Annons

Räntor och valutor: Positiva signaler får kronan att klättra<br />

Tyska IFO-index, ansedd som den kanske tyngsta konjunkturindikatorn i Europa, steg mer än väntat i februari, vilket också Konjunkturinstitutets barometer gjorde här hemma.

Detta har gett näring åt en redan positiv riskaptit och oron för helgens italienska val är nedtonad. Räntespreadarna i euroområdet krymper samtidigt som Europabörserna stiger. På valutamarknaden är det mer avvaktande och euro/dollar handlas nära nivåerna från svensk stängning på torsdagen.

Kronan har stärkts ett par öre mot både dollarn och euron och svenska statsobligationsräntor stiger 2-3 punkter, mer än i Tyskland. Den tioåriga statsobligationsräntan är upp 3 punkter till 2,04 procent medan den tyska tioårsräntan stiger 1 punkt till 1,59 procent. Statsobligationsräntorna i Italien och Spanien sjunker ett par punkter i längre löptider men stiger någon punkt i den korta änden.

"IFO är goda nyheter. Fokus är också på det italienska valet. Det är lite av ett rally i spanska och italienska obligationer, vilket för mig signalerar att investerare har positionerat sig själva för olika scenrier och nu väntar på vad utfallet blir", sade Luca Cazzulani, senior valutastrateg vid Unicredit i Milano, till Bloomberg News.

Här hemma kom KI:s februaribarometer in starkare än väntat. Den sammanfattande barometerindikatorn, som mäter sentimentet hos både företag och hushåll, steg till 94,7 från 89,9 i januari. Väntat enligt SME Direkts enkät var en mer försiktig uppgång till 91,3.

Industrins konfidensindikator steg till -11 från -17, bättre än väntade -15. I näringslivet steg också konfidensindikatorn för de privata tjänstenäringarna medan byggsektorn och detaljhandeln var oförändrade.

Hushållens konfidensindikator (CCI) lyckades inte riktigt infria förväntningarna efter en kraftig uppgång förra månaden. CCI steg till -1,0 i februari från -2,9 i januari. Enligt SME Direkt väntades en uppgång till -0,7.

Roger Knudsen, barometeransvarig vid KI, säger till Nyhetsbyrån Direkt att barometern överlag var hygglig med ljusglimtar på många håll, även om läget i svensk ekonomi fortsatt är svagare än normalt.

"Det är inga glädjeskutt, men det ser rätt hyggligt ut. Det är spridda ljusglimtar, visserligen är det just glimtar, men det är ändå en entydig signal och det är det positiva", säger han.

Han pekar bland annat på att den för industrin så viktiga exportorderingången upphört att falla, och "kanske vänt upp lite". Samtidigt väntar sig industriföretagen en viss uppgång i produktionen framöver. Inom byggindustrin är orderingång och produktion på väg upp, ett första tecken på att byggkonjunkturen håller på att bottna, enligt KI.

Anna Råman, seniorekonom vid Nykredit i Köpenhamn, skriver i ett marknadsbrev att KI-barometern visade på en bred förbättring i sentimentet, även om nivåerna fortsatt indikerar att den ekonomiska aktiviteten är svagare än normalt.

"Sammantaget ger dagens KI-barometer ytterligare stöd åt vår övertygelse att även den svenska ekonomin har börjat vända efter förbättringen i den globala konjunkturcykeln de senaste månaderna. Den indikerar också en fortsatt stabilisering i den inhemska ekonomin eftersom förtroendet hos både tjänstesektorn och hushållen steg", skriver Anna Råman.

Även från Tyskland kom en positiv överraskning i form av IFO-index, som steg för fjärde månaden i rad till den högsta nivån på tio månader.

IFO-index över klimatet inom näringslivet i Tyskland steg till 107,4 i februari från 104,3 i januari, väntat en mer beskedlig uppgång till 104,9, enligt Bloomberg News prognosenkät. Index över förväntningarna om framtiden steg till 104,6 från 100,6 medan index över det aktuella läget steg till 110,2 från 108,1.

"Inget verkar kunna stoppa den tyska företagsoptimismen. Medan de flesta andra euroländer är fortsatt fast i recession och upptagna med strukturreformer och besparingar surfar tyska företag på en våg av optimism", sade Carsten Brzeski, seniorekonom vid ING i Bryssel, till Bloomberg News.

EU-kommissionen räknar i sin nya konjunkturprognos med att det tar längre tid än tidigare väntat för tillväxten att återvända till euroområdet. Kommissionen spår att BNP i euroområdet krymper 0,1 procent i år, jämfört med en väntad uppgång med 0,2 procent i den föregående prognosen i november. Mot slutet av året väntas den ekonomiska aktiviteten ta fart och för 2014 spås en tillväxt på 1,4 procent.

"Det nuvarande ekonomiska läget kan sammanfattas såhär: Vi har tråkiga hårda data från slutet av förra året, vissa uppmuntrande mjuka data nyligen och stigande förtroende bland investerare om framtiden", sade ekonomikommissionär Olli Rehn i ett uttalande.

Enligt prognosen kommer vidare Spanien, Cypern, Frankrike och Slovenien att grovt missa sina budgetmål för åren 2012-2014.

Definitiv tysk statistik på fredagsmorgonen bekräftade att BNP sjönk 0,6 procent mellan tredje och fjärde kvartalet, och steg 0,4 procent jämfört med fjärde kvartalet 2011.

Samtidigt visade uppdaterad statistik att Tyskland noterade ett budgetöverskott på motsvarande 0,2 procent av BNP 2012, upp från tidigare redovisade 0,1 procent. Det var första gången på fem år som den tyska budgeten visade överskott,

Klockan 12 ska ECB annonsera hur mycket bankerna avser att återbetala av den andra treåriga repofinansieringen, LTRO.

Efter svensk stängning deltar Fed-ledamöterna Jerome Powell och Eric Rosengren i en paneldebatt.

Amerikanska marknadsräntor stiger ett par punkter i det mer optimistiska klimatet och den tioåriga statsobligationsräntan är upp 2 punkter till 1,99 procent.

På valutamarknaden handlas euron ganska stabilt mot dollarn på nivåer just över 1:322. Även yenen visar rätt små förändringar mot dollarn.

Den svenska kronan handlas 2 öre starkare mot dollarn till 6:40 och 2 öre starkare mot euron till 8:46, jämfört med torsdagens stängning.

fredag kl 11.15 (torsdag kl 16.15)

===================================

USD/SEK 6:4026 (6:4202) Statsobl 2y 1,10 (1,08)

EUR/SEK 8:4576 (8:4809) Statsobl 10y 2,04 (2,01)

EUR/USD 1:3211 (1:3209) Räntegap/ty 45 (43)

US obl 10y 1,99 (1,97) Tysk obl 10y 1,59 (1,58)


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Telia CompanyAnnons

Digitalisera nu för att klara krisen – 5 tips

Större företag har accelererat sin digitalisering under pandemin och ökat sin produktivitet – medan mindre företag inte haft samma digitala utveckling.

Det visar en ny uppföljande undersökning till rapporten Telias digitala index.

Här är 5 tips till företag som snabbt vill komma ifatt digitalt.

Få tekniken att funka, prenumerera på en egen IT-avdelning 

Pandemin har slagit hårt mot många branscher och företag – och samtidigt fungerat som en katalysator för digitaliseringen.

– När företag ”tvingats” till distansarbete och nya affärsmodeller har många tagit stora steg framåt digitalt, säger Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia.

”Risk att stora företag springer ifrån”

Samtidigt är skillnaden tydlig mellan svenska företag. 75 procent av de stora företagen – mer än 50 anställda – har accelererat sin digitalisering under pandemin, jämfört med 21 procent av de minsta företagen. Det visar en uppföljande undersökning, som gjorts under våren, till ”Telias digitala index”.

De digitala klyftorna består och riskerar att öka, menar Daniel Stark:

– Risken är att de högdigitala springer ifrån nu när digitala lösningar är ännu viktigare för att klara sig i konkurrensen.

Ökad produktivitet under coronakrisen

Bland de högdigitala företagen svarar 41 procent att de ökat tillväxten och effektiviteten de senaste två åren – jämfört med 21 procent bland de lågdigitala, visar undersökningen.

Det är också de högdigitala som främst rapporterar om ökad produktivitet under pandemin.

Vad kan då lågdigitala företag lära av dem som kommit längre? Daniel Stark sammanfattar fem framgångsfaktorer:

1 Gör distansjobb möjligt

Prioritera digitala lösningar så att personalen kan jobba effektivt på distans. Det är viktigt både för affärerna och för att få nöjdare personal. Högdigitala företag lyckas i högre utsträckning behålla sin personal och locka nya talanger, visar Telias undersökning, och en nyckel är att personalen kan jobba flexibelt. 

2 Kreativa lösningar ger nöjda kunder

Coronakrisen har påskyndat innovativa digitala lösningar – från retailbutiken som bjuder in till videoshopping med en assistent till nya hämta hem-tjänster för restauranger. Den här sortens uppfinningsrikedom brukar skapa nya och lojala kunder! Fokusera också på hur ni möter kunderna digitalt. Det måste vara enkelt och smidigt att integrera med ditt företag: boka tid, få svar i chatten, beställa varan och så vidare.

3 Automatisera mera 

En kris kan vara ett bra tillfälle att se över arbetsflöden och rutiner. Genom att till exempel automatisera bokföring, fakturering, kvittoredovisning och annat kan ni frigöra tid och satsa mer på att bli konkurrenskraftiga. Att blicka framåt är nu avgörande för många företag som tvingats vara mycket ”här och nu” under krisen.

4 Mer träffsäkra erbjudanden

Allt fler företag samlar in data om sina kunder. Använd datan på ett systematiskt sätt med automatiserade verktyg som marketing automation och ad-words. På så sätt kan ni nå ut till era kunder med mer träffsäkra erbjudanden till en lägre kostnad.

5 Outsourca IT

Genom att outsourca driften och ansvaret för er IT blir ni av med teknikbekymmer som kan störa era arbetsflöden. IT-problem kan stjäla mycket resurser internt – tid som ni istället kan lägga på att digitalisera er verksamhet på ett smart sätt.

Telia erbjuder ”IT-avdelning som tjänst” som vänder sig till företag från 10 anställda.

– Tjänsten innebär att ett expertteam från Telia blir företagets IT-avdelning med support, övervakning av företagets IT-miljö och ansvar för säkerheten, förklarar Daniel Stark.

Den här typen av tjänster brukar vanligtvis rikta sig till större företag, påpekar Daniel.

– Företaget kan också samla sina IT- och kommunikationstjänster i Telias unika erbjudande. Traditionellt finns en uppdelning mellan IT och telekom där företagen behöver sätta sig in i olika komplexa lösningar. Det kan förenkla väsentligt att samla ihop alla teknikfrågor.

Upptäck fler fördelar med IT-avdelning som tjänst 

Fakta: IT-avdelning som en tjänst

• Innebär att Telia hanterar IT- och kommunikationstjänster för företaget. Vänder sig till företag från 10 anställda.

• Tjänsten är prenumerationsbaserad och erbjuder ett expertteam som gör en grundlig analys för att skräddarsy tjänsten utifrån verksamhetens behov. Därefter tar teamet ansvar för och har full koll på IT-miljön dygnet runt.

• Telia jobbar proaktivt genom löpande säkerhetskontroller så att eventuella fel kan åtgärdas innan de skapar problem. Dessutom gör Telia en grundlig undersökning en gång om året för att säkerställa att företagets IT-miljö är uppdaterad, säker och tillgänglig.

• I tjänsten ingår support och konsultation med syftet att hjälpa företaget att frigöra mer tid och skapa effektivare arbetssätt.

 

Mer från Telia Company

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telia Company och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?