärer, frisörer, en basketplan och flera kyrkor.

Uganda är ett av de mest underutvecklade länderna i världen men är ändå hem till över 1,2 miljoner flyktingar. Nakivale som är en av de äldsta flyktingbosättningarna i landet, öppnades 1958 och etablerades officiellt som bosättning två år senare. Bosättningen drivs av FN:s flyktingorgan UNHCR och Ugandas regering. 

På en yta på 184 kvadratkilometer bor över 120.000 flyktingar från Burundi, Kongo-Kinshasa, Eritrea, Rwanda, Somalia, Sudan och Sydsudan. Över hälften av alla flyktingar i Uganda är barn under 18 år, enligt UNHCR är Uganda hem åt flest ensamkommande barn i världen. De flesta kommer från inbördeskriget i Sydsudan. 

Lite längre in i Nakivale ligger mottagningscentret Kabazana. Här är det kargt och ökenlikt, de träd som en gång fanns har använts till bränsle. Kapaciteten är byggt för 600 personer, i dag bor här 2700 personer. De som kommer hit sover i enkla baracker, betongbyggnader eller tält. Barackerna är byggda för 75 personer, i dag bor där 200 människor per barack. Hela lägret har 400 madrasser att dela på, många av dem är trasiga. Äldre och gravida får förtur.

Violette Ndikwishaka är trött. Solen står högt, den torra perioden har precis börjat och hon har inte fått någon vidare sömn. Tillsammans med tolv andra personer delar hon och hennes tre barn på ett rum på några få kvadratmeter i en betongbyggnad. För några veckor sedan flydde hon tillsammans med barnen från Burundi, via Tanzania, till Uganda. Efter fem dagar nådde de gränsen. 

”Jag var ledare i ett politiskt parti, min man blev bortförd och de började leta efter mig också. Vi känner oss trygga här, men vi bor dåligt. Jag är rädd att barnen ska bli sjuka eftersom hygienen här är dålig. Min största önskan är att mina barn ska få studera och lära sig engelska så de kan hjälpa mig att översätta.”

Under vårt besök till mottagningscentret Kabazana i slutet av januari pågår det ett mässlingsutbrott. Många som kommer hit är utmattade och ibland sjuka efter långa flyktvägar. Alla genomgår en hälsoundersökning, och febern kollas redan vid ingången – en försiktighetsåtgärd efter ebolautbrottet i Kongo-Kinshasa. Varje dag anländer det nya flyktingar. I snitt tar det tre månader att få asyl. Matransoneringen är knapp. 

”Det är en påfrestning på faciliteterna vi har, som rent vatten, latriner och barnvänliga områden”, säger Albert Byaruhanga som är ansvarig för Kabazana, och pekar mot en lång kö med barn ringlar sig till ett litet tält med datorer och tv-skärmar.

Jean Claude Naikumana har också flytt från Burundi tillsammans med sin fru. Förra året trappades våldsamheterna upp i landet när det var val. Hans son, som bara är några månader gammal, föddes i lägret. 

”Eftersom män och kvinnor sover separat bor vi åtskilda och sover tätt ihop med främlingar, det är väldigt jobbigt. Jag hade velat bo med min fru och vår son”, säger han. 

I princip alla beviljas flyktingstatus i Uganda. Det som gör landet unikt är att alla flyktingar blir tilldelade en bit land där de får odla grödor och bygga ett hus. I många fall har ugandierna själv gett bort en del av sin mark. De flesta bostäderna är enkla lerhyddor. Här lever inte flyktingarna i tältläger som i resten av världen, utan tillsammans med lokalbefolkningen i så kallade bosättningar. 

De har fri rörlighet till skillnad från flyktingar i grannlandet Kenya, där flyktingarna begränsas till isolerade läger. I Uganda driver många enklare företag och odlingar för att få mat på bordet och kunna försörja sig. 

”Vi är systrar och bröder, vi kommer från samma stammar och samma områden och känner ett broderskap”, säger Hillary Agwe, fältarbetare för UNHCR i Uganda. 

Många i Uganda har egna erfarenheter av att tvingas fly undan våld och väpnade konflikter. Det går att jämföra med att Sverige skulle ha öppnat gränserna för våra grannländer om de vore i krig. Efter självständigheten 1962 var Uganda ett av Afrikas rikaste länder, men när diktatorn Idi Amin tog makten på 1970-talet tvingades många ugandier fly våld och väpnade konflikter. 

Den nuvarande presidenten, Yoweri Museveni, tog makten 1986 och levnadsstandarden i landet har blivit bättre sedan dess. Målet är att Uganda ska vara ett medelklassland om 20 år, samtidigt har regimen blivit allt mer auktoritär och kritiken mot Museveni har växt. 

De stora flyktingströmmarna till Uganda har inneburit stora påfrestningar för miljön och landskapet. Klimatförändringar, uttömning av naturresurser och en ständigt ökande befolkning har satt sina spår i samhällets infrastruktur och hälsovårds- och utbildningssystem. Behovet av virke för att kunna elda och laga mat har ödelagt stora landmassor. Många lever i fattigdom.

För att inte öka spänningarna mellan lokalbefolkningen och flyktingarna har UNHCR tillämpat en 30/70-policy i de stora bosättningsområdena. Det innebär att 30 procent av alla investeringar i åtgärder också måste gynna den lokala befolkningen.

”När ugandierna också är involverade kan ett stabilt och välfungerande samhälle utvecklas”, säger Duniya Aslam Khan som är kommunikationschef på UNHCR i Uganda.

När vi besöker Uganda i slutet av januari är coronapandemin fortfarande en bit bort. I dag håller skolor, restauranger och företag stängt, landet är under ”lockdown” fram till 5 maj. Endast matvarubutiker är öppna. Regeringen har stängt gränserna och det råder utegångsförbud mellan klockan 19 och 06. 

”Fattiga människor är de som drabbas hårdast av att det är lockdown. De säger att covid-19 kanske inte kommer döda dem, utan snarare hunger”, säger Duniya Aslam Khan. 

Antalet bekräftade fall i Uganda är än så länge 79 stycken, och ingen har avlidit. Endast en flykting har testats positivt efter en resa till Tanzania, men blev omedelbart placerad i karantän innan han återvände till lägret. 

UNHCR:s budget i Uganda är redan ansträngd. Hittills har de bara fått in 66 procent av de 16 miljoner dollar, drygt 159 miljoner kronor, som krävs för att finansiera sjuk- och hälsovården under 2020. Vid ett potentiellt utbrott skulle det behövas ytterligare 56 miljoner kronor.

UNHCR har vidtagit grundläggande skyddsåtgärder för att hindra spridningen av covid-19. Flyktingbosättningarna är belägna på landsbygden med begränsad sjukvård och förutsättningarna för intensivvård finns inte. 

”Det värsta är att denna pandemi sammanfaller med en minskning av matrationen med 30 procent bland flyktingarna och allvarliga luckor i utbildning, barnskydd och mental hälsa och psykosocialt stöd på grund av en befintlig finansieringsbrist”, säger Duniya Aslam Khan. 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera