Euron stärktes efter den spanska budgeten och oväntat hög inflation i euroområdet, en förstärkning som nästan helt gröptes ur under fredag eftermiddag. Kronan stärktes något öre mot dollarn och var mer eller mindre oförändrad mot euron.
Svenska marknadsräntor sjönk i kortare löptider punkter medan den tioåriga statsobligationsräntan handlades oförändrat till 1,48 procent. Den tyska tioårsräntan sjönk 1 punkt till 1,44 procent.
"På kvartalets sista dag är fokus fortsatt på situationen i Europa, som skapar nervositet", sade Peter Cardillo, chefmarknadsekonom vid Rockwell Global Capital i New York, till Bloomberg News.
På torsdagskvällen, efter marknadernas stängning, presenterade den spanska regeringen sin budget för 2013, som med fokus på sänkta utgifter snarare än höjda skatter initialt mottogs väl av marknaden. Flera bedömare menade dock att det är osäkert om Spanien verkligen kommer att målet att få ned budgetunderskottet till 6,3 procent av BNP i år och 4,5 procent 2013.
"Trycket på Spanien kan snabbt öka igen", skrev Nordeas analytiker Jens von Gerich i ett marknadsbrev och nämnde orosmoln som regionvalet i Katalonien och risken att Spaniens kreditbetyg sänks till skräpstatus.
Även i Frankrike presenterade regeringen sin budget för 2013, där fokus till skillnad från i Spanien ligger mer på höjda skatter. Totalt ska skatterna höjas med cirka 20 miljarder euro, med bland annat höjda företagsskatter och den omtalade höjningen av marginalskatten till 75 procent på inkomster över 1 miljon euro. Utgifterna ska samtidigt minskas med runt 10 miljarder euro.
Åtgärderna ska enligt den franske regeringen få ned budgetunderskottet till 3 procent av BNP nästa år från 4,5 procent av BNP i år, med antagandet att BNP växer 0,8 procent nästa år.
Liksom som för Spanien fanns från analytikerhåll viss skepsis om Frankrike kommer att nå sitt budgetmål och tillväxtantagandet för nästa år anses också ligga väl högt. På räntemarknaden syntes dock ingen oro utan franska marknadsräntor sjönk några punkter.
Inflationen i Euroområdet var högre än väntat i september, enligt Eurostats snabbestimat. Inflationen steg till 2,7 procent från 2,6 procent i augusti, medan analytikerna i Bloomberg News enkät hade räknat med en nedväxling till 2,4 procent.
Commerzbank skrev i ett marknadsbrev att inflationen bland annat lyftes av stigande oljepriser och en momshöjning i Spanien. Banken noterade att många menar att inflationen kommer att sjunka framöver, på grund av recessionen i euroområdet, men själva är de inte lika optimistiska.
"ECB kommer att fortsätta att ta hänsyn till problemet i de perifera länderna och bedriva en penningpolitik som är för slapp för euroområdet som helhet. Inflationen kommer troligen att stiga betydligt", skrev Commerzbank.
Den svenska detaljhandeln var en besvikelse i augusti. Jämfört med i juli sjönk försäljningen oväntat med 0,4 procent och från augusti 2011 steg försäljningen med 1,8 procent, klart under de 2,7 procent som analytikerna i Bloomberg News prognosenkät hade räknat med.
Reaktionerna på den oväntat svaga statistiken var dock måttliga och flera analytiker menade att fundamenta ser fortsatt bra ut för de svenska hushållen.
"Även om detaljhandelsförsäljningen har varit svag hittills i år är vi inte oroade över konsumtionstillväxten. Hushållens finansiella situation är robust och reala disponibla inkomster väntas visa solida ökningar både 2012 och 2013. Fundamenta ser därmed gynnsamma ut och vi räknar med en hygglig utveckling för hushållens konsumtion framöver", skrev Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson i en kommentar.
Amerikanska marknadsräntor visade små förändringar, tioårsräntan var ned 1 punkt till 1,62 procent jämfört med svensk stängning på torsdagen.
De privata inkomsterna i USA ökade 0,1 procent i augusti samtidigt som privatkonsumtionen steg 0,5 procent, vilket var väl i linje med Bloomberg News prognosenkät.
RDQ Economics påpekade att 0,4 procentenheter av ökning i konsumtionen berodde på stigande inflation, och att konsumtionen realt alltså bara ökade med 0,1 procent.
Chicago inköpschefsindex tog ett oväntat stort kliv nedåt i september, till 49,7 från 53,0 i augusti. Väntat enligt Bloomberg News enkät var en nedgång till 52,8.
Michigan-index över konsumentförtroendet för september steg till 78,3 i september från 74,3 i augusti, enligt definitiv statistik. Det var den högsta nivån på fyra månader. Preliminärt angavs en ännu större uppgång till 79,2.
Från Japan kom statistik som visade att industriproduktionen sjönk klart mer än väntat i augusti, men detaljhandeln, hushållens konsumtion och arbetslösheten i stället var överraskande starka.
På valutamarknaden stärktes euron efter Spaniens budget på torsdagskvällen och fick sedan ytterligare en viss skjuts uppåt av den oväntat höga inflationen i euroområdet till nivåer runt 1:295 som högst. En urgröpning skedde sedan under fredag eftermiddag och sammantaget stärktes euron marginellt till 1:288 från 1:287 vid torsdagens svenska stängning.
Den svenska kronan stärktes 1 öre mot dollarn till 6:54 och var i stort sett oförändrad till 8:43 mot euron.
Vice Riksbankschef Karolina Ekholm sade vid ett SCB-seminarium på fredagen att hon är skeptisk till tanken att den svenska kronan ska kunna bli en "trygg hamn", likt schweizerfrancen.
"Svensk ekonomi är starkt integrerad med övriga ekonomier i Europa... går det dåligt för Europa går det också dåligt i Sverige", sade hon och tillade att svensk ekonomi inte är anpassad till en starkare valuta på samma sätt som Schweiz har varit.
