ANNONS:
Till Di.se
SÖNDAG 19 NOV Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD

FRA hackar åt USA

  • Foto: Björn Larsson Ask/ TT

Svenska Försvarets radioanstalt (FRA) samarbetar aktivt med USA om att att hacka sig in i datorer. Samarbetet framgår av dokument som läckts av avslöjaren Edward Snowden, rapporterar SVT:s Uppdrag granskning (UG).

FRA:s förre chef har sagt i riksdagen att den svenska signalspaningstjänsten inte bedriver dataintrång och att det skulle vara olagligt.

FRA använder också sin amerikanska motsvarighet NSA:s mest kraftfulla övervakningssystem, som också omfattar svenskar, enligt programmet som sänds på onsdagskvällen.

UG har kommit över ett internt NSA-pm inför ett möte med FRA i april i år mellan spionorganens chefer. Viktigast för FRA är att bli uppdaterat om operation "Winterlight (Quantum project)". Det är oklart vad Winterlight är, men Quantum är känt. Det är ett kraftfullt system för dataintrång. Datorer kapas och information från dem samlas in och skickas vidare. Enligt Snowdens uppgifter har det använts bland annat mot den belgiska telekomoperatören Belgacom, med EU-institutioner som kunder. Intrånget utreds av polis.

I NSA:s pm framgår att man samarbetar om attacker med FRA och den brittiska motsvarigheten GCHQ: FRA har utfört "100 skott, varav fem framgångsrikt har omdirigerats till GCHQ:s server".

GCHQ är dock på väg att dra sig ur eftersom intrången kan strida mot brittisk lag. Men det gör inget, tycker amerikanerna: "Faktum är att NSA:s mål hela tiden har varit att överföra det här arbetet till ett bilateralt avtal med den svenska partnern".

Hackning är kontroversiellt. 2010 försäkrade dåvarande FRA-chefen Ingvar Åkesson riksdagens försvarsutskott att FRA inte bedrev dataintrång och att det i så fall skulle vara olagligt.

"Vi har tillstånd från Försvarsunderrättelsedomstolen för all den inhämtning vi bedriver", säger FRA:s talesman Fredrik Wallin i programmet.

FRA har även tillgång till NSA:s mest omfattande övervakningssystem, det ofantliga Xkeyscore, visar de läckta dokumenten. Det kan beskrivas som ett Google för spioner. Enligt NSA kommer Xkeyscore åt "nästan allt som en vanlig internetanvändare gör" i realtid och en tid bakåt: e-post, Facebook-inlägg, chattar, surfhistorik med mera.

"Med det här verktyget kan jag komma åt vem som helst i världen om jag bara har personens e-postadress", sade Snowden i en intervju.

FRA får bara spionera på utländska förhållanden, men Xkeyscore når också svenskar. I en läckt manual från NSA beskrivs hur det kan gå till: "I det här exemplet letar jag efter alla i Sverige som besöker ett visst extremistforum på webben".

Datorintrång kan jämföras med hur man "på den analoga tiden" tog sig in i kommunikationssystem och knäckte koder, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys. Men lagen släpar efter.

"Sverige får bara dela med sig av underrättelser som vi har insamlat för nationella behov och ska ha full koll över den information som lämnas ut till främmande makt. Men gemensamma operationer ryms inte inom lagstiftningen. Ju närmare den relationen är desto svårare blir det att upprätthålla lagstiftningens begränsning. Det är inget särskilt högt betyg åt den juridiska och politiska översynen av det svenska underrättelsesystemet", säger Agrell.

FRA kan inte kan kontrollera uppgifter från dataintrång som slussas till brittiska servrar, anser han.

"Det handlar inte om information som processas och granskas innan den går vidare till en främmande makt. Det är klart att så inte är fallet. Där börjar vi närma oss den punkt där det här måste prövas rättsligt."

Agrell frågar sig också om FRA genom Xkeyscore kan runda lagen och få underrättelser om svenska förhållanden från utländska partners.

"När man bedriver underrättelsearbete gemensamt i ett integrerat system framstår FRA-lagen som en ganska tunn och svajig ledstång att luta sig mot för att medborgarrätten ska vara tryggad."

Rolf Holmgren, ordförande i Siun, som är tillsynsmyndighet för FRA, säger att han inte kan uttala sig om de nya uppgifterna om FRA:s verksamhet.

"Det är djupt sekretessbelagd information och det kan jag inte kommentera. Det är ofta så med underrättelseverksamhet. Det är väldigt sällan man kan lämna några öppna uppgifter."

"Vilka metoder som FRA använder sig av för att komma åt material lägger sig inte domstolen i, eftersom det inte är avgörande för att avgöra integritetsintrånget", säger Runar Viksten, ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen, som måste godkänna all FRA:s spaning.

Viksten tycker inte att uppgifterna är anmärkningsvärda om det rör metoder för att inhämta information i fiberoptik.

"Men det är stor skillnad om det är att inhämta information eller om det handlar om att skada system, då är man ju inne på krigföring. Det är jag övertygad om att svenska myndigheter inte ägnar sig åt", säger han.

Domstolen är inte direkt inblandad i FRA:s så kallade partnersamverkan, även om den har information om det. Material som inhämtas via partners ska dock ligga inom ramen för de operativa uppdrag som domstolen har godkänt, enligt Viksten. En viktig princip är att samarbetet måste gynna svenska intressen.

Tyck till