Annons

Räntor och valutor: Euron tar stryk<br />

Euron försvagades markant och europeiska statspappersräntor sjönk i torsdagens handel efter data som ökade trycket om nya lättnader från ECB, och det dagen efter besked från Fed som tolkats som mindre mjuka än väntat.

Räntenedgången gröptes dock ur något i eftermiddagens handel efter indikationer om urstark industrikonjunktur i Chicago.

Statistik från Eurostat visade att arbetslösheten i euroområdet var 12,2 procent i september, oförändrat från uppreviderade 12,2 även i augusti. Tidigare rapporterades 12,0 procents arbetslöshet i augusti, och det var också analytikernas prognos om arbetslösheten i september. Bland enskilda euroländer har arbetslösheten reviderats upp med 0,2-0,4 procentenheter i Grekland (för juli) samt för Spanien och Italien.

Samtidigt kom preliminära data som visade att KPI-inflationstakten i euroområdet sjönk till 0,7 procent i oktober, från 1,1 procent i september. Enligt Bloomberg News enkät väntades en oförändrad inflationstakt. Kraftigt lägre energipriser förklarar en del av nedgången i inflationstakten, men även kärninflationstakten, som exkluderar energi, livsmedel, alkohol och tobak, sjönk oväntat, till 0,8 procent från 1,0 procent (väntat 1,0 procent).

Överraskande låg preliminär KPI-data för oktober från Tysklands på onsdagen gav dock en vink om att utfallet även för hela euroområdet kunde vara lägre än väntat, och ekonomerna i Bloomberg news enkät hade sannolikt inte hunnit ändra sina prognoser efter detta.

Preliminärdata på torsdagen visade att inflationstakten sjönk kraftigt i oktober även i Italien.

Arbetslösheten i euroområdet ligger därmed på en rekordhög nivå medan inflationen, åtminstone preliminärt, var den lägsta sedan november 2009. Datautfallen riktar fokus mot ECB:s policymöte nästa torsdag, det räcker kanske inte för att ändra förväntningarna om att ECB kommer att besluta om oförändrad policyhållning, men det bör påverka ECB-chefen Mario Draghis beskrivning av den aktuella utvecklingen.

Christoph Barraud, chefekonom vid Market Securities, skrev i ett kundbrev, som Bloomberg News citerade, att det är mycket troligt att ECB kommer att diskutera en räntesänkning vid nästa veckas möte, men banken kommer troligen att avvakta med beslut till i december då nya prognoser publiceras.

Enligt Christoph Barraud kommer ECB då att tvingas justera ned sina inflationsprognoser för 2014. Euron hade redan försvagats något mot dollarn på onsdagskvällen, efter kommentarer i samband med Federal Reserves räntebesked.

Christoph Weil, ekonom på Commerzbank, väljer dock att se positivt åtminstone på att inflationen var oväntat låg. Han konstaterar att vissa kan oroas för att marginalen till deflation börjar bli väl liten men anser själv att låg inflation är positivt eftersom det främst speglar det låga kostnadstrycket i krisländerna.

"Sjunkande priser i Spanien och Grekland bekräftar att företagen använder nedgången i enhetsarbetskostnaderna till att förbättra sin priskonkurrenskraft", skrev Christoph Weil i ett kundbrev.

EU-kommissionens tillfälliga taleskvinna, Chantal Hughes, sade vid en pressträff att även om inflationen är låg så är inflationsförväntningarna fast förankrade i linje med inflationsmålet.

Nedgången i inflationen drivs av tillfälliga faktorer, som utfasningen av tillfälliga skatter, och väntas därmed vara övergående. Kommissionen väntar sig därför inte att nedgången leder till deflation, sade hon till Nyhetsbyrån Direkt.

Euron började försvagas mot dollarn redan på onsdagskvällen efter att kommentarer från Fed, i samband med räntebeskedet, bedömts vara mindre mjuka än väntat.

Oväntat små förändringar i Feds beskrivning av den aktuella ekonomin i pressmeddelande efter räntebeskedet på onsdagskvällen gör att vissa ekonomer menar att Fed håller dörren öppne för en första neddragning av obligationsköpen vid nästa möte i december. Men för att det ska bli verklighet måste inkommande data verkligen övertyga ledamöterna om att återhämtningen är mera stabil, och det politiska systemet bör helst också ha signalerat att debaclet i oktober inte kommer att upprepas i början av nästa år.

Det amerikanska finansdepartementet meddelade vidare på onsdagskvällen att budgetunderskottet under budgetåret 2013, som avslutades i september, uppgick till 680 miljarder dollar jämfört med 1.090 miljarder dollar vid föregående budgetår. Det är den lägsta nivån sedan 2008. Högre skatteintäkter stod nu för cirka 80 procent av det minskade budgetunderskottet.

USA:s finansdepartement upprepade också sin kritik mot Kina i sin halvårsvisa rapport om valutamarknaden, även om de återigen avstår från att utpeka Kina som valutamanipulatör. Finansdepartementet kritiserar också länder i euroområdet med "stora och ihållande överskott" i bytesbalansen, som behöver "vidta åtgärder för att stärka den inhemska efterfrågan och minska sina överskott".

USA-statistik på torsdagen visade att antalet nyanmälda arbetslösa uppgick till 340.000 förra veckan, ner från 350.000 veckan före och nära väntade 338.000. Statistiken ska från och med nu vara rensad för de tidigare problemen med försenad datainsamling i Kalifornien.

PMI för Chicago signalerade en oväntat stark industrikonjunktur i oktober. Index steg oväntat till 65,9, från 55,7 i september (väntat 55,0), vilket var den högsta nivån sedan mars 2011. Massiva uppgångar i de viktiga delindexen för produktion, från 58,0 till 71,1, och nya order, från 58,9 till 74,3 (högsta sedan oktober 2004), samt orderboksindex, från 46,7 till 61,0, förklarar det mesta av uppgången, men även delindex för sysselsättning steg, från 53,2 till 57,7.

RDQ Economics konstaterade i en kommentar att det inte går att komma runt att uppgången i Chicago-PMI var "enorm", och att detaljerna var ännu bättre än huvudsiffran. Chicago PMI har rapporterats sedan 1967, och endast vid två tillfällen tidigare har index stigit med mer än tio enheter.

"Den stora bilden är att denna rapport bekräftar vår tes om ett uppsving för tillverkningsindustrin, och det finns inga tecken här på att den statliga nedstängningen har slagit mot affärsaktiviteten", skriver RDQ Economics, som dock endast gör en försiktig upprevidering av sin prognos inför fredagens nationella ISM-index för oktober, från 55,0 till 56,5.

Amerikanska statspappersräntor vände upp efter Fed-beskeden på onsdagskvällen, sjönk tillbaka något i Europahandeln för att därefter åter vända upp efter Chicago-PMI. Vid den svenska marknadens stängning noterades den amerikanska tioårsräntan till 2,56 procent, 8 punkter högre än vid samma tid på onsdagen.

Svenska statsobligationsräntor sjönk i förmiddagens handel men vände svagt upp på eftermiddagen. Tioårsräntan steg 2 punkter, till 2,28 procent, medan räntegapet mot den tyska motsvarigheten ökade till 59 punkter (56).

Euron stärktes knappt 1 öre mot kronan, till 8:79, medan dollarn stärktes 8 öre, till 6:46. TCW-index steg till 118,14 (117,63)

Industri-PMI i Japan steg till 54,2 i oktober, från 52,5 föregående månad. Det var den högsta noteringen för Japan-PMI sedan maj 2010.

"Oktober såg en förbättring av förhållandena i den japanska tillverkningsindustrin i den kraftigaste takten på över tre år, drivet av en uppgång i nya order. Data signalerade att den senaste expansionen främst var efterfrågedriven och uppenbarligen opåverkad av premiärministerns bekräftelse nyligen om en momshöjning i april", sade Claudia Tillbrooke på Markit, som sammanställer PMI, i en kommentar.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?