1515

Räntor och valutor: Krisräntorna stiger

Europeiska marknadsräntor sjunker överlag i fredagens förmiddagshandel, med undantag för italienska och spanska som stiger. Samtidigt försvagas euron och Europabörserna lyser röda.

Vid lunchtid handlas den tyska tvåårsräntan på 0,01 procent, efter att tidigare ha varit nere på minus, medan tioåringen är ned 5 punkter till 1,17 procent, från torsdagens svenska stängning. Den svenska tioårsräntan handlas 9 punkter ned till 1,20 procent.

Oro över utvecklingen i euroområdet i allmänhet och i Spanien i synnerhet fortsätter att få investerare att vända sig till säkrare tillgångar.

Wall Street Journal rapporterade på torsdagskvällen att IMF förebereder ett stödpaket till Spanien, vilket dock tillbakavisades av IMF-chefen Christine Lagarde.

Spaniens ekonomiminister Luis de Guindos varnade för att eurons framtid nu står på spel vad gäller utvecklingen i Spanien och Italien.

Euroområdet behöver integreras mer för att bekämpa krisen, enligt den spanske ekonomiministern, som förväntar sig "signaler" de kommande dagarna och veckorna om integrerade fonder för insättningsgarantier och bankövervakning.

Han tror också att det grekiska valet kommer att ge en eurovänlig regering, vilket i sin tur kan leda till sänkta räntor för Spanien. Opinionsmätningarna från Grekland pekar mot ett jämnt val.

I Irland har rösträkningen påbörjats, men är ännu inte klar efter torsdagens folkomröstning om Irlands eventuella deltagande i finanspakten. Opinionsmätningar pekar mot en seger för ja-sidan, och regeringsföreträdare talade om en klar seger.

Martin Enlund, Handelsbanken, konstaterar att många undrar när ECB stiger in på scenen, genom att till exempel köpa statsobligationer.

"ECB kan självklart göra mycket för att släcka de finansiella eldar som flammar upp i Europa... Genom sina åtgärder, oavsett om de är obligationsköp eller jätterepor, utsätts dock europeiska/tyska skattebetalare för ännu större risker", skriver han i ett kundbrev.

Innan nya räddningsinitiativ sjösätts vill man invänta bland annat det grekiska nyvalet och parlamentsvalet i Frankrike, enligt Martin Enlund, som tillägger att genom att vänta stärker Tyskland sitt förhandlingsläge gentemot Spanien. Handelsbankens slutsats är att det politiska vakuumet kommer att bestå ett tag till.

Liksom den första vardagen i varje månad publiceras inköpschefsindex i en rad länder.

Först ut var Kina, där index sjönk till 50,4 i maj från 53,3 föregående månad, enligt den nationella statistikbyrån och Federation of Logistics and Purchasing. Väntat var en nedgång till 52,0.

Euroområdets inköpschefsindex för industrin sjönk till 45,1 i maj enligt definitiv statistik, från 45,9 månaden före. Preliminärt angavs 45,0.

Bland de stora länderna i euroområdet steg indexet i Italien till 44,8 från 43,8, i Frankrike sjönk det till 44,7 från 46,9 och i Tyskland sjönk det till 45,2 från 46,2.

I Storbritannien sjönk inköpschefsindex till 45,9 i maj från reviderade 50,2 i april. Det var den lägsta noteringen sedan i maj 2009.

Inköpschefsindex för den svenska industrisektorn sjönk till 49,0 i maj från 50,2 månaden före, väntat var en nedgång till 49,5.

Silf/Swedbank noterade att delindex för orderingången svarade för det största negativa bidraget till att PMI minskade, följt av leverantörernas leveranstider, vilket tydligt signalerar att efterfrågeläget för svensk industri har blivit mindre fördelaktigt under den gångna månaden.

Anders Brunstedt på Handelsbanken frågar sig om den svaga orderkomponenten tyder på en ytterligare försvagning.

"Givet svagheten i utländska PMI nyligen så bör dagens utfall knappast komma som någon överraskning. I stort så vill vi avstå från att göra så mycket utifrån de månatliga upp- och nedgångarna hittills under 2012. Sammantaget betraktar vi PMI-trenderna som sidledes och jämfört med utfallen under hösten 2011 har det genomsnittliga PMI hittills under 2012 varit något starkare", skriver han i en kommentar.

Under morgonen publicerade Riksbanken sin stabilitetsrapport där de skrev att svenska storbanker i dagsläget är finansiellt starka och har en god motståndskraft mot en sämre utveckling. Det svenska banksystemet har dock svagheter av en mer strukturell karaktär som kan påverka den finansiella stabiliteten negativt på längre sikt.

"I kombination med oron på de internationella finansmarknaderna motiverar detta i dagsläget extra säkerhetsmarginaler. Därför rekommenderar Riksbanken att storbanker säkerställer att de har tillräckliga kapital- och likviditetsbuffertar", skriver Riksbanken.

Riksbanken fastslår att utvecklingen i euroområdet utgör den största risken för den finansiella stabiliteten i Sverige. Även om svenska storbankerna motståndskraft för närvarande är god skulle en försämrad situation i euroområdet påverka deras tillgång till finansiering.

Bengt Roström, Nordea, konstaterar i ett kundbrev att Riksbanken inte verkar vara speciellt oroad över den finansiella stabiliteten i sin stabilitetsrapport, trots skuldkrisen i euroområdet. Han noterar att Riksbanken inte bara räknar med att kredittillväxten ska dämpas ytterligare under 2012, utan ser också att huspriserna ska sjunka.

Amerikanska räntor pekar också nedåt i förmiddagens europeiska handel, inför eftermiddagens USA-statistik.

Deutsche Bank skriver i ett marknadsbrev att fredagen är den mest statistiktunga dagen på länge, där varje enskild rapport har potentialen att påverka ekonomernas bedömningar om den ekonomiska aktiviteten i närtid, även om jobbrapporten sannolikt väger tyngst för marknadsinverkan.

Arbetsmarknadsrapporten för maj antas visa att antalet sysselsatta ökade med 150.000, jämfört med preliminärt rapporterade 115.000 i april. Arbetslöshetsnivån väntas vara oförändrad på 8,1 procent, enligt Bloomberg News prognosenkät.

ISM:s inköpschefsindex för industrin antas ha sjunkit till 53,8 från 54,8 föregående månad.

Dessutom kommer från USA privata inkomster och privatkonsumtion i april, väntat plus 0,3 procent vardera, och bygginvesteringar i april, väntat plus 0,4 procent.

På valutamarknaden har euron försvagats under förmiddagen och handlas till 1,233 mot dollarn, ned från 1,238 vid torsdagens svenska stängning.

Dollarn har samtidigt tappat mot yenen och närmar sig 78-strecket.

Kronan har blivit 4 öre svagare mot dollarn, men är stabil mot euron strax under 9-kronorsstrecket.

Table


Innehåll från HSBAnnons

Valet av bostad påverkar klimatet mer än du tror

Du vill miljön väl och både sopsorterar och köper mindre kläder, men har du egentligen koll på materialen ditt hus är byggt av? 

– Byggfasens klimatpåverkan är lika stor som 50 år av drift och underhåll, det är därför det är så grundläggande för oss att utveckla hur vi bygger, säger HSB:s miljöchef Magnus Ulaner.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

Byggbranschen har, precis som många andra delar av samhället, tagit fram en färdplan för hur man ska bli helt fossilfri till år 2045. Och det behövs, för byggnader står för en stor del av samhällets klimatpåverkan. Framförallt är det materialen i huset som är nyckeln.

– I livscykelanalyser som har gjorts på senare år har man sett att klimatpåverkan från byggnationen - inklusive produktion av material, transport och byggnation - av en byggnad är ungefär lika stor som den samlade påverkan från driften under femtio år, säger Magnus Ulaner.

Framförallt är det betongen som bidrar till det här resultatet. En av beståndsdelarna i den är cement som i sin tur tillverkas av bränd kalksten, en kemisk process där det släpps ut stora mängder koldioxid. 

– Det här är en av de grundläggande frågorna som byggbranschen måste adressera.

”Behöver gå på djupet”

Samma sak gäller allt det stål som byggs in i husen, eftersom stora mängder kol går åt i tillverkningen. Frågan är då vad byggbolagen tänker göra åt det här?

– Det finns en stor samsyn i branschen att vi behöver gå på djupet i de här frågorna, och både cement-, betong- och stålindustrierna arbetar i dag aktivt med det, konstaterar Magnus Ulaner.

Han får medhåll av Cathis Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

– Samverkan är otroligt viktig för vi vet att redan med befintlig teknik kan vi i stort sett halvera vår klimatpåverkan till 2030, men det kräver att vi agerar i hela kedjan, från planering till genomförande, säger hon.

– Vi behöver engagerade och duktiga beställare som kan driva efterfrågan, och vi behöver duktiga leverantörer som kan utveckla de produkter som behövs.

Samtidigt krävs både standarder och gemensamma verktyg som kan underlätta den här övergången.

– Den riktiga utmaningen blir att digitalisera processerna så att beställare och entreprenörer kan jobba tätare tillsammans redan från början, säger Cathis Elmsäter-Svärd.

Flerbostadshus ska klimatdeklareras

För HSB:s del beskriver Magnus Ulaner att man befinner sig i en lärandeprocess där man dels testar att bygga i trästommar, men också att använda och utvärdera klimatförbättrad betong. 

– Tanken är att vi i all vår nyproduktion framöver ska ta in minst ett anbud även på klimatförbättrad stomme. Vi kommer även på sikt behöva använda mer återanvända material och produkter så att vi kan minska användningen av råvaror och bli mer cirkulära.

För från första januari 2022 ska nämligen alla flerbostadshus som får bygglov klimatdeklareras. 

– Det kommer sannolikt på sikt att innebära att man som konsument kan jämföra det hus man funderar på att bo i med ett normvärde, så att man ser om det bostadsköp man planerar att göra faktiskt är ett bra klimatval eller inte.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?