1515

Räntor och valutor: <br />Valutaraset stannar av<br />

Tisdagen var lugnare vad gäller tillväxtländernas valutor, men ett bättre risksentiment fick sig en törn av svaga orderdata i USA på eftermiddagen.

Orderingången på varaktiga varor sjönk 4,3 procent i december från månaden före, väntat var +1,8 procent, samtidigt som novemberutfallet reviderades ned till +2,6 procent (+3,5).

Nedgången var bred men drevs av volatila kategorier som flyg och försvar. Order på kapitalvaror exklusive försvar och flygindustrin, "kärnorder", sjönk 1,3 procent, väntat var +0,3 procent. Månaden före steg denna post 2,6 procent (+4,5).

RDQ Economics skrev i en kommentar att rapporten åter går stick i stäv med andra indikatorer som ISM (industri-PMI) och industriproduktionen.

Orderingången var svag med nedgångar i en rad industrier som metaller, datorer, flyg och fordon. I kontrast steg orderkomponenten i ISM i december till den högsta nivån sedan april 2010. Realistiskt sett kan inte dessa två serier förenas.

"Vi måste erkänna att denna rapport bidrar till osäkerhet om tillståndet i en viktig sektor i ekonomin men vi lutar åt ISM och tror att tillverkningsindustrin går bättre än vad orderdatan indikerar", skrev RDQ Economics.

De noterade det som positivt att leveranserna av kärnkapitalvaror (som ingår i BNP) steg 6,5 procent i beräknad årstakt fjärde kvartalet, den snabbaste ökningen sedan första kvartalet 2012.

Annan data visade att S&P/Case-Shillers husprisindex steg något mindre än väntat i november, medan hushållens konfidensindikator steg till 80,7 från 77,5, mer än väntade 78,0. Framförallt nulägesbedömningen stärktes, liksom synen på arbetsmarknaden generellt.

USA-räntorna som stigit successivt under dagen, sjönk tillbaka efter orderdatan, och vid svensk stängning handlades den tioåriga statsobligationen på 2,76 procent, 3 punkter upp från måndag samma tid.

Tyska räntor sjönk svagt i korta löptider men steg 1 punkt i långa änden, medan spanska och italienska räntor var 4-7 punkter ned överlag.

"Centralbanker i tillväxtländerna agerar och det kan lätta på bördan i viss utsträckning. Vi har kvar vår uppfattning att den globala ekonomin kommer att förbättras något i år, och vi skulle övervikta Spanien och Italien", sade Marius Daheim på Bayerische Landesbank till Bloomberg News.

Fallet i EM-valutor (Emerging Markets) stannade upp och vände på måndagen, i samband med att Turkiets centralbank meddelat att de ska ha ett extrainsatt möte med besked klockan 23.00 svensk tid på tisdagen, där det enligt bedömare kan bli aktuellt att höja räntan på overnightlån.

Centralbankschef Erdem Basci sade att de kommer att behandla alla nödvändiga steg för att säkra prisstabilitet, men kapitalkontroller är inte aktuellt.

Den turkiska liran stärktes till 2:264 mot dollarn på tisdagen, en förstärkning med drygt 5 procent jämfört med bottennivån på måndagen. Sydafrikanska rand och indiska rupier har också stärkts, det senare efter en oväntad räntehöjning från den indiska centralbanken, RBI.

Danske Bank noterade att den främsta "triggern" för avsäljningen av EM-valutor har varit oro för tillväxten i Kina, men att även lokala faktorer bidragit. De som drabbats värst är länder med stora externa obalanser (Turkiet, Sydafrika), råvaruexporterande länder (Brasilien, Ryssland) och länder med växande inhemsk politisk osäkerhet (Ukraina, Turkiet).

"Argentina är ett annat fall. Medan peson har försvagats dramatiskt så är det inte samma story som de flesta andra EM-valutor som drabbats av avsäljning. I Argentinas fall är det relaterat till en betydande inflationistisk penningpolitik och en de facto monetarisering av den offentliga skulden", skrev Danske Bank.

På valutamarknaden i övrigt stärktes dollarn initialt men tappade efter orderdatan, till 1:367 mot euron och 102:90 mot yenen, ändå relativt nära nivåerna vid måndagens svenska stängning.

Pundet gick i stort sidledes. Det första estimatet för BNP fjärde kvartalet visade en ökning med 0,7 procent från föregående kvartal, i linje med prognos.

Den svenska kronan tappade sammantaget marginellt mot euro och dollar, medan räntorna steg svagt i längre löptider.

Detaljhandelns försäljning ökade 1,8 procent i årstakt december, lägre än väntade 3,4 procent i SME Direkts enkät och ned från +4,3 procent i november. Dagligvaruhandeln sjönk något medan sällanköpsvaruhandeln steg.

HUI noterade att trenden under hösten fortsatte även i december, att hushållen prioriterar möbler och heminredning. Dagligvaruhandelns svaga utveckling förklaras till viss del av arbetstagarjulen då många hushåll reste utomlands.

Helåret 2013 landade på +1,9 procent för den totala detaljhandeln, i nivå med 2012. Utsikterna för 2014 är däremot bättre.

"Ett fortsatt stärkt konsumentförtroende, valår, löneökningar och en låg ränta ger goda förutsättningar för detaljhandeln", skrev HUI.

Analytiker hade väntat sig en rekyl efter två starka månader, även om denna blev lite större än väntat, men ser ändå liksom HUI ljust på framtiden.

"Trenden i detaljhandelsförsäljningen förblir positiv och vi ser inga skäl till oro. De månatliga utfallen är skakiga och fram till december har försäljningen ökat under fyra månader i rad. Under fjärde kvartalet ökade detaljhandeln 0,8 procent q/q och mer än 3 procent y/y", skrev Nordea i en kommentar.

Handelsbalansen visade ett överskott på 1,4 miljarder kronor i december, väntat var +2,3 miljarder kronor.

Exportvärdet steg 5 procent jämfört med samma månad 2012, medan importvärdet steg 4 procent, med en mer arbetsdag i december 2013.

"Uppgången i exporten i december ger gott hopp att den fortsatta globala konjunkturåterhämtningen äntligen börjar synas i faktisk data och inte bara i enkätundersökningar. Även industriproduktionen kom ju in starkt i den senaste mätningen", skrev Nykredit i en kommentar.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?