Annons

Räntor och valutor: Dollarn stärks mot euron<br />

Kronan är lite starkare medan svenska räntor knappt har rört sig efter Riksbankens väntade besked om att reporäntan lämnas oförändrad. Samtidigt har dollarn hämtat tillbaka en del av en tidigare försvagning mot euron.

Strax före lunch handlas den tyska tioåriga obligationsräntan 1 punkt ned till 1,77 procent, jämfört med svensk stängning dagen före, medan den svenska tioåringen är ned 1 punkt till 2,35 procent.

Riksbanken meddelade på förmiddagen att reporäntan lämnas oförändrad på 1,00 procent, vilket var vad samtliga 14 analytiker i SME Direkts enkät hade räknat med.

Samtidigt sänktes räntebanan på längre sikt ned något.

Liksom flera gånger tidigare reserverade sig Karolina Ekholm och Martin Flodén mot såväl räntebeslut och räntebana och vill sänka räntan till 0,75 procent.

Analytiker tolkar beskeden som något mjukare än väntat och det är nu en större sannolikhet att de skjuter upp den första höjningen till slutet av 2014. Den lägre räntebanan är i huvudsak en justering till omvärlden där USA är i centrum.

Knut Hallberg, analytiker vid Swedbank, säger till Nyhetsbyrån Direkt att Riksbankens besked till stor del var en anpassning till vad som har hänt i omvärlden, främst i USA. Både tapering-diskussionerna och problemen i de amerikanska budgetförhandlingarna har påverkat Riksbanken.

"Det var lite mjukare än i september och en viktig fatkor var den amerikanska utvecklingen. Det var lägre prognos på styrräntorna i omvärlden, det har påverkat en sänkning av räntebanan", säger han och pekar även på en svagare BNP-utveckling i Sverige som en av anledningarna bakom beskedet.

Nordeas Andreas Wallström noterar att även om hushållens skuldsättning fortsätter att vara en orosfaktor för majoriteten så verkar trycket ha dämpats något.

Hans kollega, chefanalytiker Torbjörn Isaksson, säger till Direkt att Riksbanken är "ännu mindre benägen att höja räntan än tidigare", vilket har gjort att Nordea justerat sin egen prognos om när Riksbanken kan komma med första höjningen, och skjuter på den från april till nästa höst.

Riksbankschef Stefan Ingves sade vid presskonferensen att den lägre räntebanan berodde på lite långsammare internationell tillväxt, men tonade ned förändringen och sade att ränteutsikterna i stort sett är desamma som i september.

Samtidigt som Riksbankens räntebesked publicerade SCB producentprissiffrorna för september månad. PPI steg 0,7 procent från augusti, och sjönk med 1,1 procent från ett år tidigare. Det var ett betydligt högre utfall än väntade +0,1 respektive -1,7 procent, enligt SME Direkts prognos bland analytiker.

En halvtimme efter det svenska räntebeskedet meddelade Norges Bank att den också låter sin styrränta ligga stilla, på 1,50 procent. De noterade att det finns tecken på en avmattning i norsk ekonomi och att inflationen i september var lägre än väntat. De konstaterade vidare att ränteuppgångarna i utlandet har dämpats något, att arbetslösheten i Norge varit rätt stabil och att kronan har varit svagare än väntat.

Enligt TDN Finans enkät räknade 12 av 13 tillfrågade ekonomerna med att Norges Bank skulle lämna styrräntan oförändrad till 1,50 procent, medan en trodde på en sänkning till 1,25 procent.

Kari Due-Andresen, Handelsbanken, skrev i en kommentar att uttalandet var mer balanserat än de räknat med. Framöver tror de dock att statistiken kommer att vara svagare och därför räknar de med en nedrevidering av räntebanan i december.

SEB:s bedömning är att utlåningsmarginalerna och norska kronans utveckling kommer att vara avgörande för takten i de kommande räntehöjningarna i Norge.

Vid sidan av räntebeskeden har förmiddagen dominerats av preliminära inköpschefsindex för oktober.

Först ut under natten var HSBC:s preliminära inköpschefsindex för Kinas industri, som steg mer än väntat, till den högsta nivån på sju månader.

Under förmiddagen har detta följts av indexen från Frankrike, Tyskland och eurozonen.

I Frankrike sjönk index oväntat för både industrin och tjänstesektorn och i Tyskland överträffade industri-PMI förväntningarna, medan tjänste-PMI var svagare än väntat.

I euroområdet kom indexet för såväl industrin som tjänster in svagare än väntat.

Danske Bank skriver i ett kundbrev att EMU-PMI har förbättrats avsevärt sedan i våras och även om vi inte fick någon positiv överraskning i dag så är indikatorerna fortfarande i linje med deras förväntningar.

Commerzbanks Christoph Weil pekar på att den lilla förbättringen i EMU-PMI för industrin i oktober enbart berodde på en tillfällig effekt i Tyskland.

"Detta verkar bekräfta att vår uppfattning om att det synbart bättre sentimentet sedan mitten på 2012 främst är ett uttryck för lättnad över att skuldkrisen har dämpats och inte bör ses som någon signal om en stark återhämtning snart", skriver Christoph Weil i ett kundbrev.

I dag, torsdag, inleds också ett tvådagars EU-toppmöte, med bland annat telekompaketet och bankunionen på agendan.

Amerikanska marknadsräntor är stabila i torsdagens europeiska förmiddagshandel.

I eftermiddag publiceras USA:s handelsbalans för augusti, där underskottet spås ha ökat något, till 39,4 miljarder dollar från 39,1 miljarder dollar i juli. Vidare kommer veckostatistik över nyanmälda arbetslösa, som väntas ha sjunkit till 340.000 från oväntat höga 358.000 förra veckan. Dessutom släpper Markit preliminär PMI för oktober, väntat en liten nedgång till 52,5 från 52,8 i september.

På valutamarknaden försvagades dollarn till sin lägsta nivå mot euron på två år, 1:382, men euron tappade därefter en del av denna förstärkning och handlas vid lunchtid strax under 1:38.

Dollarn uppges fortsatt pressas av förväntningar om att Federal Reserve kommer att dröja med att trappa ned sina penningpolitiska stimulanser, "tapering".

Dollarn är dock stabil mot yenen kring 97:4.

Kronan handlas knappt 2 öre starkare mot dollarn och ett halvt öre starkare mot euron, jämfört med svensk stängning på onsdagen.

Under natten kretsade mycket kring Kina, där penningmarknadsräntor fortsatt att stiga kraftigt i brist på att centralbanken PBOC tillfört ny likviditet till marknaden.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?