1515
Annons

Debatt: Ryska sanktioner sänker lantbruket

Det har sagts att Sverige inte drabbas särskilt hårt av de ryska livsmedelssanktionerna. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson måste förklara att importländers jordbruk drabbas lika hårt som de exporterande ländernas, skriver LRF:s ordförande Helena Jonsson.

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från ArevoAnnons

Här är medlet som stärker skogens tillväxt – och ökar hållbarheten

Torgny Näsholm, grundare och utvecklingschef på Arevo.
Carl-Gustav Löf, VD på Arevo.
Torgny Näsholm, grundare och utvecklingschef på Arevo. Carl-Gustav Löf, VD på Arevo.

Genom att tillföra en liten dos arGrow vid plantering av skogsplantor fås en positiv effekt på tillväxt och överlevnad.

Resultatet är en mer hållbar verksamhet – med ökad lönsamhet. 

– Effekterna kan innebära en revolution för hållbarhet inom skogsbruk och i framtiden även trädgårdsodling och jordbruk, säger Torgny Näsholm, grundare och utvecklingschef på Arevo, som ligger bakom arGrow.

En utmaning vid plantering av skogsplantor är den stress plantorna utsätts för. Det kan handla om torka och näringsbrist eller att de är så svaga att de lättare dukar under av vädret eller för skogens insekter och djur.

Det Umeå-baserade företaget Arevo har utvecklat arGrow Granulat, en naturlig växtnäring som innehåller aminosyran arginin. Den tas upp mycket effektivt av plantan och ökar kraftigt tillväxten av rötterna vilket gynnar hela plantans tillväxt och överlevnad.

– Genom att tillföra en liten mängd arGrow får man plantor som tallar och granar att etablera sig bättre. De får större rotsystem och därmed lättare tag på vatten och näring för att växa. De klarar därför bättre chocken som uppstår när de tas från plantskolan och planteras ute i skogen. Fler plantor överlever och växer sig starka, säger Torgny Näsholm.

Här finns en tydlig koppling till ökad hållbarhet. Ett kalhygge avger mer koldioxid än det tar upp tills de nya träden blir tillräckligt stora för att kompensera avgivningen. När fler plantor nu överlever och snabbare växer sig starka, minskar den tidsperioden och hygget blir snabbare en kolsänka. Fler plantor som överlever innebär också möjlighet att spara resurser vid odling.

En annan fördel med just arginin är att det väldigt hårt binder till markpartiklarna och därmed inte läcker ut i omgivande miljö, jämfört med andra former av växtnäring och konventionell kvävegödsel.

Goda resultat från tester med arGrow 

Arevo har sedan 2016 testat arGrow tillsammans med flera skogsbolag och sedan 2019 används det i kommersiell plantering. Totalt har över 70 miljoner träd hittills fått preparatet och resultatet är mycket gott.

– På vissa näringsfattigare marker handlar det om flera hundra procents förbättring. På mer bördig mark kan det handla om 50 procents förbättring. Vi har precis börjat mäta resultaten från årets växtsäsong och ser redan väldigt god effekt, säger Carl-Gustav Löf, VD på Arevo.

Eftersom effekten av arGrow går ut på att stimulera plantornas egna tillväxtprocesser med en aminosyra behövs en mycket liten mängd jämfört med andra näringstillskott. Vid en omräkning till näringsenheter behövs bara en dos som motsvarar 80 gram kväve för en hektar skog, jämfört med vanlig skogsgödsling av äldre skog där man använder 150 kilo kväve.

– Här får man perspektivet. Miljö- och hållbarhetsfrågor hänger ofta samman med just effektiviteten. Större effektivitet ger också större lönsamhet, säger Carl-Gustav Löf.

Friskare plantor med arGrow 

Nils Eliasson är förvaltare på Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar. Här har man sedan i våras testat arGrow på tall.

– Vi kan se en tydlig skillnad på de plantor som vi planterat med arGrow jämfört med referensplantor strax intill. De har vuxit mycket bättre och har en friskare färg. De är mer motståndskraftiga, de är större och har ett större rotsystem, säger han.

Redan nu ser man att det kommer att leda till större hållbarhet och en bättre ekonomi.

– Vi får en högre och bättre tillväxt redan från start, avslutar Nils Eliasson.

Mer från Arevo

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Arevo och ej en artikel av Dagens industri

Frida Wallnor: Tyskland behöver mer än stabilitet

LEDARE. På söndagen är det dags för valet till den tyska förbundsdagen – ett val som borde vara det europeiska ”supervalårets” höjdpunkt med tanke på tyskarnas vikt för Europa, både ekonomiskt och politisk. Men känslan av avslagenhet går inte att komma ifrån – inte ens de ryska trollen verkar engagera sig.

FORTSATT FÖRTROENDE. Att bedriva en valkampanj enbart genom att hänvisa till rutin och en stormig omvärld tycks uppenbarligen fungera för Angela Merkel. Hennes kristdemokrater ser ut att vinna en jordskredsseger i morgon.
FORTSATT FÖRTROENDE. Att bedriva en valkampanj enbart genom att hänvisa till rutin och en stormig omvärld tycks uppenbarligen fungera för Angela Merkel. Hennes kristdemokrater ser ut att vinna en jordskredsseger i morgon.Bild:AP

Nonchalansen känns av också i Berlin, där man just nu tycks oroa sig mer för logistiken kring att genomföra Berlin Marathon och valet på samma dag.
Det som borde oroa tyskarna är framtiden.

För även om det bevisligen går bra ekonomiskt för Tyskland i dag hotar mörkare moln vid horisonten. Angela Merkel har levt gott på effekterna från Gerhard Schröders Agenda 2010-reformer i kombination med en svag växelkurs som gynnat exporten. För att den låga arbetslösheten och starka tillväxten ska bestå krävs dock långsiktiga investeringar i landets eftersatta infrastruktur. Bredbandsutbyggnaden måste ta fart för att ens vara i närheten av det andra europeiska länder har uppnått. Med en befolkning som blir allt äldre behöver man ta tillvara och utbilda den nya arbetskraft som kommit till Tyskland under de senaste åren.

Detta har dock varit en valrörelse befriad från visioner. En valrörelse där den enda riktiga tv-duellen mellan de två huvudkombattanterna kom att bli en lam historia som bara bekräftade hur överens partiledarna är i många frågor. Merkel är inte känd som någon visionär, men det är märkligt att någon kan komma så lindrigt undan genom att i princip enbart hänvisa till rutin och en stormig omvärld.

Men opinionsundersökningarna talar sitt tydliga språk. Strategin har fungerat. Den stora skuldbördan ligger snarare hos oppositionen – främst hos Socialdemokraterna och deras Martin Schulz, som förutom några veckor i vintras (Schulz-effekten) misslyckats med att framstå som en seriös utmanare. Likt Merkel tycks han ha trott att det skulle räcka med att bara vara sig själv, det vill säga ”inte Merkel”, för att göra succé 2017.

Men det är inte bara tyskarnas behov av stabilitet som SPD har underskattat. De tycks även ha underskattat hur stark den tyska ekonomin faktiskt är. Att göra social rättvisa till partiets profilfråga under ett valår där få väljare tycks klaga på sociala orättvisor är nära på tjänstefel av SPD-strategerna.

Till deras försvar kan sägas att det bevisligen är svårt att sitta i samma regering som CDU/CSU under Merkel. Det rekordsvaga valresultat som enligt undersökningarna väntar SPD i morgon lär kunna jämföras med Liberalernas katastrof 2009, då partiet till och med ramlade ur parlamentet efter fyra år i koalitionsregering. Frågan är vem som törs göra Merkel sällskap härnäst?

Risken är överhängande att kommande regeringsförhandlingar drar ut på tiden, vilket kan bli ett problem, exempelvis för EU som bara väntar på att få sätta igång sitt reformarbete. En minoritetsregering med enbart CDU à la svenskt recept är otänkbart, enligt tyskar, som tycks chockade enbart över frågan.

Konsensus är att SPD skulle offra sig i ett låst läge. De skulle stanna i storkoalitionen, ta ansvar, även om det sannolikt skulle kosta ytterligare sympatisörer. Men i Tyskland står landets stabilitet över partipolitiken – en fascinerande kontrast till det svenska regeringsbildningsspelet.

En fortsättning på storkoalitionen vore dock inte problemfri. Det skulle sannolikt gynna det högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD), som ser ut att komma trea i valet och därmed bli största oppositionsparti. Det skulle ge AfD utrymme att synas och möjlighet att beklaga sig över hur de isoleras av övriga partier.

Den här ”beröringsskräcken” gentemot ett extremparti och dess konsekvenser känner vi mycket väl igen i Sverige. Förhoppningsvis inser tyskarna att det är en farlig väg att gå.

Att som nykomling bli tredje största parti i förbundsdagen vore ändå en bedrift av AfD, speciellt mot bakgrund av landets mörka historia. Lika mycket vore det ett kvitto på de övriga partiernas misslyckande och en logisk följd av samstämmigheten dem emellan.

Någonstans måste missnöjet kanaliseras. Förhoppningsvis kan det fungera som en väckarklocka inför kommande fyra år.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera