1515

Räntor &amp; valutor: Positiva signaler från tjänstesektorn<br />

Den svenska kronan fortsätter att stärkas något i förmiddagens handel på onsdagen efter några positiva signaler från tjänstesektorn och lite blandade besked från industrin. Svenska räntor noterar däremot endast marginella rörelser.

SCB rapporterade på förmiddagen att den svenska industriproduktionen steg 3,0 procent i april jämfört med i mars. Det var en välkommen återhämtning efter nedgången med 3,6 procent i mars, och utfallet var bättre än de +2,5 procent som väntades enligt SME Direkts prognosenkät. Jämfört med april 2013 steg produktionen 0,6 procent, också det bättre än väntade -0,6 procent.

Industrins orderingång vände däremot åter ned i april, -1,3 procent jämfört med i mars (då den steg 0,6 procent) och det var exportorder som låg bakom nedgången (-4,5 procent). Jämfört med april 2013 sjönk orderingången 1,0 procent.

Anna Råman, ekonom på Nykredit, noterar att produktionsutfallet översteg både hennes och marknadens prognoser, men givet sjunkande orderingång går det ännu inte att tala om någon trendvändning för den svenska industrin.

Däremot ser det bättre ut för tjänsteproduktionen, som ökade 0,7 procent i april jämfört med mars (och marsutfallet reviderades samtidigt till +0,2 procent från -0,2 procent tidigare). Jämfört med april 2013 steg tjänsteproduktionen 4,5 procent.

SCB meddelade vidare att detaljhandelsutfallet för april har justerats upp till +6,7 procent, från tidigare +5,7 procent, efter att data för livsmedelshandeln har korrigerats.

Tidigare på onsdagen visade Silf/Swedbanks inköpschefsindex för tjänstesektorn en uppgång till 58,5 i maj från 57,9 föregående månad, väntat var en nedgång till 56,5.

Delindex för affärsvolym stod för det största positiva bidraget, medan leverantörernas leveranstider tyngde. Samtliga ingående delindex fortsätter att noteras i tillväxtzonen vilket tyder på en robust återhämtning inom tjänstesektorn, noterade Silf/Swedbank i en kommentar.

TNS Prosperas breda enkät visade att inflationen väntas vara 0,8 procent om ett år, 1,3 procent om två år och 1,8 procent om fem år. Det är 0,1 procentenheter lägre på ett och två års sikt, men oförändrat på fem års sikt, jämfört med den förra stora enkäten i mars.

Det normala budskapet från centralbanker är att de i första hand är intresserade av stabilitet i de mer långsiktiga inflationsförväntningarna, men vice riksbankschefen Martin Flodén valde att trycka på om förväntningarna även på kortare sikt i ett anförande den 14 maj.

Han sade att han tycker att de kortsiktiga inflationsförväntningarna är en komponent i transmissionsmekanismen som uppmärksammas för lite som tänkbar förklaring till den låga inflationen.

"När företagen sätter sina priser spelar det roll hur de tror att andra företag kommer att sätta sina priser, och hur de tror att deras kunder kommer att reagera på prisförändringar", sade Martin Flodén.

"På samma sätt är det när arbetsgivare och arbetstagare förhandlar om lönerna. Om man tror att andra företag kommer att hålla priser och löner oförändrade blir det svårare att själv höja priser och löner. Eftersom inflationsförväntningarna verkar hänga nära samman med de senaste inflationsutfallen är det därför risk att låg inflation blir självuppfyllande", fortsatte han.

Martin Flodén tillade att han därmed tycker att det är viktigt att penningpolitiken reagerar tidigt när inflationen börjar falla.

"Ju senare man tar tag i problemen desto kraftfullare penningpolitik kommer att behövas för att få upp inflationen till den målsatta nivån", sade han.

Frågan inför Riksbankens penningpolitiska möte i början av juli blir väl därmed hur sent Martin Flodén tycker att det är efter att KPIF-inflationen har legat på 1,1 procent eller lägre sedan januari 2012.

Riksbanken kommer att publicera sin första finansiella stabilitetsrapport för året klockan 12.30, och fokus riktas som vanligt i hög grad mot vad banken skriver om hushållens skuldsättning och bankernas kapitalisering. Enligt kommentarer från vice riksbankschefen Kerstin af Jochnick på tisdagen kommer Riksbanken i rapporten också förtydliga sina argument för varför den kontracykliska bufferten bör sättas till 2,5 procent.

Definitiva tjänste-PMI för euroområdet kom in på 53,2 i maj, svagare än preliminära 53,5 efter att främst det tyska tjänsteindexet visat sig vara svagare enligt det definitiva utfallet.

Markits chefekonom Chris Williamson noterar att PMI-data totalt trots allt tyder på att euroområdet BNP kan öka med 0,4-0,5 procent, men återhämtningen är "ojämn, haltande och glanslös", och framför allt utvecklingen i Frankrike är en besvikelse.

Eurostats andra beräkning av euroområdets BNP under första kvartalet visade att den ökade 0,2 procent jämfört med fjärde kvartalet och 0,9 procent jämfört med första kvartalet 2013. Därmed bekräftades utfallet i den första beräkningen som publicerades den 15 mars (och då var svagare än väntade +0,4 respektive +1,1 procent). Bland enskilda euroländer uppvisade Tyskland den starkaste tillväxten på kvartalsbasis, +0,8 procent, medan Nederländerna rapporterade den största nedgången, -1,4 procent.

Statspappersräntorna i euroområdet noterar endast blygsamma rörelser på onsdagsförmiddagen i marknad som fokuserar mer på torsdagens besked från ECB än på onsdagens inkommande data. Euron handlas samtidigt inom relativt snäva intervall mot dollarn.

På eftermiddagens USA-agenda hittas ADP:s enkät om den privata sysselsättningsutvecklingen klockan 14.15, där antalet anställda antas ha ökat med 210.000. Det blir en indikator inför fredagens jobbrapport, där antalet sysselsatta väntas ha ökat med 215.000 totalt, efter en preliminär uppgång om 288.000 i april.

Från USA kommer även handelsbalans i april och ISM tjänste-PMI, som väntas ha stigit till 55,5 från 55,2.

Under onsdagskvällen svensk tid kommer Federal Reserves regionala konjunkturrapport, Beige Book, som är ett underlag inför nästa FOMC-möte den 17-18 juni. Då åtföljs Fed-beskedet av nya prognoser och en pressträff med Janet Yellen.

"Förra Beige Book karaktäriserade återhämtningen som blygsam eller måttlig; vi väntar oss liknande lydelser även idag. Nu när vädret är 'normalt' ökar åter konsumtion och produktion. Bostadsmarknaden är intressant att följa efter vårens svaghetstecken; vår bedömning är att nedgången under inledningen av året delvis var väderrelaterad", skriver SEB i ett marknadsbrev.

onsdag kl 11.10 (tisdag kl 16.15)

===================================

USD/SEK 4,875694 (6:6751) Statsobl 2y 0,55 -0,55
EUR/SEK 0,863889 (9:1000) Statsobl 10y 1,86 -1,86
EUR/USD 2,547222 (1:3631) Räntegap/ty 45 -44
US obl 10y 2,57 -2,57 Tysk obl 10y 1,41 -1,42







Innehåll från HSBAnnons

Valet av bostad påverkar klimatet mer än du tror

Du vill miljön väl och både sopsorterar och köper mindre kläder, men har du egentligen koll på materialen ditt hus är byggt av? 

– Byggfasens klimatpåverkan är lika stor som 50 år av drift och underhåll, det är därför det är så grundläggande för oss att utveckla hur vi bygger, säger HSB:s miljöchef Magnus Ulaner.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

Byggbranschen har, precis som många andra delar av samhället, tagit fram en färdplan för hur man ska bli helt fossilfri till år 2045. Och det behövs, för byggnader står för en stor del av samhällets klimatpåverkan. Framförallt är det materialen i huset som är nyckeln.

– I livscykelanalyser som har gjorts på senare år har man sett att klimatpåverkan från byggnationen - inklusive produktion av material, transport och byggnation - av en byggnad är ungefär lika stor som den samlade påverkan från driften under femtio år, säger Magnus Ulaner.

Framförallt är det betongen som bidrar till det här resultatet. En av beståndsdelarna i den är cement som i sin tur tillverkas av bränd kalksten, en kemisk process där det släpps ut stora mängder koldioxid. 

– Det här är en av de grundläggande frågorna som byggbranschen måste adressera.

”Behöver gå på djupet”

Samma sak gäller allt det stål som byggs in i husen, eftersom stora mängder kol går åt i tillverkningen. Frågan är då vad byggbolagen tänker göra åt det här?

– Det finns en stor samsyn i branschen att vi behöver gå på djupet i de här frågorna, och både cement-, betong- och stålindustrierna arbetar i dag aktivt med det, konstaterar Magnus Ulaner.

Han får medhåll av Cathis Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

– Samverkan är otroligt viktig för vi vet att redan med befintlig teknik kan vi i stort sett halvera vår klimatpåverkan till 2030, men det kräver att vi agerar i hela kedjan, från planering till genomförande, säger hon.

– Vi behöver engagerade och duktiga beställare som kan driva efterfrågan, och vi behöver duktiga leverantörer som kan utveckla de produkter som behövs.

Samtidigt krävs både standarder och gemensamma verktyg som kan underlätta den här övergången.

– Den riktiga utmaningen blir att digitalisera processerna så att beställare och entreprenörer kan jobba tätare tillsammans redan från början, säger Cathis Elmsäter-Svärd.

Flerbostadshus ska klimatdeklareras

För HSB:s del beskriver Magnus Ulaner att man befinner sig i en lärandeprocess där man dels testar att bygga i trästommar, men också att använda och utvärdera klimatförbättrad betong. 

– Tanken är att vi i all vår nyproduktion framöver ska ta in minst ett anbud även på klimatförbättrad stomme. Vi kommer även på sikt behöva använda mer återanvända material och produkter så att vi kan minska användningen av råvaror och bli mer cirkulära.

För från första januari 2022 ska nämligen alla flerbostadshus som får bygglov klimatdeklareras. 

– Det kommer sannolikt på sikt att innebära att man som konsument kan jämföra det hus man funderar på att bo i med ett normvärde, så att man ser om det bostadsköp man planerar att göra faktiskt är ett bra klimatval eller inte.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?