Räntor och valutor: Åtgärder för att bromsa rubelns fall<br />

USA-börserna sjönk på måndagen och Asienbörserna står på rött under tisdagens handel.

Oljan sjunker igen, Kina-PMI visar dämpning och den ryska centralbanken chockhöjer räntan för att bromsa rubelförsvagningen.

USA-räntorna handlas på något lägre nivåer, med den tioåriga statsobligationen 1 punkt ned till 2,11 procent.

"Det handlar om flykt till kvalitet. Den ryska räntehöjningen har skapat volatilitet på de globala marknaderna och amerikanska statspapper gynnas av det", sade Wontark Doh på Samsung Asset Management till Bloomberg News.

WTI och Brent är ned cirka 0,5 procent på tisdagen med Brent på 60:70 dollar per fat.

HSBC:s preliminära inköpschefsindex för industrin i Kina sjönk till 49,5 i december från 50,0 föregående månad. Väntat var 49,8.

Qu Hongbin, chefekonom för Kina på HSBC, sade i en kommentar att PMI sjönk till sjumånaderslägsta. Den inhemska efterfrågan bromsade in betydligt och föll under 50-strecket för första gången sedan april. Prisindex föll också betydligt, vilket talar för ytterligare penningpolitiska lättnader.

Den ryska centralbanken höjde natten till tisdagen svensk tid styrräntan med 650 punkter till 17 procent, i ett försök att stötta rubeln och dämpa inflationsriskerna. Så sent som i förra veckan höjdes styrräntan med 100 punkter, men rubeln har fortsatt att falla, en rörelse som kraftigt tilltog på måndagen med ett fall på över 10 procent mot dollarn.

Centralbanken ska även tillhandahålla mer utländsk valuta till ryska banker.

Terminshandeln i Asien har indikerat rubelförstärkning ned till 62-nivån från över 64 mot dollarn på måndagen.

Analytiker anser att en stabilisering i oljepriset krävs för att rubeln ska hitta en botten, men att åtgärden ändå var riktig givet det akuta läget.

"Även om en sådan drastisk åtstramning kommer att skapa mer smärta för ekonomin, så har vi under en tid argumenterat för att det inte handlar om att undvika recession, utan en fullskalig finansiell oro orsakad av ett brant fall i rubeln", sade Pjotr Matys på Rabobank till Bloomberg News.

Även andra tillväxtmarknader har drabbats av förnyad oro. Bland annat är indonesiska rupiah under tryck, och föll på måndagen till 12.938 mot dollarn. På tisdagen har den stärkts något till 12.727 efter att centralbanken uppges ha varit inne och intervenerat.

Fokus ligger annars på Federal Reserves FOMC-möte, med besked på onsdagen. Frågan är i vilken omfattning Fed kommer att ändra sitt uttalande, om frasen "betydande tid" innan en första räntehöjning kommer att tas bort, och hur marknaden tar emot ett sådant eventuellt budskap om ändrad tidshorisont. En allmänt hållen förväntning har varit att Fed ska inleda höjningarna i mitten av 2015.

På valutamarknaden har yenen stärkts till 117:45 mot dollarn, medan euron stärkts något till 1:245.

"Yenen köps i en handel av 'risk av'. Det är osäkert hur långt denna oljerörelse kommer att gå så korrektionen kan fortsätta en tid till", sade Yujiro Goto på Nomura till Bloomberg News.

Australiendollarn tappade något efter Kina-PMI och protokollet från centralbankens senaste policymöte, som i viss mån diskuterade marknadens antagande om fler lättnader.

Den svenska kronan försvagades på måndagen, inför

Riksbankens räntebesked och penningpolitiska uppföljning klockan 9.30 på tisdagen.

Enligt SME Direkts enkät väntas Riksbanken avvakta med eventuella extraordinära lättnader, men prognosen för inflationen kan sänkas och Riksbanken senarelägga den första höjningen. I oktober pekade räntebanan mot en första höjning i mitten av 2016.

JP Morgan skriver i ett marknadsbrev att inflationsutfallen sedan oktobermötet kommit in i linje med Riksbankens prognos, men att nedgången i oljepriset ändå gör att de kan behöva revidera ned sin inflationsprognos, kanske med två tiondelar för början av 2015.

Det är oklart i vilken utsträckning som detta kommer att påverka Riksbanken. Vice riksbankschef Per Jansson har tidigare sagt att nedgången i oljepriset endast bör ha en tillfällig effekt, men sedan dess har oljepriset fortsatt ned vilket kan ge andrahandseffekter på inflationen. Att inflationsförväntningarna (TNS/Prospera) fortsatte ned kommer också att ge ytterligare tryck på Riksbanken.

JP Morgan tror att ECB kommer att börja köpa statsobligationer i januari och behålla sin "avsikt" att få upp balansräkningen till 3.000 miljarder euro. Hur Riksbanken kommer att uppfatta ECB:s retorik är oklart.

BNP tredje kvartalet var bättre än vad Riksbanken väntat sig, även om handelnettot fortsatte att tynga och takten i hushållens konsumtion avtog. Detaljhandeln tilltog dock i oktober och barometrar pekar på en ökad aktivitet fjärde kvartalet, vilket Riksbanken bör se som lugnande.

"Sammantaget tror vi att den dominerande frågan för Riksbanken återigen kommer att vara inflationen. Den senaste nedgången i oljepriset kommer att utlösa en nedrevidering i inflationsprognosen. Tillsammans med lägre marknadsräntor i euroområdet och Norge så kan denna faktor få Riksbanken att senarelägga timingen i den första räntehöjningen", skriver JP Morgan.

Nykredit tror att sannolikheten är hög att Riksbanken inom kort tvingas sänka reporäntan till negativa nivåer. Det signalerades dock inte vid det förra penningpolitiska mötet.

"Vi tycker därför det är rimligt att, denna vecka, lämna reporäntan oförändrad men samtidigt, via räntebanan, signalera en betydande sannolikhet för en sänkning i februari. För att uppnå penningpolitisk stimulans redan vid detta möte bör räntebanan sänkas även längre ut och höjningar således skjutas på framtiden", skriver Nykredit i ett marknadsbrev.

På tisdagens agenda står även preliminära industri-PMI från euroområdet, tyska ZEW-index och bostadsbyggande i USA.

 

tisdag 6.45 (måndag kl 16.15)
USD/SEK 7:6259 (7:6130) EUR/USD 1:2453 (1:2429)
EUR/SEK 9:4974 (9:4633) USD/JPY 117:45 (118:58)
Jp obl 2 0,01 (0,01) Jp obl 10 0,37 (0,38)
Ty obl 2 -0,05 (-0,04) Ty obl 10 0,62 (0,64)
US obl 2 0,57 (0,58) US obl 10 2,11 (2,12


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?