1515

Räntor och valutor: <br />Svag statistik sänke<br />

Europeiska marknadsräntor inledde måndagen nedåt efter svag statistik från Asien, men nedgången gröptes senare ur på grund av förnyad oro för att Grekland inte ska lyckas tackla sina skulder. Räntorna i euroområdets periferi steg också mer än övriga.

Greklands premiärminister Antonis Samaras misslyckades i helgen att få stöd från koalitionspartierna för de besparingar som långivarna kräver för att ge landet mer pengar.

"Grekland visar oss hur svårt livet kan vara inne i ett program och ECB:s köp är villkorade. Om de spanska eller italienska regeringarna börjar dra tillbaka utsikterna för att gå in i ett program då skulle det ge marknaderna blodvittring och då kommer det perioder när räntorna kommer under uppåtpress", sade John Wraith, räntestrateg vid Bank of America Merrill Lynch till Bloomberg TV på måndagen.

Vid svensk stängning var den tyska tioårsräntan oförändrad på 1,53 procent, från svensk stängning på fredagen, medan den svenska tioåringen stängde oförändrat till 1,48 procent.

På måndagsmorgonen publicerade SCB industristatistik som visade att även den svenska, liksom tidigare brittisk, tysk och fransk industriproduktion, överraskade positivt i juli.

Enligt SCB ökade den svenska industriproduktionen med 0,3 procent från i juni och minskade med 0,4 procent jämfört med i juli 2011. Enligt SME Direkts enkät bland analytiker väntades en nedgång i produktionen med 0,6 respektive 2,3 procent.

Nordeas Andreas Jonsson gjorde dock bedömningen att den övergripande trenden i tillverkningsindustri fortfarande är svag.

"Sektorn tyngs av både avmattningen i den globala efterfrågan och den starkare kronan. Vi ser den förra som roten till den tröga utvecklingen i volymtermer, medan den senare hubudsakligen tynger vinsterna på kort sikt", skrev han i en kommentar.

Andreas Jonsson tyckte heller inte att det finns några tecken på en förestående uppgång i produktionen och pekar på att orderingången fortsatte minska och föll med 0,7 procent i juli, jämfört med juni. Samtidigt tycker han att det var förvånande att det var orderingången från den inhemska marknaden som försvagades medan order till exportmarknaden steg.

Orderingången för industrin sjönk totalt med 0,7 procent juli, jämfört med juni.

Eftersom inga stora revideringar gjordes för föregående månader håller Nordea fast vid sin prognos om revideringar i andra kvartalets BNP, som publiceras på fredag. Nordea tror att BNP kan komma att revieras ned med upp till 1 procentenhet, till något över 0,5 procent i kvartalstakt och rnt 1,5 procent i årstakt.

Även Anders Brunstedt, Handelsbanken, konstaterade att utfallet för juli var starkare än väntat, men att det framöver ser mörkare ut.

"Eftersom order indikerar en lägre industriproduktion nu snarare än motsatsen så är utsikterna för produktionen inte uppmuntrande", enligt Anders Brunstedt som noterade att det dessutom, utan positiva signaler på viktiga utländska marknader, är svårt att föreställa sig något annat än ytterligare svaghet, speciellt eftersom vissa segment i den svenska exportindustrin kommer att uppleva ytterligare bakslag på grund av den starka kronan.

Synen fick stöd av Teknikföretagens nya konjunkturbarometer, som visade att konjunkturen fortsätter nedåt under årets tredje kvartal.

Orderfallet omfattar alla grupper av leverantörer och delbranscher med elmaskiner och transportmedelsindustri som enda undantag. Att nedgången sker på bred front framgår också av att efterfrågan på yrkesarbetare nu minskar över hela linjen. Teknikföretagens konjunkturindex indikerar att även produktionen fortsätter nedåt.

"Vi ser nu tydligt hur den exportledda nedgången alltmer även påverkar mindre och mer hemmaorienterade företag. Särskilt de svenska leverantörerna påverkas och här ser vi hur ordervolymerna minskar i volym för samtliga grupper, både på export och hemmamarknad", sade Teknikföretagens chefekonom Anders Rune i en kommentar.

Annan statistik på måndagsförmiddagen visade att såväl norsk kärn-KPI som KPI kom in lägre än väntat i augusti. KPI sjönk med 0,4 procent jämfört med i juli och steg med 0,5 procent jämfört med ett år tidigare. Förväntningarna låg på -0,1 respektive +0,8 procent, enligt Bloomberg News enkät bland analytiker.

Kärn-KPI steg samtidigt 1,2 procent, väntat +1,5 procent.

Norska analytiker såg ökade nedåtrisker mot Norges Banks inflationsprognoser, men exempelvis Nordeas Katrine Boye tyckte inte att KPI-statistiken räcker för en räntesänkning.

Norska kronan försvagades mot andra valutor efter KPI-statistiken.

Svensk inflationsstatistik publiceras på torsdag och här väntas KPI ha ökat med 0,3 respektivt 0,9 procent i augusti, enligt SME Direkt enkät bland analytiker.

I helgen kom svag statistik från såväl Kina som Japan och i Grekland finns ännu ingen överenskommelse om de nya besparingar som långivarna i trojkan kräver.

Kinesisk augustistatistik visade bland annat på en vikande uppgång i industriproduktionen och en sjunkande import, en mix som gett näring till spekulationer om ytterligare stimulanser. Vad som däremot kan minska sannolikheten för ytterligare stimulanser är att KPI-inflationen, som väntat, steg till 2,0 procent i augusti från 1,8 procent i juli.

I veckan vänds intresset mot Federal Reserves räntemöte, där förväntningarna på mer stimulanser stegrats ytterligare efter fredagens svaga jobbrapport.

Amerikanska marknadsräntor visade små rörelser på måndagen, efter att ha vänt uppåt efter svensk stängning i fredags. Tioårsräntan var på eftermiddagen 6 punkter högre på 1,66 procent, jämfört med svensk stängning i fredags.

Ingen USA-statistik av vikt väntas på måndagen.

I morgon emitterar finansdepartementet treåriga obligationer för 32 miljarder dollar, på onsdag tioåriga obligationer för 21 miljarder dollar och på torsdag 30-åringar för 13 miljarder dollar.

På valutamarknaden uppgavs euron tyngas av beskedet att det ännu inte finns någon politisk enighet om besparingarna i Grekland, men vid svensk stängning handlades den kring 1:279 mot dollarn. Det var lite starkare än stängningen i fredags på 1:277, men ned från över 1:28 som den handlades till sent i fredags och under natten till måndagen.

Dollarn var i sin tur stabil mot yenen en bit över 78-strecket.

Definitiv japansk BNP för det andra kvartalet reviderades ned mer än väntat, till +0,7 procent i uppräknad årstakt, från +1,4 procent i den preliminära statisitken. Analytikerna i Bloomberg News enkät hade räknat med en nedrevidering till +1,0 procent.

Kronan har under dagen försvagats drygt 1 öre till 8,47 mot euron och knappt 1 öre till 6,63 mot dollarn.

Förste vice Riksbankschef Kerstin af Jochnik sade på måndagen att hon inte är förvånad över kronans styrka efter Riksbankens räntesänkning förra veckan, rapporterade Bloomberg News.


Innehåll från BlippAnnons

Tjänsten för framtidens bilaffär

Jonny Lindén, vd på Blipp.
Jonny Lindén, vd på Blipp.

Många upplever bilaffärer med andra privatpersoner som otrygga och krångliga. Det här vill Blipp ändra på. ”Den bästa bilaffären är den som görs mellan två privatpersoner på lika villkor”, säger vd:n Jonny Lindén.

De senaste tolv månaderna har det gjorts strax över två miljoner bilaffärer i Sverige. En tredjedel av affärerna har varit mellan privatpersoner. Enligt en undersökning känner nio av tio köpare i den här gruppen någon form av osäkerhet, och känslan delas även av majoriteten av säljarna. 

– De flesta som säljer sin bil på privatmarknaden gör det för att försöka få ett bättre pris, men annonseringen och säljprocessen där man ska ta emot okända människor är ofta förknippad med obehag. För köparen handlar osäkerheten om att man inte riktigt har kunskap kring hur en bilaffär ska gå till och att det rör sig om mycket pengar, förklarar Jonny Lindén, vd på Blipp.

Blipp har förnyat och digitaliserat hela bilaffären för att privatpersoner enkelt och tryggt ska kunna göra en bilaffär med varandra. Tjänsten är kostnadsfri, vilket möjliggörs genom att Blipp får intäkter från förmedling av lån och försäkringar.

Läs om hur det fungerar att sälja sin bil med Blipp 

Behåll marginalen själv

Blipp kan erbjuda köparen finansiering och garanti, något som bara bilhandlaren tidigare kunnat göra. Blipp gör också en omfattande digital bakgrundskontroll på bilen så att köparen inte ärver dolda problem, ordnar digitala avtal med legitimering via bank-id samt sköter ägarbytet via Transportstyrelsen. Under hela processen deltar en expert från Blipp via videosamtal.

– Experten finns med på garageuppfarten via videosamtal för att ge personlig service och se till att köparen och säljaren känner sig trygga, säger Jonny Lindén.

Privatpersoner har mycket att vinna på att sälja sin bil till en annan privatperson i stället för att byta in den hos en bilhandlare, berättar Jonny Lindén. Särskilt om bilen i fråga är fem år eller nyare. Då kan säljaren få mellan 15 och 20 procent mer för sin bil. Jonny Lindén har även sett exempel på ännu högre procentsatser. 

–  Bilhandlare har en högre kostnadsbas med fastigheter, säljorganisation och annat, vilka behöver täckas av höga marginaler i själva bilaffären. Den digitala affärsmodellen hos Blipp möjliggör att konsumenterna kan mötas halvvägs utan att ge upp marginalen till bilhandlare, säger Jonny Lindén

Läs om hur det fungerar att köpa en bil med Blipp  

Unika på marknaden

I dag finns det egentligen inga alternativ till Blipp på marknaden som inte är en förlängning av bilhandlarnas traditionella affärsmodell i digital kostym, menar Jonny Lindén.

– Vi på Blipp står på konsumenternas sida och vill att de ska göra bättre bilaffärer, både ekonomiskt och upplevelsemässigt. Därför kommer vi att fortsätta sätta kunden i centrum och driva på en beteendeförändring där fler vågar göra bilaffärer utan mellanhänder, säger han.

Om Blipp 

Blipp startades 2018 och verkar sedan dess för att människor ska kunna göra tryggare och enklare fordonsaffärer via en digital tjänst. Genom partnerskap med aktörer som levererar produkter för digital signering, finansiering och försäkring kan Blipp erbjuda en heltäckande tjänst för privatpersoner. Läs mer på www.blipp.se  

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Blipp och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?