Råvaror: Kina pressar priserna<br />

Under tisdagen presenterade Turkiet en kravlista för att godkänna Sveriges Natomedlemskap. Men Jens Stoltenbergs övertygelse om att Sverige blir Natomedlem är orubbad. 

”Alla allierade är överens om att Natos utvidgning har varit en succé. Därför är jag säker på att vi hittar en sätt att lösa alla allierades säkerhetsoro och välkomna Natos närmaste partners i vår familj av fria nationer”, sa Jens Stoltenberg, som talade med Turkiets president Erdogan i lördags. 

”Turkiet har uttryckt oro för terrorism och sin säkerhet. Vi måste göra det vi alltid gör i Nato, vi sitter ned och löser problemen. Det har vi gjort många gånger genom åren”, sa han på toppmötet i Davos. 

Han sa att han givetvis känner Sverige och Finland väl, att länderna kommer att bidra till Natos gemensamma försvar och att det är viktigt inte minst för Baltikum, där Nato har ökat sin närvaro, delvis för att minska oron för ökat hot under den tiden Sverige och Finlands ansökan behandlas. 

President Putins kravlista från december, på att Nato skulle minska sin närvaro och inte anta nya medlemmar fick motsatt effekt, konstaterade han. 

”Putin ville ha mindre Nato vid sina gränser och startade ett krig. Nu får han mer Nato vid sina gränser.” 

Men Jens Stoltenberg poängterade också vikten av att ta hänsyn till Turkiets oro. 

”Turkiet är en viktig allierad, med ett strategiskt geografiskt läge. Ingen Natomedlem har drabbats så mycket av terror och ingen har så många flyktingar”, sa Jens Stoltenberg. 

Han anser att ett finskt och svensk medlemskap skulle stärka de redan starka banden mellan Nato och Europa. Han avlöste också EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på den stora scenen på kongresshallen i Davos, där hon bland annat talat om EU:s försvarsinitiativ.

”När Sverige och Finland blir Natomedlemmar är 96 procent av dem som lever i EU en del av Nato. Vi delar invånare, vi delar territorium och vi delar utmaningar”, sa Jens Stoltenberg.  

Han välkomnar också EU:s försvarsinitiativ, inte minst för att det europeiska försvaret är så splittrat.

”I USA finns det många tanks, av en sort. I EU finns det få tanks, av nio olika sorter. Det ger ingen skalbarhet och stora extrakostnader för underhåll. Och detta gäller nästan alla militära kapaciteter i Europa”, konstaterade han. 

Alla försvarsinitiativ i Europa bör minska denna fragmentisering och uppmuntra till mer försvarsinvesteringar, sa han, men skickade också med en varning:  

”Ett EU-försvar får inte konkurrerar med Nato eller bli en kopia av Nato. Nato kommer att fortsatt att vara hörnstenen i den europeiska säkerhetsordningen”, sa han.  

”Alla försök att dela Europa och Nordamerika kommer inte bara att försvaga Nato, det kommer att dela Europa. Vi behöver EU och Nordamerika tillsammans i Nato”, sa han. 

Han ville inte spå utgången av kriget i Ukraina men sa att Vladimir Putins strategi - att på kort tid ta huvudstaden och avsätta regeringen - tydligt misslyckats. 

Samtidigt har kriget visat hur stor skada ekonomiska band med totalitära regimer kan orsaka - och det gäller även Kina, enligt Natochefen. 

”Internationell handel har tveklöst gett stor ekonomiska fördelar och jag är en av flera här som i många år jobbat för globalisering”, sa han. 

Men våra ekonomiska val har konsekvenser för vår säkerhet. ”Frihet är viktigare än frihandel. Våra värden är viktigare än vinst”, sa han och gav rysk gas och kinesisk 5g-teknik som exempel. 

”Frihandel har gett välstånd. Men det har ett pris. Handel med totalitära regimer underminerar vår säkerhet”, sa Natochefen.