1515

Räntor och valutor: Dollarn sjunker <br />

Amerikanska räntor sjönk och dollarn försvagades på fredagen efter en klart svagare arbetsmarknadsrapport än väntat för december.

På morgonen steg svenska korträntor och kronan stärktes efter ett betydligt starkare utfall än väntat för industriproduktionen i november, men räntorna vände ned efter USA-statistiken.

Vid svensk stängning var den amerikanska tioårsräntan ned 11 punkter till 2,88 procent, från svensk stängning dagen före, medan dollarn hade försvagats från 104:90 till 104:07 mot yenen och från 1:359 till 1:368 mot euron.

Antalet sysselsatta utanför jordbrukssektorn i USA ökade med 74.000 personer i december, den minsta ökningen sedan i januari 2011, medan arbetslösheten sjönk till 6,7 procent, från 7,0 procent månaden före. Arbetslösheten inte varit nere på denna nivå sedan i oktober 2008, men nedgången i december berodde främst på att fler människor lämnade arbetskraften.

Andelen av befolkningen som ingår i arbetskraften sjönk till 62,8 procent, från 63,0 procent föregående månad.

Analytiker räknade med att sysselsättningen skulle ha stigit med 197.000 personer jämfört med månaden före, och att arbetslösheten skulle uppgå till 7,0 procent, enligt Bloomberg News prognosgenomsnitt.

Nettorevideringen för de två föregående månaderna var +38.000. I november steg sysselsättningen med reviderade 241.000 (+203.000) och i oktober med reviderade +200.000 (+200.000).

Sysselsättningen i den privata sektorn ökade med 87.000 personer i december, väntat var +197.000.

RDQ Economics skrev i ett kundbrev att de ser utfallet som ett resultat av det dåliga vädret eftersom sysselsättningen inom byggsektorn minskade med 16.000 och hushållsundersökningen visade att 273.000 personer inte kunde ta sig till jobbet på grund av dåligt väder.

"Därför räknar vi med en stunds tillbaka i sysselsättningen när vädret återgår till ett mer säsongsmässigt normalt mönster", skrev RDQ Economics och tillade att de fortsatt räknar med att Federal Reserve minskar takten i sina obligationsköp med ytterligare 10 miljarder dollar vid nästa möte.

Joseph Lavorgna och Carl Riccadonna, Deutsche Bank i New York, hänvisade också till vädret och att det därför var viktigt att fokusera på de bredare trenderna i tremånaderssnittet, som låg på "fortsatt hälsosamma" 172.000 personer.

"Mot en bakgrund av starkare ekonomisk data, som fått prognosmakare (inklusive oss själva) att justera upp sina BNP-prognoser, verkar sysselsättningsrapporten vara en anomali och oförenlig med den rådande tonen i makroekonomisk data. Som ett resultat av detta tror vi inte att december månads jobbrapport kommer att påverka Feds tapering-process, så FOMC kommer sannolikt att välja en ytterligare neddragning med 10 miljarder dollar i takten för tillgångsköpen vid mötet den 28-29 januari", skrev Deutsche Bank-ekonomerna i ett kundbrev.

Den svenska tvåårsräntan stängde 1 punkt ned till 1,03 procent och den tioåriga 5 punkter lägre till 2,41 procent, medan den tyska tioåringen var ned 6 punkter till 1,85 procent.

SCB-statistiken visade att industriproduktionen ökade med 5,7 procent i november, jämfört med oktober, och med 3,5 procent jämfört med ett år tidigare. Väntat var +0,8 respektive -1,9 procent, enligt SME Direkts enkät.

Nordeas Andreas Wallström skrev i en kommentar att återhämtningen i tillverkningssektorn äntligen är här, men medgav samtidigt att vissa säsongmässiga faktorer spelade in i novemberstatistiken. Bland annat kom petroleumindustrin igång efter ett stopp månaden före och dessutom kan den mycket kraftiga uppgången i produktionen av datorer och elektronik (+57 procent m/m) naturligtvis vända de kommande månaderna.

Anna Råman på Nykredit konstaterade att det var första gången sedan augusti 2012 som årsutvecklingen för industriproduktionen var positiv. Men trots den kraftiga uppgången i november tyckte hon att det är för tidigt att prata om ett trendbrott.

"De senaste månaderna har visat mycket svaga tal och det är därför rimligt med en korrektion. Statistiken är dessutom mycket volatil. Ändå kan den tolkas som ett positivt tecken. Produktionskomponenterna i olika företagsundersökningar tyder på en markant förbättring av industriproduktionen och det är därför rimligt att trenden håller på att vända", skrev hon i ett kundbrev.

Anders Brunstedt på Handelsbanken såg det som en positiv detalj att kapitalvaror till största del låg bakom uppgången i industriproduktionen och tyckte detta bådar gott för framtiden.

"Vi räknar med att den svenska produktionen av kapitalvaror så småningom bör följa den tyska återhämtningen, enligt historiska mönster. Framöver bör barometerdata och orderdata vittna om detta. Även om industri-PMI innebar ett bakslag i december ser de övergripande utsikterna goda ut", enligt Anders Brunstedt.

Även industriorder visade plussiffror för november. Orderingången till industrin steg med 2,9 procent jämfört med månaden före, exportorder steg med 3,8 procent och hemmamarknaden med 1,5 procent.

Annan svensk statistik på morgonen visade att tjänsteproduktionen ökade med 0,9 procent i november jämfört med ett år tidigare.

Lite smolk i bägaren var dock uppgifter från Riksgälden som visade att underskottet i statens betalningar var större än väntat i december, 96,6 miljarder kronor. Riksgäldens prognos pekade mot ett underskott på 82,8 miljarder kronor.

Skillnaden mot prognos berodde främst på lägre skatteinkomster, högre nettoutlåning till myndigheter samt högre räntebetalningar.

Swedbanks Knut Hallberg tyckte att utfallet ökar osäkerheten kring 2014 års budgetutveckling där prognoserna från Riksgälden och ESV skiljer sig åt. En viktig anledning till prognosskillnaderna är synen på hur mycket företagsskatten kommer att inbringa i år, där ESV har en klart mer negativ syn än Riksgälden.

Norska kronan tappade mot euron efter statistik som visade att norsk KPI kom in lägre än väntat för december, med en inflationstakt på 2,0 procent, för både huvudsiffran och kärn-KPI. Förväntningarna på båda låg 2,3 procent. Främst var det lägre priser på matvaror och el som låg bakom den lägre inflationstakten.

Nordeas Norge-ekonomer gjorde bedömningen att avvikelsen på 0,3 procentenheter från Norges Bank, vars prognos också låg på 2,3 procent, är tillräcklig för att få en nedåteffekt på Norges Banks nästa ränteprognos.

Från Storbritannien kom däremot för ovanlighetens skull lite sämre statistik än väntat. Där var såväl industriproduktionen som produktionen inom tillverkningsindustrin oförändrad i november, istället för att öka med väntade 0,4 procent som analytiker räknat med enligt Bloomberg News enkät.

På valutamarknaden stärktes kronan med 7 öre mot dollarn till 6,50 och med 4 öre mot euron till 8,89.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?