1515
Annons

USA-börser: Stängde på plus<br />

De ledande amerikanska börserna noterades högre vid stängning på tisdagen. I avsaknad av kursdrivande makrodata tog investerare vara på starka bolagsrapporter samt uttalanden från Federal Reserve.

Dow Jones Industrial Average var vid stängning upp 0,4 procent till 13.167 medan tekniktunga Nasdaq Composite steg 0,9 procent till 3.016. Det bredare S&P 500 steg 0,6 procent till 1.403. Omsättningen var 700 miljoner aktier på NYSE och 2,0 miljarder aktier på Nasdaq.

Börserna stöddes av att Fed-chefen i Boston, Eric Rosengren, på tisdagen upprepat sin vädjan till centralbanken att genomföra ytterligare penningpolitiska stimulanser.

"Vi ser en global inbromsning. Det talar för ett stimulansprogram av sådan magnitud att det har någon effekt", sade Rosengren i en intervju med tv-kanalen CNBC.

Industri var bästa sektor inom Dow Jones när United Technologies och Boeing steg med 1,9 respektive 2,2 procent.

I botten inom indexet var Pfizer sedan läkemedelsbolaget meddelat att det tillsammans med bland andra Johnson & Johnson avbrutit ett samriskprojekt gällande framtagning av en bromsmedicin för Alzeimers. Pfizer backade 2,1 procent, medan Johnson & Johnson sjönk med 0,8 procent.

"Recessionen, som alla oroades över för ungefär en månad sedan, kommer inte att inträffa. Det finns en uppfattning om att ECB kommer att köpa obligationer om det behövs", sade Tom Wirth, investerare vid Chemung Canal Trust, till Bloomberg News.

På måndagen stärktes marknaderna av beskedet att den tyska regeringen står bakom ECB-chefen Mario Draghis förslag att köpa obligationer för att få ned lånekostnaderna i Spanien och Italien.

Bland enskilda bolag stängde Chesapeake Energy, USA:s näst största naturgastillverkare, 9,4 procent högre sedan bolaget rapporterat den största kvartalsvinsten i dess historia.

Hemelektronik- och vitvaruåterförsäljaren Best Buy var i fokus på tisdagen då investerare överväger måndagens bud från grundaren Richard Schulze. Budet skulle inbringa 24 till 26 dollar per aktie. Aktien, som steg med dryga 13 procent på mådnagen, rekylerade 0,5 procent ned till nivån 19:90 dollar.

På makrofronten steg försäljningen i affärskedjorna i USA med 2,4 procent vecka 31, som avslutades den 4 augusti, jämfört med motsvarande vecka föregående år. Jämfört med veckan före var försäljningen oförändrad.

Vidare sade Richard Fisher, Fed-chef i Dallas, i en intervju med Reuters att det vore ett misstag om Federal Reserve skulle stimulera ekonomin så nära inpå presidentvalet eftersom det skulle kunna ge intryck av att centralbanken böjer sig för politiska påtryckningar.

Räntan på en amerikansk tioårig statsobligation steg med 6 punkter till 1,62 procent.


Regeringen synar Klarna – vill förändra EU-regler

Regeringen vill att högriskbanker som Klarna ska betala mer för att omfattas av insättningsgarantin.

”Min utgångspunkt att vi ska sträva efter ett mer riskdifferentierat system”, säger finansmarknadsminister Max Elger (S) till Di.

Foto:Jonas Eng

Det har varit en turbulent vecka för den svenska banken och betaljätten Klarna, med vd:n Sebastian Siemiatkowski. Årets första kvartal slutade med en förlust på 2,5 miljarder kronor samtidigt som ett sparpaket ska minska antalet anställda med 10 procent.

Nu meddelar dessutom regeringen att den vill se förändringar av det regelverk som styr avgifterna till insättningsgarantin, vilket skulle leda till öka kostnader för banker med hög risknivå – exempelvis Klarna.

Alla svenska banker omfattas av den statliga insättningsgarantin som skyddar kundernas inlånade pengar i den händelse banken går under. Därmed behöver kunderna – i alla fall de med mindre än en miljon på kontot – inte oroa sig för bankens överlevnad samtidigt som banken får till tillgång till statligt garanterad finansiering.

Systemet kan liknas vid en försäkringslösning, förutom i relationen mellan premiens storlek och den risk som individen tillför kollektivet. 

2020 beslutades en förändring av de avgifter som bankerna betalar för insättningsgarantin som innebar att avgiftens storlek i högre grad återspeglar risknivån i den enskilda banken. Tidigare var den högsta avgiften 2,6 gånger högre än den lägsta, men nu är den 4 gånger högre. 

Målsättningen med förändringen var ”att öka institutens incitament för minskat risktagande”, som Riksgälden skriver i sin beslutspromemoria.

Klarna är i dag en av Sveriges största banker med 60 miljarder kronor inlånat från allmänheten. Det är också Sveriges minst lönsamma bank med nästan 10 miljarder kronor i redovisade förluster sedan 2021. Kreditförlustnivån – ett mått på tillgångskvaliteten – låg i fjol på 7,3 procent av utlåningen. 

Så sent som för några veckor sedan beskrev FI Klarnas risknivå som ”hög”. I fjol ville myndigheten öka kapitalkraven på Klarna kraftigt, men beslutet överklagades varför frågan nu ligger hos förvaltningsrätten.

Klarnas svaga lönsamhet och höga risknivå är i hög krad en konsekvens av bankens expansionsstrategi, och det finns inget som tyder på att Klarnas riskaptit minskat på grund av de förändrade avgifterna till insättningsgarantin. Förlusterna ökade tvärtom kraftigt mellan 2020 och 2021.

Riksgälden har dock nått vägs ände vad gäller att höja avgifterna för banker med högst risknivå. EU:s regelverk sätter stopp.

”Givet detta regelverk har Riksgälden nog utnyttjat de möjligheter som finns till fullo”, säger finansmarknadsminister Max Elger (S) till Di.

Regeringen vill därför se en förändring av EU:s regler, och enligt finansmarknadsministern kan det ske i kommissionens kommande översyn av krishanteringsregelverket.

”I sådana fall är det min och regeringens uppfattning att vi bör sträva efter ett mer riskdifferentierat system med en högre grad av försäkringsmässighet”, säger han.

Anser du att den avgift som Klarna betalar i dag återspeglar risknivån i banken och de kostnader som banken riskerar att belasta garantisystemet med?

”Riksgälden har utnyttjat de frihetsgrader som finns enligt det regelverk vi har och därutöver försöker Finansinspektionen genom sina förhållningsorder begränsa den risk Klarna tar. Jag uppfattar att båda myndigheterna har varit väldigt aktiva i det här fallet för att begränsa risktagandet.”

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?