Annons

Räntor och valutor: <br />Kinalikviditet oroar<br />

Europeiska marknadsräntor följer USA och öppnar någon punkt upp och Europabörserna öppnar svagt upp. På valutamarknaden är dollarn rätt stabil mot yenen och euron medan den svenska kronan stärkts lite mot euron.

Tisdagen är fullspäckad med makrostatistik, med bland annat tyska ZEW-index liksom KPI och Empire Manufacturing Index från USA. Dessutom talar Fed-chefen Janet Yellen inför en konferens om finansmarknader.

Svenska marknadsräntor är stabila och den tioåriga statspappersräntan handlas några minuter efter öppning oförändrat till 2,02 procent. Den tyska mosvarigheten är upp 1 punkt till 1,53 procent.

Att Kinas penningmängd ökade i den långsammaste takten på 13 år tyngde sentimentet i Asien under natten. Mätt som M2 ökade penningmängden 12,1 procent årstakt i mars, lägre än väntade 13,0 procent och den svagaste ökningen sedan 2001. Bättre var bankernas nyutlåning, som var 1.050,0 miljarder yuan i mars, var däremot högre än väntade 1.000,0 miljarder yuan.

"Investerarna är lite oroliga eftersom M2 är ganska låg. Nya lån är lite bättre än väntat, men det ses fortfarande inte som bra data; vi anser fortsatt att likviditeten är mycket stram", sa Zhang Haidong, analytiker vid Tebon Securities i Shanghai, till Bloomberg News.

Marknaden inväntar nu onsdagens kinesiska BNP-statistik för det första kvartalet, som väntas visa på en nedväxling till 7,3 procent från 7,7 procent under det fjärde kvartalet.

I Ukraina har myndigheterna ännu inte gjort allvar av hotet att med våld ta tillbaka de myndighetsbyggnader som proryska separatisterna ockuperar sedan några dagar tillbaka.

EU:s utrikesministrar beslutade på måndagen att utöka sin sanktionslista med personer som ska få sina tillgångar frysta och nekas visum.

USA:s president Barack Obama uttryckte i ett telefonsamtal på måndagskvällen med den ryske presidenten Vladimir Putin "allvarlig oro för den ryska regeringens stöd till beväpnade proryska separatister" och uppmanande Vladimir Putin att använda sitt inflytande till att få separatisterna att dra sig tillbaka från de byggnader de ockuperar. Från amerikanskt håll hotas också med utökade sanktioner mot Ryssland.

Nu under förmiddagen riktas intresset mot brittisk inflation (som väntas ha sjunkit till 1,6 procent i mars från 1,7 procent i februari) och tyska ZEW-index över förväntningarna bland aktörer på finansmarknaden. ZEW-index har sjunkit tre månader i rad och spås fortsätta ned till 45,0 i april från 46,6 i mars, enligt Bloomberg News prognosenkät.

"Ukraina-oro samt något svagare börsutveckling talar för att ekonomerna enligt ZEW blev mindre optimistiska om framtiden i april", skriver Nordea i sitt morgonbrev.

För svensk del visade statistik från Valueguard att bostadspriserna steg med totalt 1,1 procent i mars. Priserna på bostadsrätter steg 1,3 procent medan villapriserna var upp 1,0 procent.

Säsongsmönstret är att bostadspriserna stiger i början av året, men Valueguard noterar att i år är uppgången större än den förväntade säsongseffekten.

Amerikanska statspappersräntor steg med stigande börser på måndagskvällen för att sedan sjunka tillbaka något på tisdagen. Den tioåriga statsobligationsräntan har vid europeisk öppning stigit 1 punkt till 2,64 procent, från svensk stängning på måndagen.

På eftermiddagens USA-agendan står KPI för mars, liksom Empire Manufacturing Index och NAHB-index för april. Dessutom talar Fed-chefen Janet Yellen via videolänk till en konferens om finansmarknader.

Såväl KPI som kärn-KPI väntas ha stigit med 0,1 procent i mars från föregående månad. KPI-inflationsn spås ha stigit till 1,4 från 1,1 procent medan kärninflationen väntas ha legat kvar på 1,6 procent. Både Empire Manufacturing Index och NAHB spås ha stigit något i april.

På valutamarknaden är det måttliga rörelser. Dollarn handlas aningen starkare till 1,381 mot euron samtidigt som är i sort sett stabil mot yenen.

Den svenska kronan handlas i princip oförändrat till 6,57 mot dollarn och har stärkts 1 öre mot euron till 9,07.

Ukrainas centralbank höjde sin styrränta med 300 punkter till 9,50 procent på måndagskvällen i ett försök att stoppa försvagningen av hryvnian, som är årets förlorare på valutamarknaden med en försvagning på 35 procent mot dollarn. Hryvnian har stärkts en aning på tisdagen efter den kraftiga räntehöjningen. Analytiker påpekar dock att Rysslands agerande i Ukraina har betydligt större betydelse för hryvnians växelkurs än vad centralbanken gör med styrräntan.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?