1515
Annons

Stockholmsbörsen: <br />Kräftgången fortsätter<br />

Stockholmsbörsen var fortsatt i negativt territorium vid lunchtid på tisdagen. Vinsthemtagningar i kombination med ökad oro för skuldkrisen i Europa ledde nedgångarna, där finans gick sämst.

"Stockholm går lite sämre än övriga Europa, vilket är en kombination av en rekyl nedåt efter den starka kursutvecklingen vi har i ryggen och allmänt ökad oro för eurokrisen. Vi kan se att den här nedgången är framförallt ledd utav banker, men jag ser ingenting bolagsspecifikt som berättigar kurstappet. Danske Banks rapport bekräftar att finans är inne i en väldigt stark trend", säger Martin Björsell, finansanalytiker på Handelsbanken till Nyhetsbyrån Direkt.

Stockholmsbörsens OMXS30-index noterades 0,7 procent lägre till indexnivån 1.068,6 vid 13.30-tiden. Omsättningen var då 3,7 miljarder kronor på Stockholmsbörsen. Inklusive Burgundy, Bats Chi-X samt Turquoise var den 5,2 miljarder kronor.

De ledande europeiska börserna såg en bättre utveckling, med Euro Stoxx 50, CAC 40 och DAX mellan 0,4 till 1,0 procent högre runt lunchtid. Brittiska FTSE 100 var vidare runt oförändrad.

På en annars dyster börs var Nokia en ljusglimt, med en uppgång på 8,2 procent till nivån 17:86 kronor runt lunchtid. Mobiltillverkaren har under dagen omgärdats av rykten att nya smarttelefoner ska lanseras i början av september - innan Apple släpper iPhone 5.

"Nokia är fortsatt inne i en volatil period där uppköps- och lanseringsrykten står för kursrörelserna. Generellt om man tittar på aktien så har den mest påtagliga risken till viss del eliminerats av det positiva kassaflödet. Överhängande risken att behöva ta in kapital inom en snar framtid har helt klart minskat med rapporten", påpekade Martin Björsell.

Vidare gick MTG och Tele2 starkt, och var runt 13.30-tiden 1,2 respektive 1,5 procent högre.

Peab har fått uppdraget att bygga en trafiksäkerhetsanläggning i Borås till ett värde av 263 miljoner kronor. Beställningen gäller en testanläggning för trafiksäkerhet som byggs för Astazero. Aktien noterades runt lunchtid 0,2 procent högre till nivån 32 kronor.

I botten av OMXS30 hittades främst finansbolag, där Investor, Nordea, Swedbank och Handelsbanken handlades ned mellan 0,9 till 1,6 procent.

Orderingången till Tysklands tillverkningsindustri sjönk 1,7 procent i juni jämfört med föregående månad. Jämfört med motsvarande månad året före sjönk orderingången med 7,8 procent.

Enligt en Bloomberg News enkät väntades orderingången sjunka med 0,8 procent jämfört med föregående månad och sjunka med 7,0 procent jämfört med samma månad föregående år.

Italiens bruttonationalprodukt minskade med 0,7 procent under andra kvartalet jämfört med närmast föregående kvartal, och sjönk 2,5 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Enligt Bloomberg News väntades en nedgång med 0,8 procent jämfört med föregående kvartal samt 1,4 procent jämfört med samma period föregående år.

Vidare på makrofronten sade Richard Fisher, Fed-chef i Dallas, i en intervju med Reuters att det vore ett misstag om Federal Reserve skulle stimulera ekonomin så nära inpå presidentvalet eftersom det skulle kunna ge intryck av att centralbanken böjer sig för politiska påtryckningar.

Dessutom påpekade Richard Fisher att hans skepsis gentemot ytterligare monetära stimulanser även beror på att han inte anser att det skulle sänka arbetslösheten. Han hävdade att det verkliga problemet för ekonomin är en avsaknad av finanspolitiska åtgärder.

"Vi har gått in i en vägg, och den väggen heter kongressen", avslutade Fed-chefen i Dallas.

Ardo Hansson, en av medlemmarna i ECB:s räntekommitté, har sagt att centralbanken endast skulle köpa obligationer villkorligt. Han sa även att planen, som fortfarande diskuteras, kan fortskrida utan godkännandet av alla medlemmar i det styrande rådet.

Under eftermiddagen väntas månadssiffror inom beklädnad från tyska Textilwirtschaft.


Slut inte fred på Putins villkor

Fred måste komma med frihet också, skriver Di:s krönikör Maria Borelius.

Rysslands president Vladimir Putin.
Rysslands president Vladimir Putin.Foto:Mikhail Klimentyev

Jag stötte på en kamrat från studietiden i Lund. En svensk ingenjör som gav sig ut i världen, och startade fabrik i Kherson, Ukraina. Jag mötte honom och hans ukrainska fru av en slump på ICA häromdagen. Natten innan hade hennes föräldrar flytt till Sverige. Fruns syster satt inlåst i rysk ockupation. Företaget var i kris. Frun stod i affären och grät rätt ut. 

”Vi är i totalt limbo” sa de. 

Folk stannade till runtom och nickade sorgset. Ja, hur länge skall kriget hålla på? 

Brutala övergrepp sker i Ukraina. Inflation och matpriser skenar, olje- och gasleveranser är osäkra, företag, jobb, välfärd hotas. För att inte tala om 50 miljoner människor som hotas av svält när kriget stryper världens tillgång på spannmål.

Alla vill nu verkligen ha fred. Frågan är bara vilken. Om väst hittills visat enighet i kampen mot Ryssland, börjar fasaden spricka kring The Endgame. 

I Storbritannien, där jag skriver detta, är Ukrainas seger slutmålet. En seger som innebär Ukrainas fulla återtagande av sitt territorium och visar Putin att framtida övergrepp inte heller lönar sig. Man vill köra kriget ända in i kaklet. Det är inte första gången. Britter drev i Andra världskrigets slut fram en fasansfull ödeläggelse av Dresden och Berlin, som visade Hitler och Tyskland att det bara fanns en väg fram: kapitulation och radikal uppgörelse med ideologi och handlingar. 

Frankrike och Tyskland har andra slutmål, där freden får ett mer ultimat värde i sig. Macron varnar Ukraina för att inte verka ”hämndlystet”, som om Ukrainas kamp handlade om hämnd snarare än försvar. Tyskland har i årtionden levt i en praktisk Finlandisering, en följsam symbios som fått näring av historien, det stora energiberoendet och de personliga band som formats kring halvt korrupta toppolitikers liv i ryska bolagsstyrelser. Tyskland önskar nu fred och stabilitet som mål i sig. Putin får inte förödmjukas. Den linjen fick i veckan stöd när nestorn Henry Kissinger i Davos manade till en fred, där Ukraina borde lämna ifrån sig östra delar till Ryssland. Ja just det, de delar där min vän och hans fru bor. Vilka delar skulle Sverige avstå för att ”inte förnedra” Putin efter ett anfallskrig mot oss? Gotland, Skåne, kanske Tornedalen?

Att nu tala om fred utan att i samma andetag tala om frihet och rättstat leder fel, leder till en relativisering. Som att jämställa våldtäktsman och offer. Det blir en illusionernas stabilitet. Eller som Benjamin Franklin säger i det svåröversatta ”those who give up essential Liberty, to purchase a little temporary Safety, deserve neither Liberty nor Safety”.

Kampen nu handlar om fred, men inte vilken som helst. Fred utan frihet och respekt för internationella regler riskerar att bli mycket kortvarig, när tyranner får vind i seglen. Putin har spelat ett långsiktigt spel. Väst måste våga hålla i och hålla ut för att vinna den långa freden med Ukraina och långt bortom.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?