1515

Räntor och valutor: <br />Dollarn tappar<br />

Europaräntorna inledde veckan ned, med tyska räntor oförändrat till 1 punkt lägre medan spanska och italienska räntor sjönk 2-6 punkter.

På valutamarknaden stärktes dollarn initialt men tappade under eftermiddagen till 118,30 mot yenen och 1,184 mot euron vid svensk stängning.

"Vi har stor kontrast mellan ECB och Fed, euroområdets ekonomi kommer att kämpa på åtminstone första halvåret, och inflationen väntas sjunka än mer i takt med att oljeprisets effekter slår igenom. Det finns begränsat med uppsida i euron och den bör fortsätta ned under året", sade Peter Dragicevich på Commonwealth Bank of Australia till Bloomberg News.

ECB:s penningpolitiska möte den 22 januari står fortsatt i fokus, inte minst efter den senaste låga inflationsutfallet för december. Morgan Stanley, som tidigare tvekat om ECB ska agera med QE, har nu detta som huvudscenario. En fungerande kompromiss för ECB kan vara ett "hybridprogram" där kärnan innebär att den finansiella risken delas inom eurosystemet, men med en möjlig tilläggskomponent som relateras till de enskilda centralbankernas risktagande.

Detta kan komma att tynga euron ytterligare, där takten i eurons nedgång bestäms av strukturen och omfattningen av QE-programmet, skrev Morgan Stanley i en analys som Bloomberg News tagit del av.

Debatten om QE och om det är berättigat fortsätter.

IFO-chefen Hans-Werner Sinn upprepade sin kritik. Han sade att ECB:s policyansvariga använder risken för deflation som ursäkt för att hjälpa euroområdets svagare länder, men nedgången i inflationen beror på lägre oljepriser och det finns inget behov av ECB-agerande.

Frankrikes ekonomiminister Emmanuel Macron sade däremot att Frankrike och Tyskland behöver politiskt stötta ECB:s ansträngningar att lätta på penningpolitiken kommande veckor.

Enligt Handelsblatt lutar åtminstone sju av de 25 ledamöterna i ECB-rådet emot QE. Förutom det tyska motståndet, med Bundesbankchefen Jens Weidmann i spetsen, finns kritik från ledamöter som Yves Mersch, Klaas Knot och Ardo Hansson.

ECB-chefen Mario Draghi har betonat att de måste agera mot deflationshotet men också sökt hitta konsensus runt ett program, även om det inte är nödvändigtvis innebär att alla röstar för. Direktionsledamoten Benoit Coeure har också talat om att det finns ett brett samförstånd för agerande.

"Det handlar om att hitta en gemensam nämnare som de flesta kan gå med på. Det är lätt att se att det finns en majoritet bland ledamöterna för att gå vidare, men mer oklart hur mycket risk de är redo att ta och hur det ska överföras till praktisk policy", sade Anatoli Annenkov på Societe Generale till Bloomberg News.

USA-räntorna steg inledningsvis men sjönk under eftermiddagen, med den tioåriga statsobligationen ned till 1,96 procent. Räntorna var under nedåtpress i fredags efter jobbrapporten, som visserligen var överlag stark men där marknaden ändå tog fasta på en svag löneutveckling.

"Detta utfall (jobbrapporten) kommer att öka debatten om huruvida Fed kommer att lita på det normala sambandet mellan fallande arbetslöshet och stigande löner så småningom ska bära frukt och sitta på händerna tills de ser ett visst reellt lönetryck", sade Raiko Shareef på BNZ till Reuters.

Dennis Lockhart, Fed-chef i Atlanta, sade i en intervju med Bloomberg News att jobbrapporten inte utgör någon direkt anledning till att överväga en tidigare höjning av styrräntan.

"Jag ser ännu ingen anledning till att justera min syn på när en första policyåtgärd förefaller lämplig. Dessa sunda siffror bidrog dock till bilden av en successiv förbättring" för ekonomin, sade Dennis Lockhart.

Rubeln tappade drygt 2 procent till över 63-nivån mot dollarn efter att Fitch i fredags sänkt kreditbetyget till BBB-, ett steg över "skräpstatus".

Svenska räntor gick i stort sidledes på måndagen, med den tioåriga statsobligationen ned till 0,81 procent. Kronan tappade sammantaget 3 öre till 8,08 mot dollarn och 6 öre till 9,56 mot euron.

Närmast riktas blickarna mot tisdagens KPI-utfall för december. Norsk och dansk december-KPI har kommit in ungefär som väntat, men toleransutrymmet för negativa överraskningar för Rikbanken ses fortsatt som begränsat.

Riksgälden rapporterade om ett underskott på 100,7 miljarder kronor i december, mer än väntade 88,5 miljarder kronor, främst på högre utbetalningar från ett flertal myndigheter och lägre skatteinkomster.

För helåret 2014 var underskottet 72,2 miljarder kronor, mer än Riksgäldens prognos på 60 miljarder kronor.

Swedbank noterar att utfallet ligger mer i linje med vad ESV antagit under hösten. En ny ESV-prognos kommer på torsdag.

"Dagens budgetutfall ökar trycket på Riksgälden att under loppet av 2015 öka volymerna av nominella statsobligationer. Men Riksgälden vill troligen se utfallet i början av året innan några mer definitiva slutsatser kan dras för lånebehovet 2015", skrev Swedbank i en kommentar.


Innehåll från SimployerAnnons

Arbetsplatsen efter pandemin – så ser den ut enligt Simployer

Under året som gått har frågor som rör arbetsplats och arbetsmiljö ökat lavinartat. Vi har ställts inför nya utmaningar när arbetsplatsen blivit digitaliserad och många undrar hur vi ska arbeta efter pandemin. Simployer arbetar dagligen med att ge svar på dessa frågor och stödjer arbetsgivare i omställningen.

Simployer tror att framtidens arbetsplats och arbetsmiljö är en hybrid av arbete hemifrån och på kontoret där valfrihet och samverkan står i fokus. 

– Simployers vision är att göra det enkelt att vara en bra arbetsgivare. Vi arbetar främst mot HR-avdelningar där vi leder kurser och ger rådgivning om hur man skapar en välfungerande arbetsplats. Med pandemin uppstod en explosion av frågor kring hur arbetsplatsen ska fungera. Där finns vi till som både rådgivare och förebild, säger Fredrik Christiansson, Sverigechef för Simployer.

– Företagskulturen och värderingarna är något som många företag byggt upp under en lång tid på kontoret. Det blir dessutom svårare för arbetsgivare att stämma av med sina anställda om hur de mår. Därför är en hybrid arbetsmiljö ett alternativ som vi tror på, säger Lena Wepplinger, Head of Content & Experts på Simployer. 

En samlingsplats för det sociala mötet 

När vaccinationerna nu är igång uppstår frågor om hur arbetsplatsen kommer se ut när vi kan börja komma tillbaka till kontoret. Simployer tror på en lösning där kontoret fungerar som en samlingsplats dit medarbetare kommer för att mötas och ha ett socialt utbyte mer än att bara gå dit och för att sedan sätta sig ensam vid sin dator och arbeta. 

Vi kan utföra det mesta arbete hemifrån men vi behöver en plats att hämta energi och faktiskt ses. Därför förblir det fysiska kontorets roll betydelsefullt – men på ett annat sätt än tidigare. Medarbetare kommer även med största sannolikhet efterfråga en arbetsplats där det går att jobba både hemifrån och på kontoret. 

– Vi tror på att de som vill vara på kontoret ska kunna vara det, men de som vill arbeta mer hemma kommer ha möjlighet att göra det också. Kontoret ska vara en plats dit man vill gå och det kommer fylla en social funktion. Ska man försöka sammanfatta det enkelt, kan man säga att vi ser framför oss att det är ett skifte från ”arbetsplats” till ”mötesplats”, säger Fredrik Christiansson. 

Om Simployer

Är medarbetarna den mest värdefulla tillgången för din verksamhet? Då är det viktigt att du förvaltar deras kompetens och bygger upp en hållbar företagskultur! Simployer stöttar och förenklar arbetsdagen för ledare, HR och anställda för över 1,2 miljoner användare i Sverige och Norge. Vår målsättning är tydlig: Att göra det enkelt att vara en bra arbetsgivare.

Läs mer om Simployer här 

Mer från Simployer

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Simployer och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?