USA-börser: Stängde på plus<br />

Det har varit en turbulent vecka för den svenska banken och betaljätten Klarna, med vd:n Sebastian Siemiatkowski. Årets första kvartal slutade med en förlust på 2,5 miljarder kronor samtidigt som ett sparpaket ska minska antalet anställda med 10 procent.

Nu meddelar dessutom regeringen att den vill se förändringar av det regelverk som styr avgifterna till insättningsgarantin, vilket skulle leda till öka kostnader för banker med hög risknivå – exempelvis Klarna.

Alla svenska banker omfattas av den statliga insättningsgarantin som skyddar kundernas inlånade pengar i den händelse banken går under. Därmed behöver kunderna – i alla fall de med mindre än en miljon på kontot – inte oroa sig för bankens överlevnad samtidigt som banken får till tillgång till statligt garanterad finansiering.

Systemet kan liknas vid en försäkringslösning, förutom i relationen mellan premiens storlek och den risk som individen tillför kollektivet. 

2020 beslutades en förändring av de avgifter som bankerna betalar för insättningsgarantin som innebar att avgiftens storlek i högre grad återspeglar risknivån i den enskilda banken. Tidigare var den högsta avgiften 2,6 gånger högre än den lägsta, men nu är den 4 gånger högre. 

Målsättningen med förändringen var ”att öka institutens incitament för minskat risktagande”, som Riksgälden skriver i sin beslutspromemoria.

Klarna är i dag en av Sveriges största banker med 60 miljarder kronor inlånat från allmänheten. Det är också Sveriges minst lönsamma bank med nästan 10 miljarder kronor i redovisade förluster sedan 2021. Kreditförlustnivån – ett mått på tillgångskvaliteten – låg i fjol på 7,3 procent av utlåningen. 

Så sent som för några veckor sedan beskrev FI Klarnas risknivå som ”hög”. I fjol ville myndigheten öka kapitalkraven på Klarna kraftigt, men beslutet överklagades varför frågan nu ligger hos förvaltningsrätten.

Klarnas svaga lönsamhet och höga risknivå är i hög krad en konsekvens av bankens expansionsstrategi, och det finns inget som tyder på att Klarnas riskaptit minskat på grund av de förändrade avgifterna till insättningsgarantin. Förlusterna ökade tvärtom kraftigt mellan 2020 och 2021.

Riksgälden har dock nått vägs ände vad gäller att höja avgifterna för banker med högst risknivå. EU:s regelverk sätter stopp.

”Givet detta regelverk har Riksgälden nog utnyttjat de möjligheter som finns till fullo”, säger finansmarknadsminister Max Elger (S) till Di.

Regeringen vill därför se en förändring av EU:s regler, och enligt finansmarknadsministern kan det ske i kommissionens kommande översyn av krishanteringsregelverket.

”I sådana fall är det min och regeringens uppfattning att vi bör sträva efter ett mer riskdifferentierat system med en högre grad av försäkringsmässighet”, säger han.

Anser du att den avgift som Klarna betalar i dag återspeglar risknivån i banken och de kostnader som banken riskerar att belasta garantisystemet med?

”Riksgälden har utnyttjat de frihetsgrader som finns enligt det regelverk vi har och därutöver försöker Finansinspektionen genom sina förhållningsorder begränsa den risk Klarna tar. Jag uppfattar att båda myndigheterna har varit väldigt aktiva i det här fallet för att begränsa risktagandet.”