1515
Annons

Råvaror: Kina pressar priserna<br />

Priserna på råvaror inledde veckans avslutande handelsdag på något lägre nivåer, sedan nya besvikelser från kinesisk handelsstatistik bidragit till att pressa marknaderna.

På råoljemarknaden visade WTI-oljan i första terminsposition en nedgång på 0,25 dollar vid klockan 8.40 till 93,11 dollar per fat. Brent var samtidigt ned 0,51 dollar till 112,71 dollar per fat.

Kina rapporterade under morgonen handelsstatistik som kom in klart sämre en väntat. Handelsöverskottet noterades på 25,15 miljarder dollar i juli, ned från 31,72 miljarder föregående månad och klart lägre än väntade 35,05 miljarder dollar enligt Bloomberg News prognosenkät.

Exporten steg 1,0 procent i årstakt (väntat +8,0), medan importen ökade 4,7 procent (väntat +4,7).

"Kina är en stor importör av olja och när det landet bromsar in, kommer det att bli en negativ effekt. Detta är inte bara en tillfällig effekt. Sentimentet kan komma att bli svagt på marknaden eftersom ekonomin inte tar fart", sade Madhavi Mehta, energianalytiker vid Kotak Commodity Services till Bloomberg News.

Däremot steg den kinesiska importen av råolja något till 21,83 miljoner ton från 21,72 miljoner ton.

Oljemarknaden inväntar nu Internationella energimyndighetens månadsrapport med nya prognoser som publiceras klockan 10. Opecs motsvarande rapport publicerades på torsdagen där efterfrågeprognoserna reviderades högre.

På basmetallmarknaden London Metal Exchange noterades kopparns tremånaderstermin ned 57 dollar till 7.477 dollar per ton, medan zinkterminen var ned 18 dollar till 1.842.

"Statistiken (Kinas), speciellt exportsiffrorna, var en stor besvikelse och pressar ned de flesta metallerna", sade han men tillade att nedgångarna i kopparpriserna kan begränsas i spåren av spekulationer om att Kina kan vidta åtgärder för att stötta tillväxten efter en rad svag makrostatistik under veckan.

Importen av koppar till Kina steg till 366.550 ton från 346.220 förra månaden. Kina är världens största användare och importör av koppar, och hittills i år har landet importerat 42,8 procent mer koppar än vad det gjorde förra året.

Bland ädelmetallerna visades begränsade rörelser, med guldet ned drygt 3 dollar till 1.614 dollar per uns. Silvret var samtidigt ned 0,13 dollar till 28,005.

Noteringar 08:40
Råolja (pris/fat):
WTI, första termin -0,25 USD 93,11,00
Brent, första termin -0,51 USD 112,71



Basmetaller LME (pris/ton, tremånaderstermin)

Koppar -57 USD 7.477
Zink -18 USD 1.842
Aluminium -12 USD 1.888
Nickel -92 USD 15.408
Bly -17 USD 1.904
Tenn +100 USD 18.000



Ädelmetaller (pris/uns, spot)
Guld -3,36 USD
1.613,89
Silver -0,1325 USD 28,005
Jordbruksråvaror (pris/pund, majtermin)
Bomull -0,0060 USD 5,232639


Stoltenberg: Vi löser det här

Besluten i Sverige och Finland att ansöka om Natomedlemskap är historiskt och de ultimatum som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan ställt kommer att kunna lösas.

Det sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i Davos bara timmar efter Turkiet presenterat sin kravlista för att godkänna ett svenskt medlemskap. 

Jens Stolgenberg, Natos generalsekreterare.
Jens Stolgenberg, Natos generalsekreterare.Foto:Markus Schreiber
Jens Stolgenberg, Natos generalsekreterare.
Jens Stolgenberg, Natos generalsekreterare.Foto:Alessandro della Valle

Under tisdagen presenterade Turkiet en kravlista för att godkänna Sveriges Natomedlemskap. Men Jens Stoltenbergs övertygelse om att Sverige blir Natomedlem är orubbad. 

”Alla allierade är överens om att Natos utvidgning har varit en succé. Därför är jag säker på att vi hittar en sätt att lösa alla allierades säkerhetsoro och välkomna Natos närmaste partners i vår familj av fria nationer”, sa Jens Stoltenberg, som talade med Turkiets president Erdogan i lördags. 

”Turkiet har uttryckt oro för terrorism och sin säkerhet. Vi måste göra det vi alltid gör i Nato, vi sitter ned och löser problemen. Det har vi gjort många gånger genom åren”, sa han på toppmötet i Davos. 

Han sa att han givetvis känner Sverige och Finland väl, att länderna kommer att bidra till Natos gemensamma försvar och att det är viktigt inte minst för Baltikum, där Nato har ökat sin närvaro, delvis för att minska oron för ökat hot under den tiden Sverige och Finlands ansökan behandlas. 

President Putins kravlista från december, på att Nato skulle minska sin närvaro och inte anta nya medlemmar fick motsatt effekt, konstaterade han. 

”Putin ville ha mindre Nato vid sina gränser och startade ett krig. Nu får han mer Nato vid sina gränser.” 

Men Jens Stoltenberg poängterade också vikten av att ta hänsyn till Turkiets oro. 

”Turkiet är en viktig allierad, med ett strategiskt geografiskt läge. Ingen Natomedlem har drabbats så mycket av terror och ingen har så många flyktingar”, sa Jens Stoltenberg. 

Han anser att ett finskt och svensk medlemskap skulle stärka de redan starka banden mellan Nato och Europa. Han avlöste också EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på den stora scenen på kongresshallen i Davos, där hon bland annat talat om EU:s försvarsinitiativ.

”När Sverige och Finland blir Natomedlemmar är 96 procent av dem som lever i EU en del av Nato. Vi delar invånare, vi delar territorium och vi delar utmaningar”, sa Jens Stoltenberg.  

Han välkomnar också EU:s försvarsinitiativ, inte minst för att det europeiska försvaret är så splittrat.

”I USA finns det många tanks, av en sort. I EU finns det få tanks, av nio olika sorter. Det ger ingen skalbarhet och stora extrakostnader för underhåll. Och detta gäller nästan alla militära kapaciteter i Europa”, konstaterade han. 

Alla försvarsinitiativ i Europa bör minska denna fragmentisering och uppmuntra till mer försvarsinvesteringar, sa han, men skickade också med en varning:  

”Ett EU-försvar får inte konkurrerar med Nato eller bli en kopia av Nato. Nato kommer att fortsatt att vara hörnstenen i den europeiska säkerhetsordningen”, sa han.  

”Alla försök att dela Europa och Nordamerika kommer inte bara att försvaga Nato, det kommer att dela Europa. Vi behöver EU och Nordamerika tillsammans i Nato”, sa han. 

Han ville inte spå utgången av kriget i Ukraina men sa att Vladimir Putins strategi - att på kort tid ta huvudstaden och avsätta regeringen - tydligt misslyckats. 

Samtidigt har kriget visat hur stor skada ekonomiska band med totalitära regimer kan orsaka - och det gäller även Kina, enligt Natochefen. 

”Internationell handel har tveklöst gett stor ekonomiska fördelar och jag är en av flera här som i många år jobbat för globalisering”, sa han. 

Men våra ekonomiska val har konsekvenser för vår säkerhet. ”Frihet är viktigare än frihandel. Våra värden är viktigare än vinst”, sa han och gav rysk gas och kinesisk 5g-teknik som exempel. 

”Frihandel har gett välstånd. Men det har ett pris. Handel med totalitära regimer underminerar vår säkerhet”, sa Natochefen.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?