1515

Räntor &amp; valutor: Stresstester stressar<br />

Den spanska budgeten på torsdagskvällen gav endast en kortvarig lättnad till marknaderna. På fredagen sjönk Europabörserna och handeln i spanska statsobligationer var volatil, om än med små nettoförändringar från torsdagen, inför stresstestet av de spanska bankerna, vilket offentliggörs klockan 18 på fredagskvällen.

Euron stärktes efter den spanska budgeten och oväntat hög inflation i euroområdet, en förstärkning som nästan helt gröptes ur under fredag eftermiddag. Kronan stärktes något öre mot dollarn och var mer eller mindre oförändrad mot euron.

Svenska marknadsräntor sjönk i kortare löptider punkter medan den tioåriga statsobligationsräntan handlades oförändrat till 1,48 procent. Den tyska tioårsräntan sjönk 1 punkt till 1,44 procent.

"På kvartalets sista dag är fokus fortsatt på situationen i Europa, som skapar nervositet", sade Peter Cardillo, chefmarknadsekonom vid Rockwell Global Capital i New York, till Bloomberg News.

På torsdagskvällen, efter marknadernas stängning, presenterade den spanska regeringen sin budget för 2013, som med fokus på sänkta utgifter snarare än höjda skatter initialt mottogs väl av marknaden. Flera bedömare menade dock att det är osäkert om Spanien verkligen kommer att målet att få ned budgetunderskottet till 6,3 procent av BNP i år och 4,5 procent 2013.

"Trycket på Spanien kan snabbt öka igen", skrev Nordeas analytiker Jens von Gerich i ett marknadsbrev och nämnde orosmoln som regionvalet i Katalonien och risken att Spaniens kreditbetyg sänks till skräpstatus.

Även i Frankrike presenterade regeringen sin budget för 2013, där fokus till skillnad från i Spanien ligger mer på höjda skatter. Totalt ska skatterna höjas med cirka 20 miljarder euro, med bland annat höjda företagsskatter och den omtalade höjningen av marginalskatten till 75 procent på inkomster över 1 miljon euro. Utgifterna ska samtidigt minskas med runt 10 miljarder euro.

Åtgärderna ska enligt den franske regeringen få ned budgetunderskottet till 3 procent av BNP nästa år från 4,5 procent av BNP i år, med antagandet att BNP växer 0,8 procent nästa år.

Liksom som för Spanien fanns från analytikerhåll viss skepsis om Frankrike kommer att nå sitt budgetmål och tillväxtantagandet för nästa år anses också ligga väl högt. På räntemarknaden syntes dock ingen oro utan franska marknadsräntor sjönk några punkter.

Inflationen i Euroområdet var högre än väntat i september, enligt Eurostats snabbestimat. Inflationen steg till 2,7 procent från 2,6 procent i augusti, medan analytikerna i Bloomberg News enkät hade räknat med en nedväxling till 2,4 procent.

Commerzbank skrev i ett marknadsbrev att inflationen bland annat lyftes av stigande oljepriser och en momshöjning i Spanien. Banken noterade att många menar att inflationen kommer att sjunka framöver, på grund av recessionen i euroområdet, men själva är de inte lika optimistiska.

"ECB kommer att fortsätta att ta hänsyn till problemet i de perifera länderna och bedriva en penningpolitik som är för slapp för euroområdet som helhet. Inflationen kommer troligen att stiga betydligt", skrev Commerzbank.

Den svenska detaljhandeln var en besvikelse i augusti. Jämfört med i juli sjönk försäljningen oväntat med 0,4 procent och från augusti 2011 steg försäljningen med 1,8 procent, klart under de 2,7 procent som analytikerna i Bloomberg News prognosenkät hade räknat med.

Reaktionerna på den oväntat svaga statistiken var dock måttliga och flera analytiker menade att fundamenta ser fortsatt bra ut för de svenska hushållen.

"Även om detaljhandelsförsäljningen har varit svag hittills i år är vi inte oroade över konsumtionstillväxten. Hushållens finansiella situation är robust och reala disponibla inkomster väntas visa solida ökningar både 2012 och 2013. Fundamenta ser därmed gynnsamma ut och vi räknar med en hygglig utveckling för hushållens konsumtion framöver", skrev Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson i en kommentar.

Amerikanska marknadsräntor visade små förändringar, tioårsräntan var ned 1 punkt till 1,62 procent jämfört med svensk stängning på torsdagen.

De privata inkomsterna i USA ökade 0,1 procent i augusti samtidigt som privatkonsumtionen steg 0,5 procent, vilket var väl i linje med Bloomberg News prognosenkät.

RDQ Economics påpekade att 0,4 procentenheter av ökning i konsumtionen berodde på stigande inflation, och att konsumtionen realt alltså bara ökade med 0,1 procent.

Chicago inköpschefsindex tog ett oväntat stort kliv nedåt i september, till 49,7 från 53,0 i augusti. Väntat enligt Bloomberg News enkät var en nedgång till 52,8.

Michigan-index över konsumentförtroendet för september steg till 78,3 i september från 74,3 i augusti, enligt definitiv statistik. Det var den högsta nivån på fyra månader. Preliminärt angavs en ännu större uppgång till 79,2.

Från Japan kom statistik som visade att industriproduktionen sjönk klart mer än väntat i augusti, men detaljhandeln, hushållens konsumtion och arbetslösheten i stället var överraskande starka.

På valutamarknaden stärktes euron efter Spaniens budget på torsdagskvällen och fick sedan ytterligare en viss skjuts uppåt av den oväntat höga inflationen i euroområdet till nivåer runt 1:295 som högst. En urgröpning skedde sedan under fredag eftermiddag och sammantaget stärktes euron marginellt till 1:288 från 1:287 vid torsdagens svenska stängning.

Den svenska kronan stärktes 1 öre mot dollarn till 6:54 och var i stort sett oförändrad till 8:43 mot euron.

Vice Riksbankschef Karolina Ekholm sade vid ett SCB-seminarium på fredagen att hon är skeptisk till tanken att den svenska kronan ska kunna bli en "trygg hamn", likt schweizerfrancen.

"Svensk ekonomi är starkt integrerad med övriga ekonomier i Europa... går det dåligt för Europa går det också dåligt i Sverige", sade hon och tillade att svensk ekonomi inte är anpassad till en starkare valuta på samma sätt som Schweiz har varit.


Innehåll från CoinSharesAnnons

”Bitcoin har ett betydande socialt värde”

Christopher Bendiksen är forskningschef inom Bitcoin på CoinShares.
Christopher Bendiksen är forskningschef inom Bitcoin på CoinShares.

Intresset för Bitcoin växer, men världens första kända kryptovaluta är mycket mer än en investering. Den menar Christopher Bendiksen, forskningschef inom Bitcoin på CoinShares, som är en finansiell aktör inom kryptovalutor.

– Bitcoin kan hjälpa till att skapa en bättre värld. Den har ett betydande socialt värde och det finns många fall där kryptovalutan har använts för att lyfta fram bland annat frihet och jämställdhet, säger han.

Läs mer om Bitcoins ESG-värde här. 

Kryptovalutaförvaltaren CoinShares, mest känd för sin XBT Provider-linje av börshandlade kryptovalutaprodukter (ETP) som listades på Nasdaq Stockholm 2015, anses i dag vara expert på ämnet. Men det är många som fortfarande har fördomar kring investeringar i kryptovalutor som till exempel Bitcoin. Alex Gladstein, Chief Strategy Officer, på Human Rights Foundation, har en annan syn på saken. 

– Bitcoin är en av de mest kraftfulla investeringar som du kan göra med fokus på humanitära och mänskliga rättigheter. Genom att stödja Bitcoin stödjer du frihet, säger han. 

Alex Gladstein förklarar också att vi som bor i västerländska länder tar vår frihet för given.

– Vi har demokrati, en stabil valuta och jämställdhet i samhället, men många människor runt om i världen har inte sådana privilegier. De lever med korrupta regeringar och diskriminering. 

Investerare måste tänka om

Miljö-, social- och företagsstyrning har blivit en allt viktigare beslutsfaktor för investerare. Det är en utvärdering av ett företags kollektiva samvete kring sociala och miljömässiga faktorer och är mer känd under benämningen; environmental, social and governance, ESG. 

ESG-investeringar har blivit mycket populära den senaste tiden och många har upptäckt de sociala fördelar som Bitcoin kan innebära.

– Tyvärr har mer eller mindre hela diskussionen om ESG och kryptovalutor kretsat kring miljö vilket har gjort att investerare bara får en bråkdel av den nödvändiga analytiska bakgrunden som de behöver för att kunna göra en holistisk ESG-baserad utvärdering, säger Christopher Bendiksen, forskningschef på CoinShares. 

Alex Gladstein är Chief Strategy Officer på Human Rights Foundation.
Alex Gladstein är Chief Strategy Officer på Human Rights Foundation.

Alex Gladstein betonar att investerare måste tänka om när de tittar på Bitcoin utifrån ESG. Det finns flera exempel där Bitcoin har främjat både entreprenörskap och jämställdhet i utvecklingsländer. Ett bra exempel är Roya Mahboob, grundare och vd på Afghan Citadel Software Company, och en av Afghanistan första kvinnliga tech-entreprenörer. 

– Sommaren 2013 betalade hon sina kvinnliga mjukvaruingenjörer i Bitcoin för att stärka deras självförtroende och ge dem en känsla av ekonomisk frihet samt förhindra att pengarna gick till deras manliga familjemedlemmar, säger han. 

Finansierade universitetsstudier

En av kvinnorna valde att sälja sina Bitcoins för att fly till Tyskland. Det hon hade tjänat på 1,5 år är i dag värt ungefär 60 gånger den genomsnittliga årslönen i Afghanistan. 

– Royas syster erbjöd sig också att köpa tillbaka Bitcoins från kvinnorna som ville ha kontanter. Hon tog dessutom sin egen inkomst för att finansiera universitetsstudier på prestigefyllda Cornell i USA, säger Alex Gladstein.

De flesta vet att ESG handlar om hållbarhet, men Christopher Bendiksen på CoinShares påminner om att begreppet är mycket bredare.

– Investerare som vill påverka världen positivt genom investeringar kan inte längre bortse från faktorer som social hållbarhet och bolagsstyrning, säger han och fortsätter:

Den kraft och potential som Bitcoin har för att åstadkomma positiva och sociala förändringar går inte att hitta hos andra investerbara tillgångar. Detta är en anledning för investerare att titta bredare på ESG. 

Läs mer om Bitcoins värde från ett ESG-perspektiv. 

 

 

Mer från CoinShares

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med CoinShares och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?