ANNONS:
Till Di.se
ONSDAG 22 NOV Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD
Start Nyheter

Blytunga experter: Återinför fastighetsskatten

  • Lars Calmfors, professor i nationalekonomi och Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, ingår i panelen. Foto: Håkan E Bengtsson / Bilduppdraget
Sverige behöver en skattereform. Det anser en blytung panel som står enad bakom två kontroversiella förslag: Återinför fastighetsskatten och höj matmomsen.

De bästa skatterna är de man inte kan fly, konstaterar nationalekonomiprofessor Lars Calmfors. Men svenska folket är dessvärre inte inne på samma spår, konstaterar han.

”Det är svårt att förklara för de flesta människor att de ska blir glada över höjd matmoms och en återinförd fastighetsbeskattning för att uttrycka sig milt”, säger han.

”Folk tycker instinktivt illa om skatter på saker som det är svårt att undvika”, fortsätter Lars Calmfors.

Åsa Hansson, som är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och erfaren skatteutredare, kallar en enhetlig momssats med en högre moms på mat för en ”nobrainer”. Med andra ord ett av de mer självklara inslagen i en skattereform.

”Det är inte så att vi är undernärda och äter för lite”, säger hon.

En annan självklar del i en skattereform är att återinföra fastighetsskatten, anser gruppen.

”Den våldsamma sänkningen av fastighetsbeskattningen som genomfördes 2006 förstörde systemet på ett mycket olyckligt sätt”, säger Sven-Olof Lodin, professor i finansrätt.

Att det är en impopulär reform fick han känna på det egna skinnet när han publicerade en debattartikel i ämnet.

”Inom tre timmar var det 300 kommentarer av vilka fyra var positiva och 50 var mordhot”, säger han.

Men det finns också risker med att återinföra fastighetsskatten. Peter Melz som är professor i finansrätt vid Stockholms universitet är bekymrad över att en återinförd fastighetsskatt kan utlösa ett prisfall.

”Det är betydligt obehagligare att sitta med en bostad man köpt för 8 miljoner än för 2 miljoner. Fallhöjden är privatekonomiskt mycket mer förödande än tidigare”, säger han.

Olika skatter på kapital är ett annat problem, enligt gruppen. Medan räntor och utdelningar i noterade aktier beskattas med 30 procent betalar man bara cirka 10 procent som ägare till en kapitalförsäkring eller ett investeringssparkonto. Hos styrelseproffset Erik Åsbrink, som var finansminister mellan 1996 och 1999, väcker framförallt 3:12-reglerna ont blod. 

”Det har blivit en stimulans till skatteundandragande. Vi har ett skattefrälse som betalar 20 procent i skatt. Skattesystemets legitimitet undermineras”, säger han och kallar regelverket för ”en tidsinställd bomb”.

Kjell-Olof Feldt, som hade Anders Borgs jobb mellan 1983 och 1990, anser att en förutsättning för en skattereform bör vara är att skatteuttaget ska öka och inte minska. Och han får inte mothugg vare sig av panelen eller av den direktörs- och kostymtäta åhörarskaran på Ingenjörsvetenskapsakademien i Stockholm.

”Jag tror inte att det nuvarande skatteuttaget kommer att hålla stången inför de krav på ökade offentliga insatser som finns på en rad områden”, säger han och pekar på järnväg, skola, köer i vården och krav på högre a-kassa, sjukförsäkring och pensioner.

”Börjar man inte med att erkänna att skatterna inte räcker till så kommer man inte långt”, säger han vidare.

Tyck till