Räntor och valutor: Kina och Grekland spökar<br />

Börserna i Kina föll över 5 procent på tisdagen, det största fallet en enskild dag sedan 2009, och i Grekland var det än värre, -13 procent vid den svenska räntemarknaden stängning, den i särklass största nedgången i börsindexets 27-åriga historia.

Detta satte tonen för finansmarknaderna, med sjunkande börser i både USA och Europa, räntenedgångar i Europas kärna och stigande periferiräntor, framför allt just i Grekland. På valutamarknaden försvagades dollarn kraftigt efter den senaste tidens förstärkning. Oljepriset, som tilldragit sig stort intresse på senare tid, sjönk återigen och nådde nya femårslägsta nivåer.

Svenska marknadsräntor sjönk med utlandet och den tioåriga statsobligationsräntan var ned 2 punkter till 1,04 procent. Den tyska tioårsräntan sjönk 3 punkter till 0,70 procent.

I Shanghai föll börserna tungt på beskedet om stramare regler för vilka värdepapper som kommer att accepteras som säkerheter för vissa kortfristiga lån. Detta gav upphov till en oro för skulderna i Kina och landets tillväxt. Det kan dock också noteras att Shanghaibörsen stigit 40 procent de sedan i somras.

"Åtgärderna som annonserades och som skapade rörelsen ses av marknaderna som en åtstramning av de finansiella förhållandena", sade Ian Stannard, chef för europeisk valutastrategi vid Morgan Stanley i London, till Bloomberg News.

I Grekland är det den politiska situationen som oroar investerarna. Premiärminister Antonis Samaris har beslutat att parlamentet ska välja ny president redan nästa vecka och han behöver oppositionens stöd för att nå den majoritet som krävs. Får han inte det kommer hans regering att falla, vilket bäddar för ett snart nyval. Oppositionspartiet Syriza, som är emot villkoren i nuvarande stödpaket leder i opinionsmätningarna och skulle kunna få regeringsmakten.

"Landet riskerar att falla tillbaka i politiskt vakuum, vilket återigen skulle kunna resa frågetecken om landets framtid i euron. Grekland har fortsatt potential att skapa osäkerhet långt brotom sina gränser", skrev Nordeas chefsstrateg Jan von Gerich i en kommentar.

Statspappersräntorna i Grekland steg med upp till 175 punkter i kortare löptider och avkastningskurvan är nu inverterad, med tvåårsräntan högre (8,23 procent) än tioårsräntan (8,04). En inverterad kurva brukar signalera stora problem och ökad risk för default i närtid.

Räntorna steg även i Spanien och Italien, med knappa 10 punkter.

Som lök på laxen sjönk dessutom den brittiska industriproduktionen oväntat i oktober, även om det brittiska statistikkontoret tonade ned detta och pekade på att nedgången i oktober följde på starka utfall föregående månader.

Här hemma reviderade Riksgälden upp sin prognos för budgetunderskottet nästa år med hela 40 miljarder kronor, till 51 miljarder kronor. Detta främst beroende på att en svagare ekonomisk tillväxt dämpar skatteinkomsterna, men också på att vissa utgifter ökar. För 2016 spås ett underskott 13 miljarder kronor.

Arbetsförmedlingen räknar i en ny prognos med att sysselsättningen ökar mer 46.000 personer nästa år och 59.000 år 2016. Efter arbetskraftsutbudet ökar nästan lika mycket sjunker endast arbetslösheten mycket svagt, från 8,0 procent i år till 7,9 procent 2015 och 7,7 procent 2016.

Amerikanska statsobligationsräntor sjönk 5-8 punkter, med tioårsräntan 8 punkter ned till 2,21 procent. Nedgången började redan på måndagskvällen till följd av sjunkande oljepriser och fortsatte sedan under onsdagen när investerare sökte sig till säkra placeringar i det skakiga klimatet.

Räntenedgången kom trots en artikel från Wall Street Journals Fed-reporter Jon Hilsenrath som skrev att Fed-ledamöterna "allvarligt" överväger att slopa formuleringen om att räntan kan ligga kvar nära noll under "betydande tid" (considerable time) i pressmeddelandet efter nästa veckas möte. Ett sådant skifte skulle i så fall spegla att Fed känner sig mer säkra på att räntan kan höjas en första gång i mitten av nästa år.

Flera Fed-ledamöter uttryckte sig dock mer försiktigt. Fed-chefen i Atlanta, Dennis Lockhart, sade sig inte ha någon brådska att stryka "betydande tid"-frasen.

I amerikansk statistikskörd kan nämnas att NFIB småföretagsindex steg till den högsta nivån på närmare åtta år och att Jolts-data visade på att antal lediga jobb ökade i oktober.

På valutamarknaden försvagades dollarn kraftigt och på bred front, trots marknadsturbulensen. Detta sågs av vissa bedömare till en andhämtningspaus efter den senaste tidens dollarrally. Mot euron tappade dollarn till 1:244 från 1:229 vid svensk stängning på måndagen.

Yenen stärktes som vanligt i orostider och gick till 118:35 mot dollarn från 120:85.

Kronan stärktes 7 öre mot dollarn till 7:50 och tappade 3 öre mot euron till 9:33.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?