Annons

Räntor och valutor: Kronan stärks<br />

Svenska statsobligationsräntor vänder upp, främst i kortare löptider, på torsdagsförmiddagen efter att ha sjunkit i den inledande handeln. Kronan stärks samtidigt något mot euron.

Svaga franska konjunkturindikatorer på morgonen motverkades delvis senare av bättre signaler från Tyskland, och oväntat stark svensk arbetsmarknadsstatistik.

Enligt SCB sjönk den ojusterade svenska arbetslösheten till 7,4 procent i december, från 7,5 procent i november. Enligt säsongsrensad statistik sjönk arbetslösheten samtidigt till 7,8 procent från 8,1 procent.

SME Direkts prognosenkät pekade mot att den icke justerade arbetslösheten steg till 7,7 procent i december, medan den säsongsrensade statistiken väntas visa en oförändrad arbetslöshet på 8,1 procent.

Det förhållandevis positiva decemberutfallet kan antyda att den betydligt svagare novemberstatistiken var något av en avvikelse, och att decemberutfallet blev bättre än väntat bör knappast tolkas som någon trendvändning.

"Förbättringen i december står i kontrast till indikatorerna som målar en blek bild av arbetsmarknaden", skriver Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea i en kommentar.

Han noterar att statistiken är volatil, och givet trög produktion och svaga indikatorer räknar Nordea-ekonomerna med att arbetsmarknaden försämras framöver. Nordea håller också fast vid sin tidigare bedömning att Riksbanken kommer att sänka styrräntan i februari

Men för fjärde kvartalet som helhet blev ändå den säsongsjusterade arbetslösheten något lägre än i Riksbankens decemberprognos. Enligt Knut Hallberg, analytiker på Swedbank, landar utfallet för fjärde kvartalet på 7,85 procent, att jämföra med 7,89 procent i Riksbankens prognosbana.

Knut Hallberg överraskades samtidigt av att sysselsättningen steg 0,9 procent i årstakt i december, eller 41.000 personer. I november var ökningen endast 16.000 personer. Antalet personer i arbetskraften ökade samtidigt med 60.000 personer i årstakt i december, vilket förklarar att arbetslösheten (ojusterat) steg från 7,1 procent i december 2011 till 7,4 procent i december 2012.

Sven-Arne Svensson, chefekonom på Erik Penser Bank, noterar för sin del att statistiken nu visar att sysselsättningen ökade med 25.000 mellan 2011 och 2012. Det var väl över de 14.000 som han räknade med i den första prognosen för 2011, en prognos som då betraktades som betydligt mer optimistisk än konsensusprognosen.

Även Sven-Arne Svensson räknar dock med en viss försämring på den svenska arbetsmarknaden framöver.

"Dock inte lika stor som många befarar. Vi räknar med att arbetslösheten stiger från 7,7 procent 2012 till 8,1 procent 2013, för att därefter ligga kvar på den nivån 2014", skriver han i ett kundbrev.

Riksbanken räknade i december också med att arbetslösheten skulle stiga till 8,1 procent 2013, men de räknar med att arbetslösheten därefter sjunker till 7,6 procent 2014. Andra aktuella prognoser för 2014 ligger i intervallet 8,0 till 8,5 procent.

Skandias relativt nytillträdde chefekonom Heidi Elmér presenterade en konjunkturprognos på förmiddagen, där hon räknar med att Sveriges BNP stiger 1,2 procent i år och 3,0 procent 2014.

Hon skriver att fortsatt mycket lätt penningpolitik från världens centralbanker under 2013 gör att de "gröna skott" som nu syns i den globala konjunkturen får fotfäste, även om återhämtningen inte väntas bli synkroniserad.

För svensk del är bedömningen att aktiviteten i ekonomin är som svagast nu under vintern.

"Vi räknar med att tillväxten i Sverige bottnar till sommaren 2013 för att sedan gradvis förstärkas i takt med att den globala konjunkturen tar fart igen. Men trots att ljusare utsikter stundar längre fram kommer den svaga arbetsmarknaden vara både Riksbankens och regeringens största huvudvärk", skriver Heidi Elmér i rapporten.

Enligt Skandias prognos sänker Riksbanken styrräntan till 0,75 procent under det närmaste kvartalet, och att räntan därefter ligger oförändrad året ut.

Strax före svensk öppning visade siffror att Frankrikes inköpschefsindex för industrin oväntat sjönk till 42,9 i januari jämfört med 44,6 föregående månad. Väntat var en uppgång till 44,9, enligt Bloomberg News enkät. Även index för tjänstesektorn sjönk oväntat.

Det oväntat svaga utfallet satte tonen i den europeiska öppningshandeln, med sjunkande statspappersräntor och en markant försvagning i euron. Ett oväntat positivt utfall i motsvarande PMI-data från tyskland kunde bara delvis vända utvecklingen, trots att det preliminära PMI-utfallet för hela euroområdet därmed blev bättre än väntat.

Industri-PMI i Tyskland steg preliminärt till 48,8 i januari, från 46,0 i december (väntat 46,8), medan tjänste-PMI steg från 52,0 till 55,3 (väntat 52,0). Det bidrog till att industri-PMI för euroområdet steg till 47,5 preliminärt i januari, från 46,1 i december (väntat 46,6) medan tjänste-PMI steg till 48,3 från 47,8 (väntat 48,0).

Martin Enlund, valutastrateg på handelsbanken, noterar i ett kundbrev att utfallet för euroområdet överträffade förväntningarna, och det antyder att euroområdets BNP sjunker med 0,2 procent under första kvartalet jämfört med fjärde kvartalet - vilket skulle innebära ett dämpat recessionstryck.

Han bedömer vidare att utfallet för euro-PMI borde tala för att PMI-indikatorerna för Sverige också bör återhämta sig i januari, från tidigare mycket nedpressade nivåer, "vilket skulle indikera att det värsta ligger bakom oss".

I eftermiddag publiceras veckostatistiken över antalet nyanmälda arbetslösa, som väntas ha stigit till 355.000 förra veckan från 335.000 veckan före. När förra veckans oväntat låga siffra redovisades varnade myndigheten för att utfallet kunde ha påverkats av problem med säsongsjusteringen.

Dessutom släpps preliminärt inköpschefsindex från Markit för januari samt ledande indikatorer för december. Den förra väntas ha sjunkit till 53,0 i januari, från 54,0 i december, medan den senare väntas ha ökat med 0,4 procent i december.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?