1515

Räntor och valutor: <br />Dollarn starkare<br />

USA-räntorna sjönk något i den sena handeln på torsdagen, med den tioåriga statsobligationen 1 punkt ned till 1,63 procent. Asienbörserna är överlag upp på fredagen medan Tokyo har helgstängt.

JP Morgans globala industri-PMI sjönk med 0,6 enheter till 50,5 i april. Även om detta inte är så långt från den senaste toppen på 51,5 så är detta det svagaste utfallet sedan i december. PMI visade en nedgång i de flesta komponenter, inklusive produktion, order och sysselsättning.

"Nedgången i april kombinerat med annan information bekräftar att den globala tillväxten i industrin dämpas efter en stark uppgångsfas fram till november förra året. Den senaste nedgången kan vara brett baserad, även om den tycks centrerad till USA och tillväxtländer i Asien", skriver JP Morgan i en kommentar.

Fredagens fokus ligger på den amerikanska jobbrapporten för april. Enligt Bloomberg News enkät väntas sysselsättningen ha stigit med 140.000 personer efter oväntat svaga 88.000 i mars. I privat sektor väntas en ökning med 150.000 personer och arbetslösheten spås ha legat kvar på 7,6 procent.

"De flesta tror att det kommer att komma in i den svagare änden av konsensus. Marknaden är ganska nära sina högstanivåer och vi kommer att ha bra efterfrågan (på obligationer) tills vi får se nyheterna", sa Ray Remy på Daiwa Capital Markets till Bloomberg News.

ADP:s undersökning i privat sektor i veckan visade på att antalet sysselsatta steg med 119.000 i april, jämfört med en ökning om 131.000 i mars.

Federal Reserves policykommitté, Fomc, upprepade på onsdagen att de kommer att fortsätta köpa statspapper och bolånepapper och sätta in andra policyåtgärder vid behov, tills utsikterna för arbetsmarknaden har förbättrats "substantiellt" i ett sammanhang med prisstabilitet.

De tillade samtidigt att de är redo att "öka eller reducera takten i köpen för att bibehålla en lämplig policyackommodation efter hur utsikterna för arbetsmarknaden eller inflationen förändras".

Joseph Lavorgna på Deutsche Bank skriver i ett marknadsbrev att de bara spår en dämpad förbättring i jobbtillväxten i april jämfört med mars, med en ökning om 140.000, även om ADP-utfallet har väckt farhågor på nedsidan.

De flesta indikatorer har kommit in sämre än väntat den senaste månaden och data för april har också varit mjuka, med svaga utfall i ADP, Chicago PMI och ISM.

"Om vi får ytterligare ett utfall under +100.000 i antalet sysselsatta så kommer marknadspratet om behovet för Fed att öka sina månatliga kvantitativa lättnader att växa sig starkare", skriver Deutsche Bank, som samtidigt spår en oförändrad arbetslöshetsnivå på 7,6 procent.

För Fed att agera tror de att det skulle krävas en inbromsning i sysselsättningen till ungefär de nivåer som rådde då QE3 introducerades i september. Även om dagens rapport kommer att ha viktiga implikationer för finansmarknaderna så har Fed ytterligare en jobbrapport att tillgå innan nästa Fomc-möte den 18-19 juni. Fed hade inte dagens rapport vid veckans möte men har fått ett visst underlag från utvecklingen i tillverkningsindustrin.

Betydelsen av dagens utfall ska inte därmed inte överdrivas. Det är även av vikt vad som händer med kärninflationen och inflationsförväntningarna.

"Vid denna tidpunkt så tror vi inte att Fed kommer att öka sina månatliga tillgångsköp. Det är snarare mer troligt att en ekonomi som hankar sig fram får Fed att stanna kvar på sin nuvarande QE-kurs under längre tid, vilket innebär att tiden för när QE kan skalas ned skjuts längre fram i tiden", skriver Deutsche Bank.

På fredagen kommer också amerikanska industriorder i mars, med en väntad nedgång med 2,9 procent, samt ISM inköpschefsindex i tjänstesektorn, som väntas ha sjunkit till 54,0 från 54,4 föregående månad, allt enligt Bloomberg News prognosenkäter.

I Europa väntas EU-kommissionens vårprognos. I februari spådde EU-kommissionen att BNP i euroområdet skulle sjunka med 0,3 procent i år men öka med 1,4 procent nästa år.

På valutamarknaden visar euro/dollar små förändringar med handel runt 1,3080 efter att euron tappat rejält på torsdagen i spåren av ECB-beskeden, främst om ett "öppet sinne" för att införa negativa depositräntor. Dollarn har samtidigt stärkts något till 98,00 mot yenen.

"Data har blivit sämre på senare tid och det kan komma att visa sig i jobbrapporten. Om utfallet blir svagt så kommer dollarn att tappa lite och vi får se en viss nedgång i långa obligationsräntor", sa Richard Grace på Commonwealth Bank of Australia till Bloomberg News.


Innehåll från SkogsindustriernaAnnons

Minskat skogsbruk kan ge ökade utsläpp

Ökade fossila utsläpp – både på lång och kort sikt.

Resultaten av ett minskat skogsbruk i Sverige skulle kunna få stora konsekvenser.

Det framkommer av den nya rapporten ”The forest carbon debt illusion”.

Ny rapport: Utsläppen ökar om skogsbruket minskar 

I debatten om skogen hävdar bland andra EU:s Joint Research Center och Chatham House att skogsbruk leder till ökade koldioxidutsläpp på kort sikt. Det här grundar sig på ett synsätt där skogsnäring och skogsbruk ofta betraktas isolerade från resten av värdekedjan. 

Det räcker inte, menar Peter Holmgren, tidigare chef för FAO:s globala klimatarbete och idag rådgivare inom hållbar utveckling: 

– För att kunna dra korrekta slutsatser om vi får ökade eller minskade koldioxidutsläpp genom skogsnäringen måste vi se till helheten. Vi behöver jämföra scenarier som spänner från ett aktivt till ett inaktivt skogsbruk och så långt möjligt använda data från verkligheten, säger han. 

”Mängden koldioxid skulle öka”

I rapporten ”The forest carbon debt illusion”, har Peter Holmgren därför analyserat hur olika nivåer av skogsbruk i Sverige påverkar kolflöden och koldioxidkoncentrationen i atmosfären. 

– Slutsatsen är att mängden koldioxid skulle öka i atmosfären om vi minskar vårt skogsbruk. Det är inte så sensationellt sett i ett längre perspektiv, eftersom de flesta är överens om att en obrukad skog varken levererar virke till förnybara produkter eller klarar att behålla allt kol som lagras in. Men det viktiga är att det även gäller i det korta perspektivet. Minskar vi användningen av skog ökar användningen av fossilbaserade material och då ökar de totala utsläppen. En tillfälligt ökad kolinlagring i skogen klarar inte att kompensera för detta, säger Peter Holmgren. 

Skogen – en del av lösningen

Magnus Berg, chef för näringspolitik på Skogsindustrierna, menar att slutsatserna i rapporten är viktig för alla som vill se en omställning från fossilt till förnybart, för alla som vill agera för ett mer hållbart samhälle redan idag. 

– Rapporten visar svart på vitt att skogen är en stor och viktig del av lösningen, både idag och i framtiden. Jag hoppas nu att våra politiker vågar fatta tydliga och snabba beslut för en växande bioekonomi som också leder till mindre koldioxid i atmosfären.

Den svenska skogens klimatnytta kommer alltså från två håll. Dels från att skogen sedan lång tid, genom aktiv skötsel, växer allt bättre och lagrar in alltmer kol. Dels från de produkter som kommer ur skogsråvaran – plankor, brädor, papper, kartong och bioenergi från restprodukterna. Produkter av skogsråvara har gjort att Sverige i snabb takt kunnat minska sitt fossilberoende.

Behov av fler vetenskapliga studier

Ambitionen med rapporten har varit att bredda perspektivet, att lämna diskussionen om enskilda avverkningar och istället ta in hela effekten av ett aktivt skogsbruk och träbaserade produkter. 

– Peter Holmgrens analys pekar på behovet av fler vetenskapliga studier av skogssektorns klimatpåverkan, där man väger in hela värdekedjan, inklusive konsekvenser för samhället i stort. En del av dagens tongivande forskning behandlar skogen som en isolerad ö när den istället ska ses som en integrerad del i den förnybara, biobaserade ekonomin, säger Magnus Berg.

Ny rapport: Utsläppen ökar om skogsbruket minskar 

Mer från Skogsindustrierna

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Skogsindustrierna och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?