1515
Annons

Råvaror: Oljepriset stiger<br />

Råvarupriserna visade en blandad utveckling på måndagens förmiddagshandel. Medan basmetallerna noterades lägre, steg oljan med stöd från uppgifter om en eskalering i de israeliska diskussionerna om en militär insats mot Iran.

På råoljemarknaden har priserna på benchmarkkontrakten stärkts under veckans inledning. Vid klockan 11.40 visade WTI en uppgång på 0,60 dollar till 93,47 dollar per fat, medan Brent var upp 1,31 dollar till 114,26.

Nordea hänvisar i ett marknadsbrev uppgången bland annat till en artikel i Financial Times där det framgår att Israel diskuterar en militär insats mot Iran mer intensivt än tidigare. Financial Times hänvisar till flera artiklar i diverse israelisk media, bland annat en som indikerar att premiärministern och försvarsministern nu förespråkar en attack innan det amerikanska valet i november.

Skeptiker menar dock att dessa läckor endast är ett politiskt spel för att utöva påtryckningar på Väst att pressa Iran hårdare för att stoppa atomenergiprogrammet.

I och med måndagens prisuppgång fortsätter utvecklingen som noterades förra veckan, då priserna steg tack vare stark makrodata i USA och förväntningar om nya lättnader från världens centralbanker.

"USA återhämtar sig helt klart. Rörelsen över högstanivån som vi såg i mitten av juli om 93 dollar (WTI) har lyft oss till ett högre handelsintervall och vi räknar med att testa 98 dollar relativt snart, kanske nästa vecka eller om två veckor", sa Michael McCarthy, chefmarknadsstrateg vid CMC Markets till Bloomberg News.

Hussain al-Shahristani, Iraks vice premiärminister med ansvar för energifrågor, uppgav på söndagskvällen att Iraks produktion av råolja har stigit till 3,2 miljoner fat per dag och kommer enligt plan att fortsätta stiga till 3,4 miljoner fat per dag vid årsskiftet. Därmed har landets produktion nu passerats Iran, vilket innebär att Irak är Opecs näst största oljeproducent.

Bland ädelmetallerna noterade spotpriset på guld en uppgång på 3 dollar 1.623 dollar per uns. Silvret var samtidigt ned 0,05 dollar till 28,07.

På basmetallmarknaden London Metal Exchange noterades dock en svagare utveckling med samtliga metaller ned, även om det inte handlade om några större rörelser. Kopparn noterades ned 52 dollar till 7.438 dollar per ton, medan zinken sjönk 2 dollar till 1.833.

Den konjunkturkänsliga basmetallmarknaden fick på morgonen negativa signaler från Japan i form av BNP-statistik som inte visade vad ekonomer hade förväntat sig. Tillväxten under andra kvartalet stannade på 0,3 procent jämfört med kvartalet, vilket var hälften av vad analytiker i snitt hade räknat med enligt Bloomberg News konsensus. BNP-tillväxten var i årstakt 1,4 procent, enligt statistiken som är preliminär.

Kommentarer från basmetallmarknadens aktörer pekade även ut Kina som källan till oro. Bank of America har sänkt sin prognos för Kinas tillväxt i år från 8 till 7,7 procent, en sänkning som kommer efter att även Barclays och Deutsche Bank i förra veckan sänkt sina förväntningar på Kinas ekonomi i spåren av den svaga statistiken under veckan.

Kinesisk produktionsstatistik på måndagen visade att landets produktion av koppar ökade med 0,8 procent i juli, jämfört med samma månad i fjol, till 483.000 ton. Det var ändå 6,8 procent lägre än i juni och den lägsta nivån sedan i februari.

"Givet att Kinas industriproduktion sjönk i juli, är det rimligt att metallproduktionen också föll förra månaden. Detta är samtidigt bevis på den nuvarande något dämpade efterfrågan i Kina", skriver Commerzbank i ett marknadsbrev.

Priset på järnmalm föll till den lägsta noteringen på 31 månader på måndagen efter att efterfrågan från Kina backat till den lägsta nivån på tre månader. Leveranserna av järnmalm (62 procent) till hamnen i Tianjin visade i mitten av augusti en minskning med knappt 1 procent till den lägsta nivån sedan december 2009, enligt Bloomberg News. Kinas import av järnmalm backade 0,8 procent till 57,87 miljoner ton i juli, rapporterade tullmyndigheten i fredags.

Enligt The Steel Index sjönk järnmalmspriset 2,5 procent förra veckan. Hittills i år är priset ned 18 procent, skriver Bloomberg News.

Noteringar kl 11.40
Råolja (pris/fat):
WTI, första termin  +0,60 USD  93,47
Brent, första termin  +1,31 USD  114,26



Basmetaller LME (pris/ton, tremånaderstermin)
Koppar  -52 USD  7.438
Zink  -2 USD  1.833
Aluminium  -12 USD  1.869
Nickel  -80 USD  15.320
Bly  -14 USD  1.878
Tenn  -85 USD  17.790



Ädelmetaller (pris/uns, spot)
Guld  +2,75 USD  1.622,95
Silver  -0,0525 USD  28,07



Jordbruksråvaror (pris/pund, majtermin)
Bomull  -0,0032 USD  0,7270


Konsumenterna i USA står pall – men detaljhandeln skakar

NEW YORK. Wall Streets detaljhandelsjättar skakar. Men de flesta analytiker ser inga skäl att oroa sig över amerikanernas konsumtion, trots att oron för recession stiger på börsen. 

Foto:Bebeto Matthews

Även om det syns tecken på att en del hushåll anpassar sina inköp efter den höga inflationen är styrkan i privatkonsumtionen slående, enligt Jack Kleinhenz, chefsekonom på branschorgansationen National Retail Federation, som företräder amerikanska detaljhandelnsföretag.

”Det verkligt anmärkningsvärda är att konsumenterna tar de här priserna med gott mod. Vi såg väldigt bra – överraskande bra – siffror för april och ur det perspektivet ser det ut som att konsumenterna gör så bra de kan för att hantera en del av de här kostnaderna”, säger han.

Hur länge hushållen klarar av att stå emot inflationen är avgörande för hur USA:s ekonomi utvecklas – hushållskonsumtionen står för drygt två tredjedelar av BNP. 

Och nog finns det orostecken.

I den senaste temperaturmätningen från Michiganuniversitetet föll både konsumenternas uppfattning om det rådande ekonomiska läget och deras förväntningar på hur ekonomin kommer att utvecklas framöver. Uppfattningen om den egna ekonomiska situationen i dag jämfört med för ett år sedan var den dystraste sedan 2013.

Men kopplingen mellan mätningar av hur hushållen uppfattar ekonomin och hur villiga de är att spendera har visat sig svag de senaste åren. En del experter anser att den enda riktigt viktiga indikatorn är huruvida konsumenter är oroliga för att bli av med jobbet, en fråga som knappast oroar breda lager av befolkningen när arbetslösheten ligger på 3,6 procent, och antalet lediga jobb fortsätter nå nya rekordnivåer.

Analytiker på storbanken Jefferies ser exempelvis inga skäl att oroa sig över hushållens vilja att spendera förrän det börjar synas sprickor i arbetsmarknaden.

”Överlag ser konsumtionen ut att vara på väg mot en solid tillväxt under det andra kvartalet”, skrev de i ett kundbrev i helgen.

Samtidigt ser Jack Kleinhenz skäl att vänta sig en lugnare utveckling, efter att bland annat medvind från årets skatteåterbäring och effekter från påskhandeln lett till ett särskilt högtryck i april. Vad gäller inflationen tror han att toppen nu närmar sig och att trycket kommer lätta lite även om priserna ligger kvar på höga nivåer.

”Jag tror att vi kommer att se stadig konsumtion framöver men definitivt i ett lägre tempo än vad vi sett de senaste månaderna”, säger han.

Det större problemet som synts hos flera av Wall Streets detaljhandelsjättar är i stället svagare lönsamhet, när priset på allt från arbetskraft till drivmedel stiger. Sektorn har dessutom svårare än en del andra att passa vidare prisökningarna till kunderna.

”Det är hård konkurrens inom detaljhandeln. Det råder inga tvivel om att våra företag möter ökade kostnader och att det påverkar redan tunna marginaler”, säger Jack Kleinhenz. 

En del av förra veckans tunga detaljhandelsrapporter vittnade om tillfällig överbemanning i början av året när den senaste virusvågen avtog snabbare än beräknat.

Men det större problemet med att rekrytera tillräckligt mycket arbetskraft kvartår enligt Jack Kleinhenz.

”Det är verkligen en stor utmaning just nu, vi försöker lista ut hur vi kan ha så många lediga och jobb och ingen som vill ta dem”, säger han.

Han ser också tecken på att den uppdämda efterfrågan som skapats under pandemin fortfarande inte har avtagit helt och fortsätter att slå i ett utbud som inte klarar av att hänga med.

Så länge amerikanernas köpmönster fortsätter att skifta från varor till tjänster lär osäkerheten bestå och göra det tufft för detaljhandeln att anpassa sig till den nya verkligheten.

”Jag vet inte hur det nya normaltillståndet kommer att se ut”, säger Jack Kleinhenz.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?