1515

Räntor &amp; valutor: Kraftigt ned för spanska och italienska räntor<br />

Spreadarna i euroområdet minskade på tisdagen, i spåren av signaler från ECB-chefen Mario Draghi om att ECB kan köpa obligationer i periferin med upp till tre års löptid.

Spanska räntor sjönk 15-45 punkter och italienska 10-30 punkter, med störst rörelse i korta änden av avkastningskurvan. Tyska räntor steg 1-3 punkter.

"Det finns utrymme för ytterligare brantning i italienska och spanska (avkastnings-)kurvor men vi har ännu inte sett ECB bekänna färg och givet frågetecknen om vad som exakt kommer att komma ut från ECB-mötet så är det svårt att säga hur långt det kan gå", sade Brian Barry på Investec till Reuters.

Sedan den 26 juli, då ECB-chefen talade om att de ska göra "vad som krävs" för att rädda euron, har den tvååriga spanska statsobligationen sjunkit med mer än 300 punkter.

Enligt Jean-Paul Gauzes, ledamot i Europaparlamentet, ska ECB-chefen Mario Draghi vid en intern briefing på måndagen ha sagt att köp av obligationer med löptider upp till tre år inte skulle innebära monetär finansiering från centralbanken.

ECB lämnar räntebesked på torsdagen, där en knapp majoritet i Bloomberg News prognosenkät spår en räntesänkning med 25 punkter till 0,50 procent. Mer fokus ligger denna gång i vilken mån ECB känner sig redo att offentliggöra planerna på obligationsköp.

"Vi förväntar oss att ECB ska rapportera om framsteg vad gäller att bestämma detaljerna i det kommande programmet för tillgångsköp. Men centralbanken väntas däremot inte ge alla detaljer förrän efter beslutet från den tyska författningsdomstolen om finanspakten och ESM den 12 september", skrev Thomas Köbel på SEB i ett marknadsbrev.

ECB väntas åter framhålla att de agerar med villkor och bara inom sitt mandat. En fråga är om de uttryckligen kommer att begära mer strukturreformer i utbyte mot obligationsköp.

"De som hoppas att centralbanken kan börja köpa obligationer utan köp från stabilitetsfonderna (EFSF/ESM) kommer att bli besvikna", skrev SEB-ekonomen.

Draghi-kommentaren gav initialt stöd åt euron som stärktes från 1:257 vid svensk stängning på måndagen till 1:263 som högst mot dollarn, för att därefter åter tappa ned mot 1:258 på tisdagseftermiddagen.

"Det finns fortsatt tveksamhet på marknaden om hur mycket ECB verkligen kan annonsera, och därför utkämpar euron dessa rallyn. Exemplet med Draghi-storyn visar på utrymmet för rykten, så marknaden försöker att positionera sig inför torsdagen", sade Vassili Serebriakov på Wells Fargo till Bloomberg News.

SEB noterade att potentialen för ett fortsatt rally i euron finns där om Federal Reserve skulle gå vidare med ytterligare stimulanser.

"Men torsdagens ECB-presskonferens kommer också att visa på behovet att annonsera tidigare icke skådade monetära lättnader framöver och ytterligare expansion av balansräkningen, en situation som kan tynga euron på medellång sikt", skrev SEB i ett marknadsbrev.

Australiens centralbank, RBA, lämnade som väntat sin styrränta oförändrad på 3,50 procent på tisdagen. Australiendollarn stärktes på beskedet, men föll senare tillbaka. Centralbankschefen Glenn Stevens sade i ett uttalande att med en inflation i linje med målet och tillväxt nära trend, men med mer dämpade internationella utsikter än för ett par månader sedan, är den penningpolitiska hållningen fortsatt lämplig.

"Det är uppenbart att RBA är glada att stå kvar på sidlinjen vad gäller räntan. Beslutsfattarna verkar komfortabla med de inhemska ekonomiska förhållandena, men fortsätter att noga bevaka situationen globalt", sade Savanth Sebastian, ekonom vid Commonwealth Bank of Australia i Sydney, till Bloomberg News.

Veckan är centralbankstung och på torsdagen kommer förutom ECB även policybesked från Bank of England och Riksbanken.

"I Europa är den mest känsliga valutan den svenska kronan, som haft en mycket bra sommar men som togs ned till jorden av gårdagens Swedbank-PMI", skrev Kit Juckes på Societe Generale i ett marknadsbrev.

Audrey Childe-Freeman på BMO Capital Markets tror att även om en räntesänkning från Riksbanken på torsdag skulle överraska många, så skulle kronfallet ändå bli kortvarigt. Även om de inte sänker nu så finns det utrymme att dra ned räntebanan, men det ändrar inte den långsiktiga starka bilden för den svenska kronan.

"I G10-världen, särskilt då euroområdet, USA och Japan har långsiktiga strukturella problem, så har små dynamiska ekonomier som den svenska blivit mer attraktiva", sade Audrey Childe-Freeman till Reuters.

Svenska räntor stängde oförändrat till 1 punkt upp, medan kronan har stärkts 1 öre mot dollarn och 1 öre mot euron.

Nordea räknar i ny konjunkturprognos med en BNP-tillväxt på 1,2 procent i år och 1,8 procent 2013. I juni räknade Nordea med en BNP-tillväxt på 0,4 procent 2012 och 1,8 procent 2013.

"Tillväxten i svensk ekonomi blir långsamt bättre de närmaste åren. Med förstärkt kassa kan hushållen agera tillväxtmotor. För exportindustrin ljusnar läget framöver när efterfrågan successivt stärks i omvärlden samtidigt som kronan försvagas", skriver Nordea, som spår att kronan handlas på 7:48 mot dollarn och 8:60 mot euron i slutet av nästa år.

Nordea tror att låg inflation, hög arbetslöshet och risk för starkare krona får Riksbanken att sänka reporäntan senare i höst till 1,00 procent vid årsskiftet, men köpstarka hushåll och global återhämtning gör att Riksbanken höjer till 1,50 procent i slutet av 2013.

Almegas tjänsteindikator tyder på en fortsatt svag tillväxttakt i tjänstesektorn under tredje kvartalet. Chefekonom Lena Hagman anser att det är "alarmerande" att företagstjänster, den bransch som bidragit mest till Sveriges jobbtillväxt under de senaste åren, upphörde att bidra till ökningen av sysselsättningen under det andra kvartalet.

USA-räntorna öppnade högre efter måndagens helgstängda marknader, men sjönk efter lite svagare data än väntat. Vid svensk stängning handlades den tioåriga statsobligationen på 1,55 procent.

ISM:s inköpschefsindex för industrin sjönk till 49,6 i augusti från 49,8 föregående månad, under väntade 50,0. Det var tredje månaden i rad som index indikerar lägre aktivitet och den lägsta indexnivån sedan i juli 2009.

Index över sysselsättningen sjönk till 51,6 från 52,0, orderindex föll till 47,1 från 48,0 medan produktionsindex sjönk till 47,2 från 51,3.

Inköpschefsindex för industrin från Markit steg däremot till 51,5 från 51,4 föregående månad, vilket dock var lägre än det preliminära augusti-utfallet på 51,9.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?