1515

Räntor och valutor: Euron stärks<br />

Euron handlades upp till de högsta nivåerna mot kronan sedan mitten av december på måndagen efter att svenska industridata för april kommit in svagare än väntat. Svenska räntor sjönk samtidigt svagt i kortare löptider men steg marginellt i längre löptider.

Euron handlades till knappt 8,73 som högst mot kronan, jämfört med knappt 8,70 vid den svenska marknadens stängning på fredagen. Vid måndagens stängning noterades euron till drygt 8,71. Dollarn stärktes samtidigt knappt 2 öre, till 6,60, medan TCW-index steg till 118,09 (117,96).

Svenska tioårsräntan handlades oförändrat till 1,94 procent, medan räntegapet mot den tyska motsvarigheten minskade till 38 punkter (41).

Industriproduktionen sjönk 0,5 procent i april jämfört med i mars, och sjönk 0,8 procent jämfört med april 2012. Enligt SME Direkts prognosenkät väntade ekonomer -0,1 respektive +0,3 procent.

Den svenska produktionsstatistiken kom efter överraskande starka produktionsutfall i april från Tyskland i fredags och från Frankrike på måndagen; i Frankrike steg produktionen 2,2 procent i april vilket var långt över väntade +0,3 procent, i Tyskland steg produktionen 1,8 procent, att jämföra med förväntningar om oförändrad produktion jämfört med i mars.

Nordea-ekonomen Andreas Jonsson noterade i ett kundbrev att måndagens statistik tyder på att den svenska tillverkningsindustrin ännu kämpar med en svag extern efterfrågan. Men även om månadsutfallet för april var sämre än väntat är den generella bilden "inte så dålig".

"Trenden under de senaste månaderna är att produktionen i tillverkningsindustrin, liksom exporten, nu ökar igen... Indikatorerna tyder också på att det värsta är bakom oss och att vi kommer att få se en gradvis, men måttlig, uppgång härifrån", skrev Andreas Jonsson.

Tremånadersutvecklingen för industriproduktionen var också positiv för tredje månaden i rad i april, för tremånadersperioden till och med april ökade produktionen 0,7 procent jämfört med föregående tremånadersperiod.

Orderingången till den svenska industrin rasade med 10,3 procent i april jämfört med i mars, vilket inte var helt oväntat efter den kraftiga uppgången med 11,1 procent (uppreviderat från 10,5 procent) i mars. Det var knappast heller oväntat att sektorn "annan transportmedelsindustri" låg bakom nedåtrekylen med ett ras på 84,8 procent i april.

"Trots detta bakslag är återhämtningen i orderdata sedan början av året signifikant. Så även om den nuvarande ordersituationen är långt ifrån 'bra' sker det en klar förbättring - åtminstone jämfört med för ett till fyra kvartal sedan. Det är därför vi ser på svensk tillverkningsindustri med visst hopp", skrev Anders Brunstedt, ekonom på Handelsbanken, i ett kundbrev.

I Norge stärktes däremot kronan något efter statistik som visade att inflationen kom in högre än väntat för andra månaden i rad i maj. Den underliggande inflationen, KPI-JAE, sjönk visserligen till 1,4 procent i maj från 1,5 procent i april, men ekonomer hade väntat en nedgång till 1,1 procent enligt Bloomberg News enkät.

Kari Due-Andresen, ekonom på Handelsbanken Oslo, konstaterade i ett kundbrev att kärninflationstakten i maj var 0,6 procentenheter högre än vad Norges Bank räknade med i mars, vilket gör att en räntesänkning knappast ligger på bordet vid det penningpolitiska mötet nästa vecka. Faktorer som lägre räntor och svagare tillväxt utomlands, i kombination med svagare arbetsmarknad och utsikter för lägre löneutveckling i Norge talar dock, enligt Handelsbanken, för att Norges Bank ändå kan komma att sänka sin räntebana.

Norges Bank meddelar räntebesked och publicerar en ny penningpolitisk rapport den 20 juni.

På eftermiddagen meddelade Standard & Poor´s att de justerar upp utsikterna för USA:s kreditbetyg till stabila, från tidigare negativa, med hänvisning till att hänvisning till att de finanspolitiska riskerna har minskat, och sannolikheten för att betyget ska behöva justeras ned igen på kort sikt är mindre än en på tre.

S&P sänkte USA:s kreditbetyg från AAA till AA+ i augusti 2011, efter mycket besvärliga förhandlingar i USA:s kongress om att höja det federala skuldtaket.

S&P-beskedet bidrog till att dollarn stärktes något mot andra valutor, samtidigt steg amerikanska statspappersräntor ytterligare något när beskedet från S&P lockade investerare till mer riskfyllda placeringar. Vid den svenska marknadens stängning noterades tioårsräntan till 2,19 procent, 7 punkter högre än vid samma tid på fredagen.

I Japan reviderades BNP-utfallet för första kvartalet upp något till +1,0 procent från föregående kvartal, från preliminära +0,9 procent. Den inhemska efterfrågan drogs upp något, bland annat minskade kapitalinvesteringarna mindre än tidigare rapporterat, medan den offentliga efterfrågan drogs ned. Export och import var oreviderade.

Från Kina kom datautfall för maj. Industriproduktion och investeringar var något lägre än antagits medan detaljhandeln ökade som väntat. Exporten steg mindre än väntat i maj.

KPI-inflationen sjönk till 2,1 procent från 2,4 procent, efter att livsmedelsinflationen sjunkit.

Danske Bank skrev i ett marknadsbrev att statistiken indikerar att Kinas BNP-tillväxt förblir kvar under 8 procent och kan sannolikt bromsa in till 7,6 procent i årstakt andra kvartalet.

"Men datan antyder inte att den kinesiska ekonomin har gått in i en ny fas av allvarlig inbromsning. Vi tror därför att det är osannolikt att vi får se några lättnader från den kinesiska regeringen, även om en oväntad nedgång i inflationen i maj ger den kinesiska regeringen utrymme att agera vid behov", skrev Danske Bank.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?