Räntor &amp; valutor: Turbulensen lägger sig<br />

Efter en skakig vecka med rubelkollaps, fortsatt sjunkande oljepris och nya rekordlåga statsobligationsräntor präglades fredagen av en viss stabilisering. Den ryska rubeln fortsatte att återhämta sig och oljepriset steg.

Europaräntorna sjönk och på valutamarknaden stärktes dollarn. Den tyska tioårsräntan sjönk 3 punkter till 0,60 procent medan den svenska tioårsräntan steg 1 punkt till 0,99 procent.

"När kapitulationen väl har skett är det inte ovanligt med att marknaden återfår visst lugn, särskilt som den underliggande tillväxtbilden förbättras i både USA och Europa, som fallet är för närvarande. Vi ser fler och fler tecken på att en synkroniserad återhämtning formeras under det första halvåret", skrev Danske Bank i en analys.

På den positiva sidan kan nämnas att läget i Ryssland verkar ha stabiliserats och att den starka försvagningstrenden för rubeln, åtminstone tillfälligt, är bruten. Vid svensk stängning hade rubeln stärks drygt 3 procent mot dollarn, till nivåer just under 60. Som svagast tidigare i tisdags var rubeln nere i nästan 80 mot dollarn, då rubeln tillfälligt försvagades över 20 procent på en dag.

"Jag tror att det fortsatt är värt att hålla ögonen på Ryssland under julen eftersom oljan inte har bottnat. En dipp i Brent under 60 innebär fortsatt risker mot den finansiella stabiliteten", sade Phyllis Papadavid, valutastrateg vid BNP Paribas i London, till Reuters.

Oljepriset, som noterade nya femårslägsta nivåer i veckan, återhämtade sig på fredagen och vid svensk stängning handlades Brent-oljan till runt 60 dollar per fat.

En viktig faktor för att lugna marknaderna var Federal Reserves räntebesked på onsdagskvällen, med en försäkran om att den första räntehöjningen i alla fall inte kommer vid de närmaste mötena.

På fredagen följde Bank of Japan efter med att som väntat lämna sin penningpolitiska hållning oförändrad. BOJ uttryckte sig lite mer optimistiskt om exporten, där det nu heter att den har visat tecken på att stärkas, och industriproduktionen, som har börjat bottna. Bedömningarna av inflationen ändrades dock inte, trots det fallande oljepriset, och BOJ bedömer fortsatt att inflationsförväntningarna verkar stiga.

"De oförändrade kommentarerna kring inflationen är överraskande och minskar något chanserna för nya lättnader i den nära framtiden", skrev Nomura i en kommentar.

I USA sjönk den tioåriga statsobligationsräntan 2 punkter på fredagen, till 2,19 procent.

Här hemma meddelande riksbanksfullmäktige att de utsett Uppsalaprofessorn Henry Ohlsson till ny ledamot i Riksbankens direktion. Han kommer att delta vid kommande räntemöte i februari.

Analytiker menade att Henry Ohlsson nog får ses som en duva. De noterade bland annat att han i en rapport i rollen som ordförande för Industrins ekonomiska råd i somras kritiserat Riksbanken för att ta för stor hänsyn till finansiell stabilitet och göra för lite åt de fallande inflationsförväntningarna.

Vid en pressträff sade Henry Ohlsson att det hänt en del i penningpolitiken sedan rapporten publicerades i juni, bland annat har räntan sänkts två gånger.

"Min bedömning är att den oro vi hade då för ett halvår sedan är mindre i dag", sade han.

Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson skrev i en kommentar att Henry Ohlsson lär luta mot det duvaktiga lägret, men att direktionen nu är enig om att föra en expansiv penningpolitik och att utsikterna för eventuella okonventionella åtgärder inte ändras av att Henry Ohlsson tar plats i direktionen.

På valutamarknaden stärktes dollarn något mot både euron och yenen på fredagen. Mot euron gick dollarn till 1:226 från 1:228 på torsdagen och handlas därmed runt den starkaste nivån sedan augusti 2012.

Den svenska kronan försvagades 2 öre till 7:72 mot dollarn 1 öre till 9:47 mot euron.

Pariteten mellan den norska och den svenska kronan blev kortvarig, endast ett par timmar på tisdagen. Den norska kronan har sedan dess återhämtat sig rejält och vid svensk stängning på fredagen kostade en norsk krona 1:05 svenska.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?