1515
Annons

Stockholmsbörsen: Bra drag i förmiddagshandeln<br />

Stockholmsbörsen steg med de ledande europeiska börserna under fredagens öppningshandel, efter torsdagseftermiddagens reträtt när ECB-chefen Mario Draghi inte lyckades leverera tillräckligt. Nu inväntar marknaden närmast USA-jobbrapporten för juli som inkommer i eftermiddag.

"En siffra under 100.000 kommer att tydliggöra Feds position för ytterligare lättnader. En bra siffra kommer att ge en knuff åt risktillgångar på premissen att den att den amerikanska ekonomin inte är i ett så dåligt skick", skrev IG Markets institutionshandlare Chris Weston i ett brev till kunder, rapporterade Bloomberg News.

Stockholmsbörsens OMXS30-index noterades 1,1 procent högre till indexnivån 1.069,3, klockan 10.15. Omsättningen var semestertunna 1,2 miljarder på Stockholmsbörsen. Inklusive Burgundy, Bats Chi-X samt Turquoise var den 1,6 miljarder.

I Europa steg Euro Stoxx 1,9 procent medan CAC och DAX båda var 1,7 procent högre. De europeiska börsindexen tappade mer än Stockholmsbörsen i torsdagen avsäljning.

I fredagens återhämtning hittades cyklsika bolag såsom Atlas Copco A och ABB inom verkstad 2,4 respektive 1,9 procent högre medan råvarubolagen Lundin Petroleum och Boliden ångade på uppåt 1,9 respektive 2,1 procent.

Volvo var däremot enbart 0,7 procent högre, samtidigt som Scania steg en dryg procent. Enligt preliminära siffror från ACT Research rörande orderingången på tunga lastbilar i Nordamerika uppgick denna enbart till cirka 12.900 enheter i juli, en nedgång med drygt 30 procent jämfört med juli 2011. ACT:s vd Kenny Vieth sade att den svaga orderingången tycks bero på svag tilltro till ekonomin relativt den risk som det innebär att ta ett stort lån för att köpa en lastbil.

"Det var svage än väntat, vi hade räknat med att det skulle ligga någonstans runt 16.000 enheter. Och även säsongsjusterat, eftersom juli och augusti är de svagaste ordermånaderna på hela året, är det fortfarande svagt", sade Handelsbankens analytiker Hampus Engellau till Direkt.

Meda redovisade inför öppning en rapport som överlag var svagare än förväntningarna och aktien backade knappa 3 procent. Omsättningen var 2 procent sämre än SME-konsensus och ebitda-resultatet var i sin tur 9 procent sämre än analytikernas snittförväntningar. I samband med rapport meddelades det att vd Anders Lönner har kommit överens med styrelsen om att fortsätta som vd till 30 juni 2014.

"Den organiska koncernförsäljningstillväxten var väl något negativ under det andra kvartalet. Bruttomarginalen var svag men då kommer man åter tillbaks till betydelsen av högmarginalprodukten Dymista som skulle kunna lyfta marginalen igen", sade en analytiker till Nyhetsbyrån Direkt.

Teliasonera har fått en sänkt rekommendation till sälj, från behåll, av Berenberg medan Goldman Sachs sänkt rekommendationen för Nokia till sälj, från tidigare behåll. Telia var ned 0,4 procnet och Nokia tappade 1,1 procent.

Efter veckans centralbanksbesvikelser - där varken Fed eller ECB och inte heller Bank of England meddelade några nya extraordinära åtgärder - riktas nu blickarna mot ECB:s och Feds septembermöten. Marknaden räknar med att eftermiddagens USA-jobbsiffra för juli samt jobbrapporten för augusti (om en månad) är viktiga pusselbitar för Fed när det eventuellt beslutas om QE3. En svag jobbsiffra i eftermiddag kan även öka chansen för ett duvaktigt utlåtande från Ben Bernanke redan vid centralbankskonferensen i Jackson Hole senare i augusti.

Enligt Bloomberg News enkät spår analytikerna att sysselsättningen totalt ökade med 100.000 personer, vilket skulle innebära en uppväxling från 80.000 personer i juni. I privat sektor väntas sysselsättningen ha ökat med 110.000 personer och arbetslösheten spås ha legat kvar på 8,2 procent.

Vidare väntas ISM för tjänstesektorn från USA i eftermiddag. På förmiddagens agenda står detaljhandelsdata för euroområdet i juni. USA-terminerna noterades 0,5 till 0,6 procent högre på fredagsförmiddagen.

Under natten visade Kinas inköpschefsindex för tjänstesektorn på en nedgång till 55,6 i juli, jämfört med 56,7 föregående månad. Svensk motsvarighet steg till 54,8 i juli, från oreviderade 47,4 i juni.

Euroområdets inköpschefsindex för tjänstesektorn uppgick till definitiva 47,9 i juli, jämfört med 47,1 föregående månad. Preliminärt angavs ett index på 47,6.


Turkiet närmar sig valutakris: ”Tiden är på väg att rinna ut”

Turkiets ekonomi präglas av hyperinflation och risk för valutakris. Priserna på energi, mat och dryck skenar och sprider social oro.

Turkiets centralbank väntas dock inte strama åt med höjda räntor.

”Tiden är på väg att rinna ut för Turkiet. Reserverna börjar ta slut”, varnar SEB-strategen Per Hammarlund.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

Centralbanken i Ankara satte i januari punkt för en serie sänkningar av styrräntan, från 19 procent hösten 2021 till dagens 14 procent. Där har den legat kvar sedan dess – trots en skenande inflation och ett fortsatt ras för den turkiska valutan, liran.

I dag väntas ett nytt räntebesked från Ankara. Analytikerkåren är enig. De tror inte det blir någon räntehöjning denna gång heller – trots att inflationen har uppmätts till 70 procent i april av den statliga statistikbyrån Turkstat. 

Frågan om den turkiska inflationen är politiskt glödhet i landet. Regeringen förbereder en lag som förbjuder publicering av oberoende inflationsmätningar utan tillstånd av Turkstat. Och samma statistikbyrå bytte nyligen, för andra gången på ett år, ut sin högsta chef för att så sent som i förra veckan också peta avdelningschefen som ansvarade för inflationsrapporterna.

De omstridda räntesänkningarna som inleddes i höstas genomfördes i sin tur efter en utrensning i centralbankens direktion. Den leddes av centralbankschefen Sahap Kavcioglu, som när han själv tillträdde i mars 2021 tog över efter det att president Recep Tayyip Erdogan sparkat tre centralbankschefer på mindre än två år.

”Erdogan har full kontroll över centralbanken nu. Det är han som styr räntebeskeden”, säger Per Hammarlund, chefsstrateg för tillväxtekonomier på storbanken SEB.

Det innebär att det är Erdogans egna ränteteori som gäller. Och enligt den späder högre räntor bara på inflationsproblemet.

Kortsiktigt, för hushållen, ligger det något i detta resonemang, enligt Hammarlund.

”Det blir dyrare, hushållen kan konsumera mindre. Och investeringarna minskar, vilket förmodligen betyder att arbetslösheten ökar”, säger han. 

Men på något års sikt är troligen nettoeffekten av räntehöjningar positiv jämfört med att låta inflationen fortsätta skena iväg, enligt Hammarlund.

En tumregel är att det krävs en positiv realränta för att strama åt krediterna och kyla ned priserna, vilket i Turkiet skulle innebära en räntehöjning från dagens 14 till över 70 procent. Men då mycket av inflationsproblemet hänger ihop med stigande energi- och råvarupriser globalt kanske det inte behövs riktigt så mycket, enligt Hammarlund.

Utan räntehöjningar antas pressen nedåt på Turkiets lira fortsätta efter torsdagens räntemöte. Det lyfter inflationen ännu mer, via högre importpriser. Samtidigt ser centralbankens utrymme för stödköp – för att hejda lirans fall – alltmer begränsat ut.

”Tiden håller på att rinna ut för Turkiet. Reserverna börjar ta slut. Bytesbalansunderskottet ser ut att bli det största på tio–femton år”, säger Hammarlund.

”Det är en omöjlig situation. Så länge de inte vill höja räntan kommer vi få se en kris för liran inom en–tre månader”, tillägger han. 

Ett scenario är då att den turkiska staten börjar ge ut inflationsindexerade obligationer eller betalar ut kompensation för valutaförluster på andra sätt över den turkiska statsbudgeten, enligt Hammarlund.

Risken för en statsfinansiell kris med inställda turkiska betalningar och/eller stödpaket från IMF ser Hammarlund som liten. Höga turkiska räntor lockar utländskt kapital och det finns utrymme för Turkiet att ta mer lån. Dessutom har många turkiska företag stora tillgångar i hårdvaluta utomlands, som gör att de ser ut att kunna betala för sig.

Det som hotar är snarare en rejäl inhemsk kris lite drygt ett år inför allmänna val – med hög arbetslöshet och allt tuffare tider för turkiska väljare, enligt Hammarlund.

”Det kan leda till protester. Det kan bli social oro när hushållen drabbas av lägre tillväxt och ökad arbetslöshet”, säger han.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?