1515

Räntor &amp; valutor: Kronan stärktes<br />

Europaräntorna visade små nettoförändringar i onsdagens handel, med en lätt dragning nedåt och lite större nedgångar för vissa av länderna i euroområdets periferi.

Den svenska tioårsräntan slutade 1 punkt upp till 1,99 procent, medan den tyska tioåringen var ned lika mycket till 1,60 procent, jämfört med vid svensk stängning dagen före.

En positiv nyhet på onsdagen var att industriproduktionen i euroområdet steg med 0,4 procent i april, jämfört med föregående månad, och sjönk med 0,6 procent jämfört med samma månad föregående år. Det var bättre än väntade 0,0 respektive -1,2 procent.

Statistik tidigare under morgonen visade att inflationstakten i Tyskland, Frankrike och Spanien låg nära förväntningarna. På torsdagen kommer KPI-utfallet för hela euroområdet i maj.

Världens finansmarknader fortsatte på onsdagen att fråga sig vilket stöd centralbankerna kommer att ge efter att Bank of Japan på tisdagen beslutade att inte utöka sina penningpolitiska stimulanser. Det råder en betydande osäkerhet om när Federal Reserve kommer att börja skala ned sina tillgångsköp och marknaderna väntar nu med spänning på om räntemötet nästa vecka kan ge ökad klarhet i frågan.

"Det är stor förvirring världen över för närvarande om vad centralbankspolicyn betyder för utsikterna för den globala ekonomin, vinster och värderingar. Fed kommer troligen att vara tvetydig om sitt nästa steg, troligen för att de inte är säkra. Detta kommer att göra att marknaderna är fortsatt volatila", sade Matthew Sherwood, chef för marknadsanalys vid Perpetual i Sydney, i en kommentar till Bloomberg News.

Här hemma visade TNS Prosperas stora kvartalsvisa undersökning på rätt stabilt låga inflationsförväntningar. På ett och två års sikt sjönk inflationsförväntningarna med marginella 0,1 procentenhet vardera, till 0,9 respektive 1,4 procent. De viktiga femårsförväntningarna låg kvar på 1,9 procent.

"Det är väldigt små förändringar mot den förra kvartalsmätningen, för små för att addera någon ny information. Frågan är i vilken utsträckning Riksbanken måste förhålla sig till det faktum att inflationsförväntningarna uppenbarligen ligger ganska långt under Riksbankens egen inflationsprognos och är marginellt under målet även på fem års sikt", sade Danske Banks chefsanalytiker Michael Boström till Nyhetsbyrån Direkt.

TNS Prosperas undersökning visade också på fortsatt låga löneförväntningar hos arbetsmarknadens parter. Lönerna väntas, precis som i den förra undersökningen, öka med 2,3 procent på ett års sikt, 2,5 procent på två års sikt och 2,7 procent på fem års sikt.

Riksbankschef Stefan Ingves sade i ett anförande att en lärdom från krisen är att prisstabilitet inte var tillräckligt för att också uppnå finansiell stabilitet. Därför bör penningpolitiken i större utsträckning än tidigare ta hänsyn till finansiella stabilitetsaspekter.

Han konstaterade att Sverige har en låg inflationstakt och ett relativt svagt resursutnyttjande, men samtidigt har kreditvolymen ökat relativt kraftigt under en lång period.

"I ett sådant läge kan en mer expansiv penningpolitik ge bättre måluppfyllelse för inflation och resursutnyttjande på kort sikt. Men en mer expansiv penningpolitik kan också öka risken för en finansiell kris och därmed väldigt dåliga utfall på längre sikt", sade han.

Enligt Stefan Ingves är styrräntan ett verktyg som kan användas för att "luta sig mot vinden", och därför bör det penningpolitiska ramverket utvecklas så att det i större utsträckning tar hänsyn till finansiell stabilitet. Han såg svårigheter med att mäta finansiell stabilitet, men påminde om att sådana svårigheter även finns vad gäller inflation och resursutnyttjande.

"Sammantaget anser jag alltså inte att den flexibla inflationsmålspolitiken som Riksbanken bedrivit sedan mitten av 1990-talet, med prisstabilitet som det överordnade målet, behöver ändras. Penningpolitiken bör dock i större utsträckning luta sig mot vinden och ta större hänsyn till finansiell stabilitet", sade Riksbankschefen.

Den absoluta botten i konjunkturen för teknikföretagen har nu passerats enligt Teknikföretagens konjunkturbarometer. Under andra kvartalet har orderna vänt från en minskning till ökade ordervolymer både på export och hemma.

Amerikanska marknadsräntor pekade svagt uppåt på onsdagen efter att ha sjunkit efter svensk stängning dagen före, med den tioåriga statsobligationen på 2,21 procent, 3 punkter lägre än vid samma tid dagen före.

På valutamarknaden försvagades dollarn något mot euron under eftermiddagen till 1:332 (1:329). Mot yenen försvagades dollarn till 95:99, från 96:79 på tisdagen. Handlare uppgav till Bloomberg News att yenförstärkningen på tisdagen kan ha varit något överdriven givet förväntningarna om ytterligare stimulanser från Bank of Japan.

Kronan stärktes 6 öre både mot euron till 8:69, och mot dollarn till 6:53 under dagen.

Pundet stärktes inledningsvis efter arbetsmarknadsdata som var bättre än väntat, men förstärkningen gröptes senare ur. Antalet arbetslösa i Storbritannien minskade med 8.600 personer i maj, väntat var -5.000, enligt Bloomberg News snittprognos. Samtidigt reviderades april-utfallet till -11.800 personer (-7.300). Löneökningarna var också större än väntat i maj, något som delvis kan förklaras med försenade bonusutbetalningar. Arbetslöshetsnivån kom in på väntade 4,5 procent.


Innehåll från FonditaAnnons

Succéfonden som hittar hållbara vinnare

Genom att investera i bolag vars produkter och tjänster minskar globala koldioxidutsläpp och bidrar till den gröna omställningen har fonden Fondita Sustainable Europe skördat stora framgångar. Under de senaste tre åren har den stigit med över 65 procent. Men enligt förvaltaren Marcus Björkstén har man bara skrapat på ytan på en trend som kommer hålla i sig under många år.

– Regeringar, myndigheter och bolag håller på att strama åt sina mål för att bli koldioxidneutrala och 'miljösmarta'. Den trenden kommer accelerera ytterligare under de kommande fem åren och innebära stora investeringar, säger Marcus och fortsätter:

– Bolag som är väl förberedda inför denna kraftiga våg av investeringar kommer sannolikt att åtnjuta en marknad med strukturell tillväxt.

Det är just denna tillväxt som Fondita Sustainable Europe försöker ta tillvara på. Genom att investera i bolag som har produkter eller tjänster som är en del av lösningen på klimat- och miljörelaterade hot, ska fonden långsiktigt avkasta bättre än marknaden. 

Koncentrerad portfölj av ”klimatkämpar”

Fonden förvaltas aktivt enligt Fonditas förvaltningsfilosofi som bland annat går ut på att identifiera bolag med unik marknadsposition, stark ledning och lönsamma och hållbara affärsmodeller. Varje innehav ska ha ett meningsfullt bidrag till avkastningen, varför portföljen är koncentrerad till ett trettiotal europeiska bolag, med tonvikt på Norden. 

Bland fondens toppositioner märks de danska vindkraftsbolagen Vestas Wind och Orstedt samt den norska solenergiproducenten Scatec. Men även mindre kända bolag som ligger tidigt i sin produktutveckling finns i portföljen. 

Till dessa hör det norska miljöteknikbolaget Aker Carbon Capture, det holländska vattenreningsbolaget Ekopak och den brittiska batteritillverkaren Ilika. 

– Vi har en mindre andel av portföljen i bolag som utvecklar innovativa lösningar för att bekämpa klimathotet, men som har en bit kvar att vandra vad gäller produktutveckling. Ilika är ett typexempel. Bolaget utvecklar så kallade 'fast-fast' batterier som är mindre än traditionella bilbatterier, laddas snabbare och är mindre brandfarliga. En sådan produkt skulle naturligtvis vara revolutionerande för elbilsmarknaden, säger Marcus. 

Hållbarhet i fokus

Med tanke på fondens inriktning är det naturligt att hållbarhet blir en central del när förvaltarna utvärderar bolag. Och enligt Björkstén är Fondita Sustainable Europe en av få fonder som placeras i den mest hållbara kategorin enligt EU:s nya taxonomi.  

– Vi tar hållbarhet på största allvar, inte minst då vi är övertygade om att bolag med stark hållbarhetsprofil också tenderar att överprestera på andra områden och därmed bli bra investeringar på längre sikt. 

– I fallet Fondita Sustainable Europe är miljö och samhällsansvar integrerat i affärsmodellerna hos de bolag vi investerar i. Därför placeras fonden också i den mest ambitiösa kategorin enligt EU:s taxonomi. Det är faktiskt väldigt få fonder som klarat av det trots att hållbarhet har varit på tapeten länge, avslutar förvaltaren.  

Läs mer här

Om Fondita Sustainable Europe

Fondita Sustainable Europe är en aktivt förvaltad fond som investerar i bolag vars produkter och tjänster möjliggör en minskning av globala koldioxidutsläpp och som bidrar till att naturresurser använd på ett mer effektivt sätt. Fonden har belönats med såväl det nordiska miljöcertifikatet Svanen som det österrikiska miljöcertifikatet Ecolable. Dessutom har den fått högsta betyg – fem stjärnor – av Morningstar. 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fondita och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?